... Shane MacGowans bittersweet uppgörelse med fattiga irländska invandrares kraschade drömmar i det stora landet västerut, är vald till Årets julsång...

It was Christmas Eve babe 

In the drunk tank 

An old man said to me, won't see another one 

And then he sang a song 

The Rare Old Mountain Dew 

And I turned my face away 

And dreamed about you 

Got on a lucky one 

Came in eighteen to one 

I've got a feeling 

This year's for me and you 

So happy Christmas 

I love you baby 

I can see a better time 

When all our dreams come true 

They've got cars 

Big as bars 

They've got rivers of gold 

But the wind goes right through you 

It's no place for the old 

When you first took my hand 

On a cold Christmas Eve 

You promised me 

Broadway was waiting for me 

You were handsome 

You were pretty 

Queen of New York City 

When the band finished playing 

They howled out for more 

Sinatra was swinging 

All the drunks they were singing 

We kissed on the corner 

Then danced through the night 

The boys of the NYPD choir 

Were singing 'Galway Bay' 

And the bells were ringing 

Out for Christmas day 

You're a bum 

You're a punk 

You're an old slut on junk 

Living there almost dead on a drip 

In that bed 

You scum bag 

You maggot 

You cheap lousy faggot 

Happy Christmas your arse 

I pray God 

It's our last 

I could have been someone 

So could anyone 

You took my dreams 

From me when I first found you 

I kept them with me babe 

I put them with my own 

Can't make it all alone 

I've built my dreams around you 

  Det kan kanske tyckas var överdrivet med många bloggbilder på ett och samma objekt... men glädjen med de rara exoterna och då särskilt kattungen Mandrake förstås, är så stor och har öppnat en hel värld... Det här är nog bland det trevligaste och mest spännande som hänt Yours Truly.

  Efter gårdagens bedrifter har nu Mandy dessutom meriterat sig som nyttodjur! En intelligent och duktig liten katt.

Med tanke på hur katten behandlats och nedvärderats under århundraden, ja, ända in i våra dagar, kan jag inte annat än beklaga all mänsklig dårskap.

  Med en liten kattängel önskas alla bloggvänner och läsare en riktigt god jul!

  Långt nere i mörka Drottningdal, nära Brosjö-viken

där bodde Mandy - liten katt - och han var så nyfiken

Och han gick inte klädd som vi

nej, kläder struntade han i!

Hans fina päls var tjock och kort

för han var en äkta katt-exot!

Han bodde bara inomhus

för det gör små exoter

Där bodde också Lillen själv 

och Findus söta dotter

Hon var en söt och fin kattmiss

och champion var hon heltviss

Ja, hon var stilig kort och gott

för hon var en äkta katt-exot!

En natt när alla låg och sov 

det hördes nått som knastra

Och Mandy vakna plötsligt upp!

Det tissla och det tassla...

Och Mandy som var mycket klok

förstod att nånting var på tok

Och snart så hade han förstått

att detta var ingen katt-exot!

Att detta ej var talgoxssteg

det kunde Mandy höra

Det är nog ett gäng rådisar

Vad har dom här att göra?

På rövarstråt är dom förstås

och tänker överfalla oss

Nu är det kanske lika gott

att väcka varenda katt-exot!

Då smög han fram och lyssnade

med tassen bakom örat

Så smög han bort till lekhörnan

Och nu ska ni får höra!

Den största bollen tog han sen

och började att jaga den.

Det rassla utav bara nåt

och fram kom varenda katt-exot!

Och Matte hon kom stormande

för något kunna klara

och ryckte ur en elkontakt

sen var det ingen fara

När Mandy han fick detta se

han ville inte vara med

Men Matte hon fick väldigt brått

tack vare en liten katt-exot!

Och Matte hon var väldigt glad

och det var allesamman

och Mandy han fick KMR

och allt var fröjd och gamman

Så blev det lek till ljusan dag

till Kattens stora välbehag

Det tycker de var väldigt flott

för det gör varenda katt-exot!

