På begäran...

Yours Truly har förvisso aldrig ägt en terrier, eller ens en strävhårig hund, men alltid känt mig dragen till denna grupp. Hundsportens vagga stod i Storbritannien och då speciellt i just terriergruppen. Temperaturen är snäppet högre, engagemanget känns riktigare. Man tävlar och konkurrerar i bästa sämja - gissningsvis är det kanske inte alltid så, men det VERKAR att vara på detta viset. Sporten är liksom på allvar, temperaturen stiger runt ringarna... det klappas och applåderas utan att någon flåshurtig speaker behöver uppmana därtill. Folk är sportsliga på genuint sätt, man håller reda på och hjälps åt med varandras hundar. Det är engagemang som känns äkta och ej påklistrat.

Man träffar riktiga hundmänniskor som framgångsrikt intresserat sig för sin ras och vår sport i kanske 40 år eller mer. Det är bra för mig att möta gamla och nya hundvänner. Man påminns om hur saker och ting borde få vara och blir på gott humör för resten av dagen. Terrierfolkets storheter sedan 30-40 år tillbaka tävlar fortfarande med liv och lust. Många VIP:s i toppen nöjer sig numera annars med att glassa i organisationens f n bästa gren - vilket är konferenser och likställda evenemang.

Jag känner mig djupt bekymrad över det sätt som vårt sport utvecklats under de senaste decennierna. Kynologin är satt på undantag och ersatt med, tja... vad ska man kalla det? Vi har sett ett intåg av Management; chefskulturen, direktörerna, corporate bullshit...

Hundsport är en konst och konst kommer av att kunna. Nu har hundaveln hamnat i händerna på genetiker och betalda konsulter, uppfödning har reducerats till rutor som ska prickas av: röntgen, MH, etc. istället för att titta på hundarnas fel och förtjänster och utgå från det och standardens beskrivning av idealet. Traditionellt selektiv kvalitetsavel har blivit raseliminering. Detta håller man på med sedan decennier utan att bry sig om att utreda effekter, och vad värre är; när effekter faktiskt utreds kör man trots ett negativt resultat på i samma spår. Det finns en ovilja, ända upp i organisationstoppen, att ta till sig resultat och forskning som visar att något av älsklingsprojekten varken gör till eller från för att förbättra hundaveln. MH, som i början av 2000-talet infördes som krav för registrering av brukshundar, skulle utvärderas efter 5 år. Detta har inte skett. Schäfer har röntgats i 50 år och har fortfarande 25-33 procents HD. Samtidigt befinner sig brukshundraserna i fritt fall, registrerings- och kvalitetsmässigt - påtalat bl.a i Domarbladet. På WDS 2008 blev detta uppenbart då, med något undantag, svenskfödda hundar inte alls kunde hävda sig.

Hundraserna bli alltmer lika varandra, lång hals, kort rygg, överdrivna vinklar, t o m i rasstandards där tondöva översättare och andra klåfingriga lyckas dra en grå nivellering över rasavelns stöttepelare. Dessutom visas alla raser (nästan) likadant - d v s i en rasande fart.

 Den förtjusande airedaleterrierbilden från 30-talet, tillägnas vännen Stig Ahlberg, airedaleterrierman, domare, redaktör för Röster i Radio/TV och mångårig skribent i Hundsport under signaturen Black Jack. Vi saknar Stig! Han älskade hundar och hundsport, han hade inte gillat the Management People.

  Saknad?

Ord för dagen (DN): Jag saknar Arafats lögner. Han gav oss hopp. Abbas säger som det är hela tiden. Vi behöver någon som ljuger för oss.

I yngre år lärde man sig det trösterika talesättet: Hellre Rik och Frisk än Fattig och Sjuk. Det fanns t.o.m på skyltar som man kunde hänga upp. I Fallet Yours Truly har det på något säreget vis blivit tvärtom; Fattig men Frisk (+ Smal & Snygg el. ivf två stl:ar mindre å då ser man ju snyggt Kristidssmal ut... å kläderna sitter bättre...). Förr var man mer välbeställd men Ont i Ryggen å Domnat Ben - vilket e ett Helvete samt därmed sammanhängande Tragiskt Lönnfet; hamsterpåsar, bilringar, fler Hakor än en - vill man Leva med sånt... Nej!   Vi behöver alla någon som ljuger för oss... Så Yours Truly intalar sig: Jag är lyckligare nu....  

