Vana demonstranter!  Ännu en bild från Pride-paraden, här syns början av Kennelklubbens del i tåget - Torbjörn och Ingrid sida vid sida, Viggo tittar fram bakom fanan. Närmast SKK-banderollen syns ännu en känd domare, allas vår populäre Boxer-Kalle.

  Mitt i Pride-paraden på Hornsgatan i Stockholm går Ingrid - i röd klänning - och hennes skotte Viggo! Framför I & V i rutig skjorta skymtar vår käre vän Torbjörn Skaar. Svenska Kennelklubbens del av paraden röstades fram av publiken som det 3:e bästa, av totalt 114 ekipage!!!

Kikade på bloggen för ett år sedan, lustigt nog handlade den om nästan precis samma saker som händer nu, så vi kör det ett varv till (med uppdateringar..).    Vi, på Mönsterfarmen Glädjefrid, lever i ett demokratiskt hushåll. Här delas på arbetsuppgifterna (samt i förekommande fall på utgifterna.. hmm). Husfadern handlar mat (det är han som tjänar mest stålar) samt diskar (diskbänken är från 30-talet och är inte anpassad till 180-cms husmödrar). Jag lagar mat, ivf svåra såser och sånt. Mor är en orm och tvättar tvätt, far ror och är rar samt snickrar nya bokhyllor. Vi är som fritt sprungna ur folkskolans läsebok och trivs med det...

Just nu har far semester, som dock sjunger på sista versen, semestern alltså. Far har gjort saker som han gillar; varit kulturell i Staden (Stockholm), plockat bär, rott på sjön, promenerat hundar samt cyklat. Jag städar, tvättar fönster (samt målar desamma) och just nu, betalar räkningar - which is a bit of a drag - företaget den/de som jag knegar för har också semester, åtminstone kassören, så mina surt förvärvade får jag se mig om efter på annat håll... Grrr... Tur att man har såväl rika som snälla barn!

Får se till att ägna mig åt sådant som är Gratis, såsom Kultur samt odlande av Vänner. Igår ringde två av mina favoritpersoner. Hurra! Angenäma samtal om Höga Ting. Otroligt vad uppåt man blir...

Lilla shetlandstoet Voice har gjort illa sitt öga - igen. Använder förra årets medicin. Voice behövde en flughuva. Letade reda på den gamla. Det bästa är att Voice vips svarade på medicineringen och slipper plågas av otäcka insekter.

Husfadern odlar släktkontakterna, igår i Länna - igen. Vädret är fortsatt härligt. 

Idag är Marina och vår persian Clintan på kattutställning. Ingrid och skotten Viggo ska gå i Pride-paraden - gissningsvis utklädda till 50-tals-ekipage! Rapport kommer.

Stop press - (SMS från Marina) Clintan är BIS-nominerad! 

  I förrgår var det årsdagen av krigsförklaringen till första världskriget 1914 - 1918. Jag glömde påminna om det, men The Great War får aldrig glömmas. Det orsakade 20 miljoner människors död och namnlöst lidande över hela världen. I den slutliga freden fanns inbyggt förutsättningarna för alla nuvarande krig.

  ALLA är på (på väg) till utställning - i helgen är det t.ex utställning i Ransäter - inte jag...

 Lycka till! säger Yours Truly som är hemma med barnen (iaf än så länge). Kära far är i Länna (bärplockning?) - det är kattutställning och mitt namn är väl iaf med i katalogen...

Sanningen att säga så har lilla ja inga som helst möjligheter att göra något - utom att måla fönster samt f ö ytterst försiktig andhämtning... Detta pga att mina pengar ännu ej dykt upp - ja folk har ju semester (ska inte trötta läsare med en längre litania) - samt numera spärrat bensinkort, m.m i den stilen.

Men... det kunde vara värre... Counting my Blessings:

* Underbar familj

* Vackra och friska djur

* Fantastiska vänner

* Ett trevligt (och numera) nymålat och prydligt hem

 Det finns andra som varit missmodiga och som klarat sig ändå. Som t.ex George Orwell, Down and Out in London and Paris:

 "And there is another feeling that is a great consolation in poverty. I believe everyone who has been hard up has experienced it. It is a feeling of relief, almost of pleasure, at knowing yourself at last genuinely down and out. You have talked so often of going to the dogs - and well, here are the dogs, and you have reached them, and you can stand it. It takes off a lot of anxiety."

