Lenchen

16 maj 2009 18:43

Hej Lisbeth,

Nu blir du nog jätteförvånad!

Jag blev så glad när jag hittade din blogg! Har suttit och läst i flera timmar och kände att jag ville lämna ett avtryck så jag skriver en liten kommentar.

Jag saknar dig och tänker på dig ofta! Undrar vad du gör och hur livet lever med dig. Du verkar ha fullt upp som vanligt med valpar och allting och det låter härligt! Kunde dock inte utläsa om du fortfarande har marsvin. Det var faktiskt anledningen till att jag placerade mig framför datorn denhär eftermiddagen. Tänkte kika lite på marsvinssidor. Själv har jag inga marsvin sedan förra sommaren då de så olyckligt dog under en värmebölja i händerna på min förtvivlade pojkvän. Själv var jag på jobbet och förstod tyvärr inte allvaret. Ja man blir inte så lite marsvinssugen när man ser allt smaskens gräs spira, och det vore mysigt med en liten gris att gosa med.

Här har det rört på sig lite. Jag har sedan 1 år tillbaka en fast anställning som löneadministratör av ca 1000 elektriker. Ett utåtriktat arbete med mycket högt tempo som är mycket stimulerande. Vi bor kvar i det lilla 50-tals huset i Skärblacka och kärleken i mitt liv kommer från Australien. Man vill ju inte vara som alla andra! Vi träffades på nätet för lite drygt 2 år sedan. Han är här nu för andra gången och har fått uppehållstillstånd. Min dotter Jenny som du träffat studerar till konditor och arbetar i det lokala bageriet på lördagar. Hon är verkligen jätteduktig och hittade sin nisch direkt.

På hundfronten har det också hänt lite. Min underbara svarta hane Zorro dog i höstas av en tumör i magen. Det gick otroligt fort och jag blev helt förstörd och tappade gnistan. Jag gav bort Alice till en kompis svärmor som just blivit ensam och Reggie placerade jag hos en mer aktiv familj i Gnesta.

Nu har vi sedan några månader en liten vit söt kille på 1.5 år. Han är korsning malteser/bischon havanais. En helt underbar, klok och nöjd liten varelse som följer med mig till jobbet när det blir för många timmar ensamhemma tid. Han är allas maskot och det fungerar utmärkt.

Ibland är det bra att stanna upp och förenkla sitt liv när det är för mycket. Det är bäst för alla parter.

Oj vad jag babblar! Men det är så mycket jag vill säga. Nu ska jag sätta fart och göra plankstekar till kvällens underhållning. Vi brukar skatta åt Melodifestivalen. Grabbarna är ute och fiskar och jag hoppas att de inte får någon fisk..

Jag har läst lite i Ingrids blogg och den är mycket också mycket underhållande!

Kramar och ha det så gott!!

Lisbeth

16 maj 2009 21:52

Å Lenis, min bästa värstingsbästis!!

Har undrat såå hur du har det med lifvet å levernet...
Tänk så mycket roligt vi hade på tiden det begav sig och så bra vi förstod varandra...
Den som jag saknar mest i marsvineriet och som var ljus i tillvaron när den mest bestod av ryggskjut & vattenläckor & murarräkningar & annat träligt...

Roligt att höra att ni har flyt! Löneadminstratör för 1000 elektriker? Kunde inte vara i bättre händer...

Vi får se till att bena ut:
a) det ena
b) det andra
och ha ett ingående samtal om vad som timat sen sist. Kommentarer & mail i all ära men inget slår Vox Humana...

Kram & allt gott

Lizputin