Och Husse sa: Jag Mandy gör

till prins bland små exoter

och du ska få en strömmingsfilé

och en massa andra gotter

Bland alla våra katter sen

ska du få bli min bäste vän

och följa mig i torrt och vått

för du är en äkta katt-exot!

Versen tillägnas kattungen Mandy som genom sin vaksamhet uppmärksammade en elkontakt som inte mådde riktigt bra (gnistbildning). Så nu kan vi lugnt slagga vidare...   

Det blåser och snöar otroliga mängder...   ... massor med småfåglar har fullt upp att leta mat, dels i de fågelstugor som vi ordnat, dels av det som hästarna spillt ut...

Kattungen Mandrake har mycket att titta på...

   Mandy är nu 11 veckor och väger 1225 gr - hoppas det är normalt för åldern? Han är då glad och lekfull och äter all mat SJÄLV - på FAT! Han har som synes också en väldigt tjock päls, vet ej om det beror på den artiktiska kylan i Drottningdal.

Mandy: My fur coat comes (presumably) from heredity and my own excellent metabolism!

   När det blåser så hårt så alla pippi flugit och gömt sig då ägnar sig vår hjälte åt skönhetssömn...

Mandy: Vil, vil, spinn...zzzz...

   Mandy (stand-by): Jag har blykoll!  Som 1:st Kitten har man ett visst ansvar... De osportsliga fåglarna håller sig ju bakom glasrutan, så dom vänder jag ryggen. Det finns andra hobbies... Matte jobbar frenetiskt med datorn men har hittills inte frambringat en enda mus (boring). Jag väntar tålmodigt...

PS I brist på roligheter kan jag ägna mig åt att vara snygg! Har jag inte norra Europas sötaste haka och morrhårsnos? Någon sa stoppade sidenkuddar...

  Jaha, det är tydligen fritt fram att klaga på domare och offentligen kritisera deras bedömning. Hur ska man annars tolka DN:s beslut i aktuellt fall?

__________________________________________________

Anmälare: (X, ort)

Anmäld: (Y, ort)

Disciplinnämndens beslut:

Anmälan föranleder inte någon disciplinär åtgärd.

Anmälan mm:

(X) har anmält (Y) för brott mot SKKs grundregel 1:4.

Y har bestritt att hon brutit mot den angivna grundregeln.

Båda parter har åberopat utdrag från kennel (namn) hemsida. Kenneln innehas av Y.

Disciplinnämndens skäl:

Y har bekräftat att hon kritiserat Y och ifrågasatt hans kompetens

"SKKs grundregel 1:4 stadgar att det åligger varje medlem i SKK-organisationen att i anslutning till prov, utställning eller tävling inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare."

Att framföra sin åsikt och uttrycka sig på det sätt Y gjort utgör inte ett brott mot SKKs grundregel 1:4.

Utställaren Y skriver bland annat på sin hemsida: Så här i efterhand önskar jag att jag hade anmält (domare X:s) bedömning som 'tekniskt fel' för nog skulle man väl kunna tycka att det är ett allvarligt tekniskt fel när domaren inte kan rasstandarden på en ras han eller hon dömer officiellt?! 

I sin anmälan (vilket citeras direkt på utställarens blogg) anför den förtalade domaren: "Hennes påståenden som i allt är osakliga innebär direkt förtal av mig och är potentiellt skadliga för såväl mig som den aktuella utställningsverksamheten ..."

Men trots detta  anser DN att  uttrycka sig på detta sätt utgör inte ett brott mot SKKs grundregel 1:4 - "inte --- uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare."

En stilla undran: är inte domare "funktionärer"...

_____________________________________________________________________________________

Den domarkompetensifrågasättande utställaren anser sig därmed ha "vunnit" och kommenterar i triumf det hela på sin hemsidas blogg:

EN SEGER FÖR DET FRIA ORDET!