PS Underbar skrivning på Ingrids blogg! http://igurt.bloggagratis.se/

Kände mig rebellisk och dök upp vid frukostdags skrudad i cykelbyxor och t-tröja med offensivt tryck! Nowadays Yours Truly fearlessly shows her legs in public... Kära far, som följer friidrotts-EM med sakkunnigt intresse, påpekade att jag såg ut som en tiokampare - förmodligen det närmaste en komplimang som kommer mig till del...   Å andra sidan var det med sanningen överensstämmande, livet är en kamp och ständigt nya komplikationer att bevaka!

Som nu detta... eviga! Idag har lilla ja intensifierat den förtvivlade jakten på pengar... MINA pengar! Andra människor dvs "vanligt folk" kan inte fatta hur vi kulturarbetare har det... Så här har det varit och så här kommer det att förbli, ivf för oss som är frilansar. Vi kommer alltid sist i betalningskedjan.

Den (jakten) kräver mod, list, uthållighet, styrka - alltså ungefär samma egenskaper som gör en bra tiokampare... Yours Truly är i knipa, men det är - om sanningen ska fram - något som jag älskar att vara i. En preversion av det lindrigare slaget? Kan man hoppas. F ö gör det Lifvet såå spännande och innehållsrikt, samt håller en pigg och rask!

There are however some consolations... The last days gave Yours Truly the opportunity to shine in the role of Florence Nightgown - the Salvationist!

Först en utryckning för att hjälpa en god vän, strandsatt av soppatorsk. Sedan en längre utflykt för att plocka hem Ingrid & Ola med hundar, då deras mobila krafter bedömdes inte orka med sträckan Dalom - Norrtälje. Det är ingen uppoffring - om nu någon trodde det. Lilla ja älskar att vara räddare i nöden, ett kärkommet tillfälle att stärka det fragila egot. Ut genom regn och dimma och örlog! Hurra! Det må bära eller brista... Over the top!

Vi fortsätter den lilla miniserien om kennelorganiationen och har nu kommit till rasklubb. Svenska Kennelklubben (SKK) - Hundägarnas Riksorganisation - är det centrala organet för de ideella föreningar som ingår i SKK. Dessa föreningar - benämnda medlemsorganisationer - är länsklubbar, specialklubbar och ungdomsklubb. Inom SKK-organisationen finns också begreppet rasklubb. Verksamheten i rasklubbarna - eller hur styrelserna tolkar uppdraget - är högst varierande. Vilket måhända ligger i sakens natur...

 Svenska Collieklubben, SCK är en rasklubb som ingår som medlem i specialklubben Svenska Brukshundklubben (SBK). Det är SBK som av SKK har delegerats ansvaret för brukshundraserna. Rasklubben har till syfte att tillvarata de specifika intressena för den i rasklubben ingående rasen. Kristallklart, eller hur?

Eller?

"Tillvarata de specifika intressena" - ingenting kan låta vagare, mer svävande och ofarligt. Utrymme för högst kreativa tolkningar?  

Vem eller vilka "äger" rasen? Hundägarna? uppfödarna? specialklubben? rasklubben... Tillvaratagandet av de specifika intressena kan naturligtvis skötas på ett alldeles glimrande sätt - i klubbar där hyfsad endräkt råder, i klubbar där medlemmarna ser till att befolka styrelserna med intelligenta och bildade personer med stor raskunskap.

Inom klubbar där förhållandet är det motsatta och i konsekvens därav plågas av inre stridigheter blir resultatet därefter. Det här är inget nytt. Värsta skada görs när rasens angelägenheter enträget drivs i en viss riktning - när man inte strävar mot konsensusbeslut, alltså enighet - utan förlitar sig på majoritetsbeslut för att till varje pris köra över meningsmotståndare och genomdriva vissa förändringar. Hundrasen collie är i händerna - i formell mening - på tre centrala instanser - SKK, SBK och SCK.