- Det kommer aldrig att bli någon jämlikhet - inte ens i vårt land - i varje fall inte i min tid! Sa Yours Truly till Chefen i grälsjuk ton, ville ha mothugg och bråk.

- Nä, sa Chefen trankilt och avvaktade fortsättningen. Ty han har varit med förr! Och så klart är han en Han. Det är ju han som är Chefen!

- Jo, försökte jag en gång till, så här är det... Jag måste alltid vara dubbelt så duktig som de andra (manliga kollegor). Dessutom får jag aldrig göra fel! Så är det inte för dig. Varför då? Va!

- Därför att jag är kille, var det lugna konstaterandet.

Blir man inte galen?

Jag påminns om den här bestående oordningen varje gång som det visas någon gammal svensk film på TV. "Det här ska du inte bry ditt söta lilla huvud med" (klapp, klapp, "Lilla gumman" (nyp i rumpan). Grrr... Yours Truly är uppväxt med överseende och nedlåtande bemötande. Eller bemötande? Osynliggörandet! Manliga härskartekniker! Mannen (medelålders, vit, heterosexuell) är normen. Vi andra - bögar, färgade, kvinnor! - är bara dåliga B-kopior och måste varje dag bevisa vårt existensberättigande. Visst har det blivit bättre. I teorin - läpparnas bekännelse!

Därför är det uppiggande för klen åldring att läsa en av favoritbloggarnahttp://fundera.bloggagratis.se/ (handlar en del om agility och god mat, det medges, men också om människovärde och respekt). Måste erövras. Varje dag.

Bara en sådan här mening, gör en på gott humör resten av dagen:

Jag är 45 år gammal, har en doktorstitel och skinn på näsan. Här är det jag som bestämmer och om det inte passar, så kan ni logga ut.

TACK Chefen, för att du gjorde mig uppmärksam på denna konstanta glädjekälla!

Det är fortfarande mupp med bloggen - går inte att lägga in presentationsbild, bakgrundsbild, ändra färger, etc. Kommer bara mupp en skylt Ogiltig färgkod... Grrr...

Har meddelat supporten...  

... finns nu SEK 1200 - så mycket har Yours Truly sparat på att inte röka upp... sedan 26 augusti, dan före kattutställning någonstans Långt-bort-istan - då brukas det rökas en hel del... om jag inte missminner mig.... fast inte krökas... vad jag märkt... Alltså sluta jag tvärt med det.   Morsning Gröna Marlborogh! Bara så där. För att öka motivationen iläggs varannan dag in femtilapp i denna glasburk krönt med en bedagad groda - (okänd konstnär). Fast egentligen behövs det inte.. sluta röka vara lätt som en plätt. Bara att låta bli. Och penningarna växer... nu är man väl uppe i en 1/10-dels top-show-kattunge..? Och varför tog Högman detta drastiska steg...? Hälso- och andra aspekter biter inte på mig, men däremot Den Egna Självbilden... Alltså; är inte White Trash... And it does not make you thin anymore...

Dessutom luktar man illa... Och vad gör man inte för att vara snygg..? Hahaha... Talk about living up to expectations..!

foto, idé & design: Felix Nilsson 15 1/2 år  This is the end

Beautiful friend

This is the end

My only friend, the end

Of our elaborate plans, the end

Of everything that stands, the end

Doors The End Lyrics

---

En gång för mycket länge sedan födde Yours Truly upp en schäferkull där nästan alla blev duktiga brukshundar, om än på ett lokalt plan. Två av valparna blev klubbmästare i brukshundklubben. Så klart uppfödaren var stolt! Glädjen grumlades dock när jag med tiden studerade det fina vandringspriset där båda hundarnas namn stod ingraverade... Ja, det var deras "kallnamn" - inte hela stamtavlenamnet med kennelnamn och allt. Jag frågade så klart om orsaken. Det blev en del hummanden... Så småningom antyddes att det såg "trevligare ut". Trevligare - för vem? Jo, hm... för de klubbmedlemmar vars hundar inte hade kennelnamn (underförstått att kennelnamn var "märkvärdigare"). O heliga enfald! Om 20 år är det ingen som vet vilka "Tajt" och "Ludde" var! Hade hundnamnen varit kompletta hade klubbens historia varit mindre historielös!

