Svenska Kennelklubben (SKK) är en ideell demokratisk organisation. I SKK ingår läns- och specialklubbar samt ungdomsförbund. SKK har många uppgifter delegerade på respektive klubbar. Grundbulten är främjande av den ädla hundavel. Länsklubbarnas funktion hörs ju på namnet; den är uppdelade efter geografiskt hemvist. Avelsansvaret för respektive raser är fördelade på specialklubbarna. En del av dessa ansvarar för en ras, andra har inom sig ett konglomerat av rasklubbar vilka var och en har fått delegerat avelsansvar för sin ras eller raser.

Så långt är allt väl och begripligt.

Men vilket ansvar har specialklubben för hur avelsfrågorna förvaltas inom dess rasklubbar? Har specialklubben koll på vilken eller vilka människor som styr? Hur hanteras uppenbara brister i raskunskap och avelserfarenhet? Hur ställer man sig till klubbar där det regelmässigt genomförs kupper och busslastårsmöten? Om frågan ställs till SKK blir svaret: Sådan är demokratins spelregler...

Men alla dessa nya eller nygamla funktioner där det exekveras en betydande makt; hur förhåller man sig till dessa vars handläggare verkligen inte är demokratiskt valda? När en och samma person - som i aktuellt fall är såväl "ny" som utan ovanförmäld erfarenhet - är valphänvisare, avelsråd, webbmaster, sitter i RAS samt i redaktionen för föreningens tidskrift, då finns det skäl att börja skruva på sig.
Dessa förhållanden hade stadgekonstruktörerna aldrig kunnat förutse! Uppenbarligen råder här ett betydande demokratiskt underskott...