I går damp beslutet från SKK/DN ner i min brevlåda.

Självklart känner jag mig synnerligen nöjd med utgången. Dock finner jag det utomordentligt betydelsefullt att SKK genom sitt beslut fastställer den enskilde medlemmens rätt att på ett korrekt sätt få framföra sina synpunkter på och åsikter om vad som sker inom organisationens verksamhetsområde.

Jag skänker därför en tacksamhetens tanke till SKK/DN som genom sitt beslut ovan har ingjutit nytt hopp hos undertecknad. Kom att tänka på Davids kamp mot Goliat, fast självklart i betydligt blygsammare omfattning, speciellt i fråga om sistnämnde, men ändå ...

GENMÄLE TILL BLOGGERSKA OCH BARFOTAMADAM

Bloggerskan skrev (obs! direkt citerat):

"I en anmälan till SKKs disciplinnämnd föreslår en av de uthängda domarna att DN prövar om yttrandefrihet utan ansvar råder i den svenska hundvärlden och inför SKK. Det är angeläget att förhållandet prövas inom den svenska kennelorganisationen innan civilrättsliga prövningar initieras.

Utmärkt om detta grasserade ofog blev ordentligt genomlyst, det är på tiden! Så vitt Yours Truly är bekant vore det första gången inom SKK."

Min kommentar: Länge leve yttrandefriheten!!

Till den rödhåriga kortklippta 'barfotamadamen' vill jag bara säga: Svinhugg går igen!

  Stööön! Knasbolleriet svämmar över....

 De typiska aktiva och agerande motståndarna till uppfödning utgöras av den lilla minoritet som alltid väcker irritation i tider av samfällda stora insatser, framför allt under ovisshet och ekonomisk ansträngning. Det är så kallade debattörer, i egna ögon intellektuella, radikala och pratmakare, ivriga damer och annorlunda herrar, rara och välmenande tanter och en och annan riktigt ondsint knasboll. Det är en grupp som har lättare än någon annan att reta omgivningen då de vanligtvis saknar allt som räknas i sammanhanget - kunskap, erfarenhet, stil, egna resultat inom uppfödning och tävling. Det man har gemensamt är den oomkullrunkeliga besattheten, en rad fixa ideér om sakernas tillstånd.

De kommer samman i kotterier på bloggar och hemsidor och svetsas ihop av inbördes beundran förutom av sina övertygelser. De drar på sig hat och förakt. De anser sig hålla på med mer betydelsefulla saker än de berömda och framgångsrika uppfödarna. De präglas av en sådan självgodhet som utmärker personer som är övertygade om att de flesta har fel och bara de själva rätt. På så vis liknar de troende kommunister och religiösa fundamentalister. I en häftig tid av mediadebatt angående djuravel, blir de en liten högfärdig elit som avskys av de flesta och inte har svårt att hata tillbaka. Det är för många svårt att inse att dessa svåranpassade, mångordiga, pratsamma, utopiska och verklighetsfrånvarande idealister trots allt spelar en stor roll i utformandet av uppfödarnas verklighet och framtid.

Ofta är den bärande idén att man avelsvägen ska kunna utrota mer eller mindre vanligt förekommande sjukdomar. Detta ska ske genom selektering av s.k anlagsbärare - ja, det är andra som ska selektera, själva sysslar utopisterna sällan med uppfödning mer än i teorin...

  På bloggar och hemsidor sås tankar och planteras ideér och principer som snart metastaseras till etablerade sanningar. För att ha så ovanligt lite på fötter, är uppfödarhatarna en viktig utomparlamenterisk kraft. Störst och värst inflytande får de när en rasklubb annekteras, helt enkelt kapas.

 Aveln i aktuell ras kommer då i händerna på en styrelse som omsorgsfullt ser till att inga bildade och kunniga personer får några befattningar av betydelse. Den verksamhet som dessa inskränkta idealister vill bedriva framstår som en blandning av konspiration och dumhet.  Man vet helt enkelt för lite om avel, uppfödning, om hur människor fungerar eller ens något om hur verkligheten ser ut och vad som är praktiskt genomförbart.

