SVENSKA BRUKSHUNDKLUBBEN Utskottet Avel och Hälsa/Utskottsgruppen exteriör/utställning, har låtit meddela följande: 

"Det inte kommer att bli några ändringar av championatsreglerna enligt collieklubbens önskemål, eftersom collie inte tillhör de raser som enligt FCI kräver arbetsprov för att få tävla om certifikat samt att MH inte är ett test utan enbart en beskrivning utan krav på godkännande."

 Yours Truly lever det härliga pensionärslivet! Så intellektuellt utvecklande och så utmärkt som förevändning att slippa befatta sig mer avlägsna problem...   Bekymrade vänner hör av sig; man undrar hur det står till...? Med röster som anpassade för en svårt sjuk kommer frågorna: "Kommer du att lägga av...?" "Har ni helt övergått till...?

Man tar inte gärna ordet "katt" i sin mun, men det är vad det hela går ut på!

Här finns dock sex västgötaspetsar, tre är champions varav en tämligen nygjord och ett ettårigt framtidshopp, Det kallar inte jag för "lägga av"! Någon form av fortsättning lär det väl bli. Kan man hoppas.

Men nu är det som det är och kennelvärlden - just nu på sparlåga - går inte att diskutera, än mindre att skriva om.  Silent like the Child in the Painting...

Det finns annat som är mer inspirerande att diskutera och planera om. Däribland då våra rara små missar......och allt roligt de fört med sig.        

Nu är vår nya hemsida upplagd  http://www.123minsida.se/yffranes/ Länken t.h längre ner funkar!

Bara att kolla! Den är inte riktigt "färdig" än, lite grann återstår, men det är iaf en idé.

Tack webbmaster Felix för teknik och aldrig sinande tålamod med mormis!   

Vilken kattägare känner inte igen sig?  

  Felix har gjort en hemsida för våra katter! Tack, tack...

Yours Truly känner sig nu manad att (lite omständligt) förklara förhistorien. Så här är det:

Vi bor i en gammal roslagsbygd, här har varit segelled sedan hedenhös. Marken där vi bor heter Övernäs. På medeltidssvenska blev det Yffranes. Men det visste vi inte då, när vi flyttade hit 1968. Samma år föddes vår första valpkull, kennelnamnet blev Ulvus. Det blev med tiden Ulvus hemsida, blogg, etc. Det tyckte vi var bra ända tills 2010. Då var det aktuellt att inregistrera en egenuppfödd kattunge. Ulvus kändes ju inte direkt kattaktigt. Eftersom vi var två om det - Marina och Yours Truly - så var det inte så lätt att komma fram till ett gemensamt namnbeslut. Då kom jag att tänka på de gamla namnet på bygden runt vårt hus - Yffranes. Omnämns första gången på 1400-talet. Vi enade oss genast!

Det visade sig vara ett svårt misstag... Ett konstigt ord med mystiska kombinationer av Y och F... Ingen människa kan stava till eller ens uttala vårt stamnamn. Är det franskt eller vad...? Det märks inte minst nu när namnets ende stolta bärare ska presenteras av en speaker - t.ex i en BIS-panel. Vi har hittills hört fyra olika varianter. Ingen har varit rätt. Alltså - uttalet är svenskt med betoning på första stavelsen - ungefär som ryss-skräcken. Yff-ranes.

Så här efteråt ångrar jag att vi inte tog mitt gamla inregistrerade företagsnamn - Plurabelle. Jag gjorde mig av med detta oh-la-la-namn tydligen leder tankarna i fel riktning... Hade nog passat bättre på katt!

Men kanske det inte är så viktigt med prefix? Huvudsaken är att katterna blir bra...

   En av fördelarna med kattutställningar är att där förekommer rikliga tillfällen till shopping... Ja, det är ju en del longörer i bedömningen och väntan. Då kan man roa sig med varjehanda, t.ex att spana på något som man oundgängligen måste ha. I Gävle senast fanns en monter med vackert glas av Ala Design. Har tyvärr inte hittat någon webbadress, men konstnären finns i Mora. Runt denna monter kretsade Yours Truly som en gam... Jag älskar blått (och grönt) glas, ljuset silar så vackert genom glaset. Hurusom sa jag för mig själv - som en besvärjelse - "Om Mandy vinner BIS idag, så ska jag köpa ett sådant glas..." Och vem bli inte förtjust i dessa katter med deras obetalbara miner. Mandy vann BIS båda dagarna så det blev så klart TVÅ glas!