Påmindes om detta vid läsning av en rasklubbstidning. Den innehöll en (i övrigt utmärkt) text om gamla tiders hundar i aktuell ras. Och så längst ner en fotnot med redaktionellt påpekade att man just denna gång frångått sin "policy" att ej publicera kennelnamn annat är i prislistor och betalda annonser, så att texten inte skulle ses som "gratisreklam". Man häpnar! Denna historielöshet!

På bottengrumset i denna soppa finns den svenska räddhågsenheten att stöta sig med folk i klubben. Jante-lagen! Ingen ska vara förmer, etc.

Samma sak (när jag nu har ångan uppe) är styrelsers beslutsvånda att fatta, just det de är tillsatta att göra, nämligen beslut. Huru mycket lättare är det inte att frånhävda sig ansvaret i knepiga ärenden och överlåta allt till årsmötet. Man skjuter helt enkelt frågan ifrån sig så behöver ingen känna sig trampad på tårna! Men styrelsen är demokratiskt vald och ska förhoppningsvis ha kunskap och mod att besluta, även i sådana frågor som t.ex standardändringar. Vem ska annars göra det? Det är inte något som årsmötet ska ta ställning till. Vid årmötestillfället finns en dagordning att hålla sig till och inget tillfälle för subjektiva tyckanden eller önsketänkande. Det har stadgarna sett till.  Är medlemmarna missnöjda kan beslut rivas upp eller till och med en ny styrelse väljas. Styrelsen får inte smita från sitt uppdrag.

Å andra sidan har många rasklubbar fått alltför stor kostym. Huru lätt är det inte att konstruera egna regelverk för att klåfingrigt deltaljstyra t.ex uppfödare och avel. Ett exempel är uppdelning i A- och B-kullar, m.m (när det gäller valphänvisning). Det är inte sådan information som är vägledande eller helt enkelt styr valpköpare i av klubbens önskvärd riktning. Tro mig, jag har varit valphänvisare i åtskilliga år. En uppdelning skapar bara förvirrning. Det verkar så jamsigt det där med A och B - är det något skumt med det hela? Ofta avstår spekulanten helt enkelt från att köpa valp av den rasen, trots att det just vad man drömt om. Vad har rasen vunnit på det? Överlåt åt valpköparen själv att ta reda på och konstatera hur pass trevliga, sunda, standardenliga och tilltalande respektive uppfödares hundar och valpar är. Det har fungerat i många decennier. Varför skulle människors omdöme nu vips omyndigförklaras?

  Idag är tände k. far eld i spisen för första gången i höst. Härlig värme spred sig i fukten! På förekommen anledning meddelas att k.far bestämt undanbett sig omnämnande eller på andra vis medverkande i offentligheten... Vi röjde som galningar bland 45 års avlagringar i hemmet - sopsäck efter sopsäck bars bort - härligt det med.

F.ö har det blivit något mupp med inställningarna på bloggen - all färg försvann, försöker jag byta bakgrundsbild så kommer det bara upp "ej tillåten färgkod"... Så det ser ut som man för överblickbara framtid får dras med Högman i svartvitt..!

PS När inlägget lades upp försvann även Högman... eller gick upp i rök... Och int ens rubriken fick vara med, den skulle annars varit Fire! Ser en djup symbolik i detta - Exit the Old Enter the New...

Ch Yffranes New Moon Rising JW, 1 year of age + Mom Lisbeth, 65  - didn´t we do well? 

it motivated me to surrender my heart and my soul for you...

please hold with care

as i will continue loving you every day by day..