Det tas exempel från den livsmedelsproducerande djuraveln - enligt rekommendationen 80-talet honor och 20 hanar. Vilka har dessa möjligheter?

 Det vore väl OK om man höll sig med sina idéer inom den egna gruppen, Men oh nej! Alla ska med tvingas in i samma fålla...

Som t.ex inom en klubb där avelsrådet rekommenderar en hanhundsägare att inte låna ut sin hund till en viss tik. Tiken är champion och har A på höfterna. Vad var det då för fel?

Jo, tiken hade i en tidigare kombination parats med en oröntgad hane. Tikägaren skulle med andra ord "bestraffas"... Säga vad man vill om ärftllighetsgången hos HD, men så vitt jag vet så har ännu ingen hävdat att den är smittsam...

Ovannämnda avser hunduppfödning, men liknande tankegångar finns även inom katt. Det viktiga är att kunna identifiera sjukdomar - resten; typ, sundhet, temperament, modersegenskaper, parningsförmåga, att tåla mat - det är sådant som förutsätts vara ett självspelande piano.En ledsen uppfödare som mist en kattunge fick frågan: Du tänker väl obducera? Precis som om något hade blivit bättre för det... Yours Truly har låtit obducera - flera gånger... För att detta ska vara meningsfull måste man veta vad som ska påvisas. Ibland blir svaret colibakterier, vilket är goddag yxskaft, alla corpus innehåller colibakterier...

Helst vill utopisten vara den som avelsvägen "utrotat" en sjukdom... Som den uppfödare som rutinmässigt "testparade" hanar med en dotter för att på så sätt "få reda på" om de fanns någon bärare av slemma anlag. Valparna avlivades naturligtvis... Exemplet är från Danmark, med stollar finns överallt!

Skrämmande exempel på när det hela går överstyr har inträffat även i vårt land för ett par decennier sedan. En entusiast beslutade sig för att på ett amatörmässigt sätt "avla bort" en ögonsjukdom. Jag hörde vederbörande  med extatisk blick säga: Jag längtar såå efter att få skicka ögonen till Köpenhamn...

De avlivade valparnas ögon skulle alltså undersökas för att identifierar förekomst av en näthinnesjukdom som leder till blindhet...

Det hela slutade i 70-talet hundar som växte uppfödaren över huvudet, misär, vanvård och ett år i fängelse. Begriper utopisterna sådant?

På Birka kattklubbs utsställning i helgen såg jag till min stora glädje en av alla tiders favoriter GIC S*Athelstones Tiara JW DSM, en svartsköldpaddfärgad perserdam, med en typ och en utstrålning som ger Yours Truly ilningar i tårna!     Sköna Tiara (här med matte Anna-Lena Wester) vann BIS på lördagen. Jag beslöt mig för att följa de finaste supermissarnas främsta PR-flickor  på söndagens utställning:

....först rasbedömningen för erfarna domaren Elisabeth Raab Alvarson...

Domaren hade inga problem med att sända Tiara till BIS-panelen.

   Och där gick det så här! Upp i skyn höjdes BIS-katten - Ch Athelstones Tiara!

Toppsegrar är inga nyheter vare sig för Tiara eller för Anna-Lena, som känner vägen till prisbordet. Dit har hon vandra många gånger och tillerkänts de högsta utmärkelserna för de vackra, sunda och välpresenterade Athelstones Persians & Exotics, vilka ägs och fötts upp av Mats Pålson & Anna-Lena Wester. Till saken hör att Tiaras efterföljare för framtida lagerkransen, sköldpaddsfärgade perserkattungen Athelstones Glossip, debuterade med att bli BIS-ungdjur båda dagarna! 2 x 4 BIS på två dagar... Quality!

   Tiara: Matte, Du och Jag...Vilket Show-Team!