
Livet lägger pussel... Var och en som sysslar med djur, vet att det sällan blir som tänkt var... men ibland kan det faktiskt blir bättre... Som nu senast? Enu och emedan; uj uj uj - den slog ner som en blixt... Här står man intet ont anande och känner en kall vädrande nos i sin hand - vilket inte var så konstigt, hade just utspisat ett utställningsföremål med korv...
Vänder på huvudet och ser in i två intelligenta ögon - och tittade.... långt in... Följde nackens stolta resning, de fint spetsade eleganta öronen, ett vackert skulderläge... och så Blicken, som sa mer än tusen ord: "I´m still around..."
Hade i min enfald hoppats på en liten en - någon gång... att förgylla min ålderdom...
En valp, tik och svart... om jag har tur. Den nya kärleken var ingetdera... Nej, det är ingen häst, inte ens en ponny... men i alla fall... Suck!
Är jag riktigt klok? Det enda jag vet är att jag tänkt på den lille hela tiden sedan dess.
Kostar säkert mycken peng. Vad ska jag göra? Vad ska husfadern säga? Livet är fullt av problem och hindrande män.
Helene J
10 december 2008 10:35
Även om du skriver i gåtor Lisbeth, så har jag redan listat ut vad du längtar och hoppas på...!
Helene J
10 december 2008 12:50
Oj, det där lät lite väl självsäkert. Jag missade det lilla ordet "tror". Jag TROR att jag har listat ut vad du längtar och hoppas på.
Helene - slarvig med tangenterna
Lisbeth
10 december 2008 13:20
Du tror nog så rätt, kära Helene!
Och nu har jag fått kort på underverket också... Suck!
Ingrid
10 december 2008 13:27
Jag har sett bild, jag har sett bild...
Ursöt!
Lisbeth
10 december 2008 13:29
Och vad ska jag göra med den (eventuellt?) hindrande mannen då?
Ingrid
10 december 2008 13:32
Ja, vad gör man med sådana?
Viftar med ögonfransarna, gråter, vägrar laga middag....
Helene
10 december 2008 17:49
Jag vill också, jag vill också......se bilden såklart!
Helene - hoppar och studsar framför datorn
Lisbeth
10 december 2008 17:56
Helene & Isabel!
Nix!
"Babbel i ogjort väder och det skiter sig i badbodspumpen" (Gammalt Roslagsskrock)
Helene
10 december 2008 20:38
Okej, jag förstår och respekterar ditt beslut och skrock ska man inte leka med.
Ett förslag; Var det inte din make som önskade sig en Rottweiler? Prestation och motprestation eller snarare tjänster och gentjänster du vet....!!
Gudrun
10 december 2008 20:50
Hoppas HAN blir din en dag....
För det är tydligen HAN!!
Inte tik, inte svart och tydligen sedd i söndags (?) Ingen häst och ingen västgöte. En sån där beige sort vaddet nuheter?
Avvaktar med spänning.
Dom där männen brukar inse att de där superförälskelserna kan man inte komma ur, oavsett om det är häst, hund eller människa. Och då förstår dom...
Lycka till!
Gudrun
Lisbeth
10 december 2008 20:51
Män vill aldrig ha några FÖRÄNDRINGAR...
Gudrun
11 december 2008 09:35
Jodå, ge honom bara lite tid.
Min senaste förälskelse slog ner som en bomb sommaren 07. Hon blir min vårvintern 10. Än så länge äger jag en tredjedel. Och den delen "äger" egentligen gamla pappas sambo. Man är väl galen..
Ett vackrare issis-sto har jag aldrig sett, som en dröm.
En dag så går hon i min hage.
Så han blir din, var så säker!
Gudrun