Polisen har gripen en vit svensk man som misstänks skjuta på invandrare i Malmö. Gott så. Men det var andra skott i Malmö som satte sinnet i brand. MFF - di himmelsblå - är Svenska Mästare. Vackraste mål gör Agon Mehmeti. Jag är kär - eller med därmed besläktad känsla. Vilken lirare! Tunn som en rögad ål, ändå så gör han mål, Agon Mehmeti! Han kan göra allt med en boll. Och vilket leende!

Vore jag 50 år yngre skulle vips lämplige environger nässlas in, skaffa mig en likadan pojkvän (originalet vore väl inte att tänka på?) Och kunna vakna var morgon med detta leende. Men då saker och ting då är som de är så nöjer sig Yours Truly med att gotta sig åt att dryga, främlingsfientliga Skåne fått ett mästarlag där 15 av 20 spelare har namn som Mehmeti. Och världens mest djävulskt glädjestrålande leende.

  Husse försvann in till Staden med Rasmus...

Fick ett mail från mottagare av besöket, nämligen Ingrid. Detta vill jag så klart inte undanhålla läsekretsen:

Sådärja, nu kommer Far in och 

a) socialiserar Rasmus (dvs. går i stan och på konstiga ställen)

b) försvinner från huset en försvarlig tid (så Mor kan ägna sig åt vad-hon-nu-vill)

c) fikar hos sin bedårande dotter

Det blir väl bra? Nu hoppas jag att Mor i ett anfall av tacksamhet skriver "Ingrid är bäst och smartast" 100 gånger...med pennan i näsan.

Pussis!

Lilla I

PS På förekommen anledning bör påpekas att ovanstående ej indikerar någon huslig misstämning. Tvärtom! Men vissa Houseimprovements göres bäst i splendid isloation...

  Delar av den intelligenta läsekretsen har klagat... eller klagat å klagat...ivf mer eller mindre försynt ställt sig lite undrande:

 Varför handlar det bara en massa om katter? Jaja, kattungen är jättegullig... det var rena skräcken när Ture försvann! Men nu så kan man väl lägga detta bakom sig och (underförstått) bloggen kan "vara sig själv igen" - handlar om ditten och datten och hundar och uppfödning lite skk-kremlogi och annat - "som vi är vana vid"....

Nix - det tänker jag inte göra! Tvärtom var det ganska skönt att vara stinsen i Arlöv - han som pensionerades och sa de bevingade orden: Där går ett tåg och det ger jag fan i...

Yours Truly slipper att få en svärm på sig av obekanta som vill ha igång en "debatt" om saker man tror sig veta något om, samt (talar om mig själv nu) slipper bli karaktärsmördad två gånger om dan...

Men eftersom folk undrar så... varsågod - en snabb uppdatering:

* Alla hundar mår bra - sex västgötaspetsar (3 hanar (därav en valp) 3 tikar (därav en pensionär) + en tibetansk spaniel (sällskap). Hästarna mår också bra (3 ponnyer) - bäst att skynda sig att säga...

* Inga valpkullar planeras, det har saknats likvida medel. Ska man ha valpar ska det finnas minst ett femsiffrigt belopp undanlagt just för ändamålet och precis det har fallerat. Alltså ingen uppfödning.

* Angående hundvärlden i stort så har det inte saknats tankar typ "vadan och varthän" - samt en del om aktualiteter som icke får yppas och sådant som är deprimerande vilket är ungefär samma sak.

Det är lugnare och roligare med katt.

   Totalmys!

För en gångs skull är husfadern med maka hemma en helg samtidigt, man blir smått nervös när det dyker upp en mansperson i huset dagtid! Och här finns att göra för en händig karl... Hästarna har vandaliserat sin fina höhäck så den är nu lagad. Just nu promeneras hundar...

I väntan på resultat av något slag så får man nöja sig med att resenärerna i västerled iaf kommit fram ordentligt. Det lät taggat från Team Clintstone!

Yours Truly har mobilen i magfickan på högsta volym så man inte går miste om något...

Mandy är så käck och kavat att man glömmer bort att han faktiskt inte ens är 6 veckor. Han äter som en grävskopa men insisterad på att bli matad.

Yours Truly - en matautomat... Så fort jag sätter mig kommer kattungen skuttande och drar i byxbenet. Jag förstår att det är precis så här som pingvingföräldrarna känner sig när de landar efter en provianteringstur till havs. Deras tjocka unge pickar på föräldranäbben för att få något uppkräkt smaskens. Men jag har märkt att kattungen drar i byxbenet oavsett om han är hungrig eller ej. Så det är alltså den tvåbentes uppmärksamhet som han är mest sugen på. Han är nu full av (utspärrningsbara) klor och gör skäl för tillnamnet Långreven - hakar i överallt. Taggigt där med...

