Reverent fathers, reverent mothers, ladies and gentlemen, fellow peasants - may I present for your eyes only - the winner of the year....Vill gärna dröja kvar vi stämningen och känslan från Hund09; det kändes som en återkomst... Av vad då? Jo, den svenska uppfödaren! Ett föredöme, beundrad, återupprättad! Här har dombasuner skallat, de klassiska fina hundraserna har ifrågasatts... Moteld från Kennelklubben har förvisso anlagts i form av RAS, SRD, MH och alla välsyftande och viktiga hälsoprogram. Men för att bli och vara en skicklig uppfödare krävs så mycket mer... På Hund09 verkade det som om uppfödare och domare särskilt ansträngt sig att lyfta fram den korrekta hunden enligt rasstandarden. Här stod underbara hundar i långa rader...och raser... Den gruppvinnande engelska bulldoggen.... vinnande bassetgrupp... Aldrig ska glömmas den harmoniska gruppen sobelfärgade collies med sina långsamt vajande svansar!
Och så en underbar fransk dogg, som i stora ringen utförde ett stämningsfullt freestyle-program. Si! då fungerade trolleriet! Den mest utskällda av hundar kunde röra sig - hoppa, gå på bakbenen, allt i fint samspel med sin matte, och röra människohjärtan, i publiken stod folk tysta och tårögda. Han blev Hunden för oss alla - den kloka, duktiga, trofasta, läraktiga... Och alla dessa fina hundar är uppfödda av skickliga svenska uppfödare!
Vad har då detta med bloggtiteln att göra? Jo, Johnny B. Goode är en rocklåt från 1958 skriven och inspelad av Chuck Berry. Sången skrevs 1955 och släpptes på singelskiva 1958. Sångtexten är en berättelse om den amerikanska drömmen, en fattig pojke från landet blir berömd genom hårt arbete och talang. Jag vet ej om bildens Johnny var det ena eller det andra, men det där med talang och hårt arbete måste stämma! En naturlig representant för svensk uppfödning är Johnny Andersson, Lundecock´s shetlands sheepdogs, som hade en helhelg på Mässan: BIS-placerad veteran, BIS-vinnande uppfödargrupp, 4:a Årets Uppfödare alla raser...
I samband med utdelandet av sistnämda utmärkelse förde Johnny sin vackra grupp singlehanded....skickligt! Att få fram en sådan sheltie är beundransvärt, fyra typmässigt lika av samma kvalitet - i toppkondition och visade tillsammans av en och samma handler/uppfödare i en stor finalring - det är rena sensationen. Man får ståpäls! Svensk hundsport när den är som bäst!
Duritzan
25 december 2009 16:52
Just detta är något jag undra över flera gånger - FÅR man visa två hundar singlehanded som du uttrycker det? För mig är det en önskedröm, att överlämna en bara vid bedömingen av den enskilda hunden, men för övrigt visa båda själv.
http://www.duritzans.se
Inga
26 december 2009 12:14
På de VV-utställningar i olika länder i Europa ser man ofta att uppfödargruppen visas av endast en person. Det snyggaste jag minns var i Wien 1996 då en uppfödare ensam visade upp sin Bearded Collie grupp av 6 hundar. "Koppelbuketten" hade hon endast i ena handen och hundarna travade bredvid varann sida vid sida i samma takt.
Jag antar att detta hade tränats hemma , ty så fantastiskt såg det ut.
På dessa utställningar har uppfödargruppens hundantal varit minst 3 , men troligen har dom inget max antal , ty där ser man ofta grupper med 5 -7 hundar.
http://www.kolumbus.fi/fennican
Anja
26 december 2009 13:08
Vill också önska alla en härlig fortsättning på julhelgen och
GOTT NYTT ÅR!
Sheltierasen ser ut vara i goda händer genom många skickliga uppfödare inom rasen. Det bevisar att som Årets Uppfödare både
4:e och 5:e placeringen togs av sheltieuppfödarna Johnny Andersson resp Anne Reider.
JÄTTEGRATTIS.
Blev förvånad att i Grupp-1 alla de 5 första placerade var uppfödda utomlands och inte en enda placering av raserna där SBK har avelsansvaret om jag nu inte minns helt fel.
http://www.steadwyn.se
Lisbeth
26 december 2009 14:45
Det är alldeles riktigt Anja - SBK-raserna håller inte måttet längre. Från SKK har man varit medveten om detta, men det är svårt att göra något för att vända trenden, annat än att varna och påtala. Som till kongressen för några år sedan:
"Därför känns det extra oroande att se hur registreringarna för brukshundar minskar/---/ "Jag vill höja ett varningens finger - en del av de bruksregler vi har kanske premierar för mycket fart och fläkt på bekostnad av traditionella bruksegenskaper."
"De många mentalprogram som funnits inom SBK; korningar, karaktärsprov, MUH, etc, har medfört att många goda avelsdjur har slagits ut eftersom de inte passat de uppsatta målen. Frågan som CS har ställt är: har man med alla dessa program fått bättre brukshundar?"
Anja
26 december 2009 17:15
Hej Lisbeth.
Det var precis detta jag började fundera som du satte orden på genom CS:s frågan samtidigt som den SUNDA exteriören har fått ge vika .