Få se nu om det blir en ny liten Tradition här...

Har iaf i anslutning till valda delar av familjens stundande färjetur till vårt närmast utland, nämligen Åland, instruerat k. far att inhandla lagom fin sort.

Huru så? Jo, när min äldsta västgötaspets Ada blev champion så fick hon två champagneglas ur SKK:s serie. Varje gång vi sedan hade något att fira, en titel eller annan vinst, kanske rent av en stilig placering, så åkte glasen fram och en flaska med pärlande innehåll konsumerades. Champagnekorkarna sparades och hängdes upp i trädet med vindspelet. Så nu har Yours Truly, precis som tjuren Ferdinand, en egen korkek, eller rättare korkapel, haha... att sitta under och filosofera...

Ännu en anledning att köpa vackra blå glas!

  Mandy studerar framtidsutsikterna...

Vår lille förstfödsling har gjort dundersuccé - hittills... Ett naturbarn - lika hemmastadd på domarbordet som i sin egen soffhörna. Fyra Best in Show Kitten! - och han är bara 5 månader! Fint eller hur? Men också...ågren, ruelse... Lyxproblem? Ungefär som kattungens lilla och vips underdimensionerade prishylla. Man kan väl ha större bekymmer...? Nej, det är nu det hela börjar!

Det här är värre än att ha en  hund med två cert! Under den tid som "hållits på" (c:a 40 år)  har  här "otaliga" hundar relativt komfortabelt erövrat just två cert! Sen går det troll idet...

Långsamt har det nämligen börjat gå upp för Yours Truly: Om Mandy vinner ytterligare  ett BIS så får han en stamboksförd titel - JW (Junior Winner) - samt naturligtvis ära och berömmelse, hamnar på diverse listor. kanske t.o.m på COTY (Årets Katt). Detta vet delägare/uppfödare Marina, som redan har en sådan katt - Int Ch Ormeryds Emma JW & COTY 7 - året det begav sig. Co-owner, som sköter badandet och pälsen, skulle naturligtvis få spatt av förtjusning och jag - ja, jag skulle väl bli glad jag med, men... På min lott kommer att hålla adepten i kondition och päls (det vet alla som har med unga djur att göra hur lätt det är) och gott humör, vilket förmodligen är enklare... Dessutom måste vinnandet dvs meriterandet till just titeln JW ske innan han är vuxen, alltså före 10 månaders ålder. Hittills har allt gått så lätt... Suck! Det ser ut att bli en dyr vår...

 på hundtidningarnas upplagestatistik:

Tidningsstatistiks upplageredovisning för 2010 är siffror ristade i sten, oåtkomliga för propaganda och fiffiga medlemsredovisningar. De säger mycket om tillståndet i organisationerna. SKK:s tidskrift Hundsport är etta med 99.700 exemplar (minus 3.300 ex, -3,2%). SBK:s tidning Brukshunden är tvåa med 55.800 ex (minus 3.500 ex, -5,6%). I Hundsports referat från SBK:s kongress 2010 påtalades att organisationens medlemsintäkter bokförs enligt kontantprincipen och är därför "glädjesiffror". Om detta ovanliga förfarande är avsiktligt vilseledande eller ej undandrar sig varje mänsklig bedömning. Men effekten blev uppenbarligen att lugna och trösta kongressombuden som hade att ta del av och besluta om förbundets skraltiga ekonomi. Den vanliga redovisningsprincipen i de flesta större organisationer är istället att medlemsintäkterna periodiceras genom s.k rullande medlemskap.

Den icke-organisationsanslutna tidningen Härliga Hund (kan köpas i kiosken) har däremot en liten ökning för helåret 2010. Upplagan är nu 31.200 ex (plus 400 ex, +1,3%).

Brukshunden hade sin topp 2006. Då var upplagan 64.200 ex. På fem år har SBK tappat 8.400 helbetalande medlemmar. Om ingen annan drar några slutsatser av detta så tänker iaf jag göra det. Efter vad som timat det senaste året är det lätt att få intrycket av att utvecklingen för närvarande går på sparlåga, och dessutom åt fel håll.

Mer tidningsstatistik finns på Gunnars blogg, länk nedan.