Mer taggigt; denna härliga helgdag kan äntligt och med gott samvete ägnas åt sådant borde gjorts under hela veckan, nämligen omplantering av blommor. Jag är värdelös på grönt men vill väldigt gärna ha fina blomster, så man framhärdar och försöker komma ihåg vad expertisen sagt... Mina vinterkaktusar har ertappats med knoppar. Så spännande! Att de skulle få så många blommor som sist är väl för mycket begärt, men det ser iaf lovande ut.

Fredagskväll. Den nyutnämnde exotickattungen Mandrake - Mandy for his friends - spinner kattgarn...   Marina, den ena halva av oss (persian & exotic) är på utflykt i västerled. Husse är på konsert. Matte är ensam med barnen... men det kan man inte ha något emot när sällskapet är så gulligt! Det är spännande att få följa en sådan här liten personlighet - nya färdigheter varje dag.

Andra bedrifter inom familjen - Ingrid och Ola medverkade till ett upprop mot rasism på Stora Torget - båda höll tal, Norrtelje Tidning gjorde reportage och fotade. Mor och far är otroligt stolta. Bravo!

Den så mirakulöst återkomna katten Ture (förmodligen instängd utan vatten och mat i över en vecka) har nu långsamt återhämtat sig.   Men än är det långt kvar till bror Viktors 8 kilo...

Alla katterna var glada att Ture kom hem och har månat om honom, mest då Viktor, som tvättar huvudet på Ture och gärna ligger nära sin lilla - numera tunna - bror. Det är värmande att se den inbördes tillgivenheten inom kattfamiljen.   

  Jo beundrarpost med presenter!

Idag kom ett knöligt brev med posten. Så spännande! Det öppnades med stort prassel - småkatterna mycket intresserade! Det befanns innehålla ett urgulligt brev ang Mandy, mamma MissD, Lillen, Clintan och alla andra katter som figurerat på bloggen. Plus en hel drös hemvirkade lekisbollar i olika storlekar. Så fint och så bra! Mandys andra leksaker är för ögonblicket bortbusade! Finns nog under någon soffa...

   På Mandys och de andra katternas samt egna vägnar - tack så mycket, Jeanita! Brevet uppskattas lika mycket som leksakerna!

  När jag var liten var Mandrake min favorit bland seriefigurer. Den eleganta magikern i det godas tjänst iförd slängkappa, frack och med tangorabatt och evigt välpomaderat hår. Han löste alla problem inför mina förtjusta 10-åringsögon på ett helt suveränt sätt: Mandrake gör en magisk gest...

Vips var de dumma och elaka människorna borta, rättvisan hade sin gång, problemen lösta och bovarna inburade. Ack hur jag önskade mig vara Mandrake!

När så vår kattunge Mandy visade sig vara en kattpojke och inte den hona som vi (jag!) felaktigt könsbestämt, ja, då står man där inför ett namnproblem... Flera fina förslag inkom från den engagerade läsekretsen. De flesta dock redan upptagna av andra djur och på så sätt oanvändbara. Gudrun löste det hela genom det geniala förslaget Mandrake, med Mandy som kallnamn - vilket Mandy redan var van vid. Perfekt! Tack Gudrun! Både Marina och jag tyckte det var en bra lösning.

Förra året den här tiden hade Yours Truly önskat sig ha något av Mandrakes magiska kraft! Saken var den att vi som jobbade på "förra" tidningen inte (längre) fick några pengar för arbetet. Pengarna hade nämligen tagit slut...

Detta var vedervärdiga omständigheter, men som det heter - jobbet måste göras... En handfull plikttrogna och nitiska murvlar stretade på - tidningen först! I slutändan och i praktiken innebar detta (vilket vi var väl medvetna om!) en kvartal utan lön... Det är en ansenlig tid - tänk efter: fjärdedel av året!

Det blev såklart surt efter! Alla har F-skatt innebärande att skatt och egenavgifter betalas efter en i förväg uträknade mall - oavsett om inkomsterna infinner sig eller ej. Jag skattade för intäkter som inte fanns. Skattmasen ville ha sitt - annars blir man av med F-skattsedel och då får man inga framtida jobb - eftersom ingen vill ha en A-skattande frilans... Har alltså betalat alldeles för mycket skatt. Man blev med tiden rätt fattig... För den som inte har erfarenheter av been hard up - eller - Going To The Dogs - kan jag tala om att det är hemskt!

Klagade min nöd för en mänsklig välgörare (som här ska förbli anonym). Den goda människan sa det förlösande orden: Begäran om förtida utbetalning av överskjutande skatt... Den kan man få tillbaka.

Igår kom beskedet från Skattemyndigheten - 40 (eller däromkring - siffrorna dansade inför mina förhäxade ögon...) friska lakan! Precis vad jag så väl behöver!

Det kändes som rena trolleriet... Tar inte ut något i förskott dock förrän guldet i säkerhet på mitt konto, men... visst kan man jubla lite tyst för sig själv! Pengar som jag inte visste att jag hade...

Mandrake hade gjort en magisk gest...