Kanske t o m värdet av den sunda vardagsmentaliten håller vi på att förlöjliga.
http://www.steadwyn.se
Lisbeth
26 december 2009 22:29
Rätt ska vara rätt - det var en placerad fullkuperad dobermann på hund09.
Utfallet av förvaltandet av rasansvar för SBK går bakåt - registreringar, bruks- och kvalitetsmässigt. Det är svårt att se motsvarande utveckling i andra länder. Man får väl fråga sig vad Sverige gör eller inte gör eller har som är den stora skillnaden?
Ulf
27 december 2009 11:30
Mångfald ger utveckling och framgång ! SBK har tydligen stirrat sig blinda på mentalprogram. Det kanske inte är fel att använda olika mentalprogram för att försöka undersöka den delen MEN man vill inte av någon anledning se till helheten och då kan det gå snett. Anhängare skyller på att uppfödarna inte vill exponera sina resultat men man kan inte tänka sig att det beror på den påtvingade styrningen genom att använda resultatet av olika beskrivningar och prov i bestämmelser som begränsar möjligheten till utveckling och medför utslagning av avelsdjur, som skulle kunnat tillföra raserna en del av sina goda egenskaper. Alltså ta bort rasansvaret från SBK och lägg det på de grupper som kan se helheten.
Jag tycker sheltie är ett bra exempel på en ras med många bra uppfödare och många bra hundar med hög kvalitet vilket framgår av resultatet med Johnny och Anne. Vilka representanter för GOD uppfödning !
Tack och lov har vi ju bl. a. Anja som håller ställningarna för collie. TACK Anja och till alla en god fortsättning och ETT GOTT NYTT ÅR.
Angående visningar har vi parklasser där handlern är ensam och grupper får visas ensamt även om det i vissa fall är enklare med flera handlers.
Anja
27 december 2009 20:53
Hej .
Först vill jag buga och bocka för dina ord, Ulf.
Jag gör det som är efter min övertygelse , mina noggranna vardags erfarenheter, iakttagelser , vad standarden säger , som ger mig vägledning i min uppfödning.
Lisbeth, denna doberman var uppfödd i Slovenien, men svenskägd och hör dessutom till Grupp-2.
När du skrev med kuperad svans, klingade klockorna och
kollade på hunddata. Vi får ju inte kupera.
Alltså svenskuppfödda brukshundar tillhörande Grupp-1 eller Grupp-2 där SBK har avelsansvaret tydligen inte längre
håller måttet. Förr om åren så där 10 - 15 -20 år sedan var dessa
" svenskuppfödda SBK hundar" nästan oslagbara i grupp-tävlingarna och t o m
en hel del blev Best In Show i Stora Stockholm.
Nu är det frågan, om sviterna av den helt fel exteriöraveln som det påstås, grundad blint på exteriören med dess "avarter" som det också kan bli med alltför mycket fokusering vid vissa små detaljer i stället för helheten, är orsaken.
Eller alltför stor fokusering på mentalitet som uppfyller de ideala kryssen i MH/MT protokollet och därför exteriören fått ge vika.
Eller om uppfattningen om exteriören har ändrat sig i dessa raser från standarden och därför just nu ligger i mellanperioden där det inte blir varken "hackat eller malet".
Min egen uppfattning är om man försöker föda upp så noggrannt som möjligt efter standarden utan att fastna alltför mycket i små detaljer , kommer hundarna för det mesta
hålla måttet exteriört och även i deras vardagsmentalitet, med deras ursprungsinstinkerna kvar, som absolut är det viktigaste för mig. Men för den skull absolut inte glömma helhetshälsan.
Det vore inressant för mig och jag tror även för oss flesta att få höra uppfödarnas åsikter av olika raser och hur ni tänker i er avel.
Ha det så gott inför det Nya Året 2010 med alla löften.
Dom tänker jag inte ge eftersom löfterna knappast hållits hittills.
http://www.steadwyn.se
Anita W.
29 december 2009 14:31
Johnny Be Good, jovisst är han det, om man knäpper honom på fingrarna ibland. Blir lite våghalsad med skämt o ideér, precis i min stil.
Jag bodde där ett par nätter och vi hade väldigt roligt och han har mycket bra koll på sina jyckar och de är väl omhädertagna. De är heller inga meshundar. Gilar snön och att busa o skälla på andra raser
Höjpunkten var väl den underbara ankan ( eller var det gås) som blev tillagad av hans partner Folke Wow!!
http://www.svedala2u.se
Lisbeth
29 december 2009 16:05
Anita, det är det väl unt med både roligheter och umhändertagande. Åh vad avundsjuk jag blir - skulle väldigt gärna vela ta del av båd´det ena och det andra, inte minst gåsen eller om det var ankan...
Ingrid R
31 januari 2010 23:36
Johnny började med att prya hos Lena Hedfors, Backängens kennel, känd för sheltie men framförallt griffon bruxellois och petit brabancon. Där fick Johnny en god "hundgrund" av Lena och hennes favorit griffon Johnny B Goode.
Jag glömmer aldrig när Johnny bjöd oss på kalvdans, en ung kille runt 20 år! Gud så gott!
fortsätt skriv Lisbeth!
http://www.inras.webb.se