Dessutom utövar fria debattörer ett betydande utomparlamentariskt inflytade, vilket kommit att införliva åtskilliga lösa påstående, formler och schabloner i föreningens avelsstrategi. Ett exempel på hur svada av rätt man - eller snarare fel kvinna - kan förvandlas till effektiv propaganda. Hur colliefolket avser att operera under påverkan tre olika organisationer, plus utanförstående ideologer, och där toppfigurerna i åtminstone två är identiskt samma personer, eller vad det är för mening med detta invecklade arrangemang undandrar sig allt bedömande. Frågan är väl snarare hur länge till det finns några svenska collie att tillvarata?

 På grund av stridigheter, drakoniska avelsspärrande regler och dålig stämning flyr uppfödarna, sedan 90-talet har registreringsantalet och därmed avelsunderlaget mer än halverats. Man är i alla fall överens om att man inte är överens om vad som är en bra collie. Alltid något.

Men det här rör väl bara collie?

Nej så enkelt är det inte. Colliedebatten och den av enskilda intressenter framdrivna fixeringen vid mentalbeskrivning, MH som alltings lösning vad gäller collierasen kommer att påverka hela hundvärlden.

Rädsla för arga hundar är det bärande fundamentet för SKK:s största satsning - Beteende- och Personlighetstest, BP-test (tidigare kallat BasMH). SKK-ledningen har intalat sig att medlemmarna och hundägarna alldeles som man själv oroar sig för aggressiva hundar, farlig-hund-debatt och en befarad plågsam mediauppmärksamhet.

Men medlemmarna/hundägarna tänker på helt andra saker, de är upptagna av problem med uppfödning, höga valppriser, kraftigt ökade kostnader för försäkring och veterinärvård. Mannen på gatan, den vanlige hundägaren - den tysta opinionen - är mycket mer intresserad av kostnadsutvecklingen och problem att fortsätta sin hobby. Att föda upp och hålla hund är numera ett högriskprojekt!

Det är ett skolexempel på att i en demokrati kan folk vara gripna av, engagerade i frågor som de ledande politikerna undviker, inte bryr sig om, vars betydelse de inte fattar trots att de är alla dessa människors valda företrädare. Har då kennelledningen verkligen missat vad medlemmarna bryr sig om?

Och vem har hittat på det stora mentalprojektet? Det hela är som en nebulosa som hela tiden ändrar form och innehåll. Går man igenom de senaste årens verksamhetsplaner finns inte ett ord om om mentalitet - annat än en pliktskyldig skrivning om att motverka "exteriöra abnormiteter och aggressivt beteende". Men mentalbeskrivning, MH, som SBK/SKK hittills satsat allt krut på - och även det nya BP-testet - har ingen testsituation som ger utslag för aggressioner. Tidigt bortvalt av etiska skäl var barnfiguranter, hundar och annat som kan väcka aggressivitet.

Vald slogan "mental sunda hundar" är inget fel på - någon däremot?

Det är det ensidiga fastklamrandet vid ett enda projekt som väcker undran och tveksamhet.

Kennelpolitikerna synes ådagalägga en förbluffande dragning till ytterlighetslösningar! Vägen för nymornade projektet "för mentalt sunda hundar" - från utvärdering av MH - vilket hittills inte presenterats! - via framforcerandet av BasMH/BP-test med tillörande konvulsioner (reservationer i CS, avhopp inom projektledningen) är ett bättre exempel på att i alla sådana aktioner blir de moderata, hundkunniga och framsynta initiativtagarna snabbt överspelade medan ytterlighetselementen tar över. Just aggressionsdelen är den enda opportunistiska anledningen att SKK alls blåser liv och pengar i projektet.

Se där - ett bra exempel på hur enskilda intressenter knutna till en rasklubb kan komma att påverka en hel riksorganisation.

It´s a sort of bonus because they´ll have to suffer earlier in life. Kallas Orättvisor.

Om detta och mycket annat går att läsa på   http://igurt.bloggagratis.se/2007/07/27/214481-orattvisor/

Kan riskfritt hänvisa dit då innehavaren med man och hundar är i äuh... Skrythyttan typ, och lever loppan. Allt väl där rapporteras!