Senaste inläggen

Av Lisbeth - 16 juli 2010 14:21

... en liten oansenlig hund som räddades i grevens tid. Ja, hunden hade inte ens ett namn, den kallades Svensk Vallhund av räddarna, sedermera blev namnet västgötaspets. Hunden var så oansenlig och obetydlig att inte ens den store och lärde resenären och forskaren Carl von Linné lade märke till den på sin resa i Västergötland! Vilket han väl borde ha gjort då hunden dessutom var nyttig i lanthushållningen. (Inom parentes - Linné lade märke till - och skrev om allt - sjukdomar, supseder, olika andra hundsorter) - men tji västgötaspetsar... Om det nu var så att den lilla hunden fanns där den enligt sägen lär ha funnits hela tiden. Nåväl, västgötaspetsen får fortsätta att ha ljuset i skäppan eller hur man nu ska säga...

Vi har nu en särdeles strålade representant för rasen! BIS på tre rasspecialer, samt Best in Show på Stora Stockholm och My Dog i Göteborg och SKK Gällivare. Det är stort...   ide´& design Felix N

Den lilla oansenliga hunden står mitt i strålkastarljuset, är i särklass ledande BlåGula hund, ligger i topp på SKK Årets Hund, m.m Rena drömmen för ett PR-geni!

Hur märker man det?

Kan rasens anhängare ta vara på det positiva intresset runt västgötaspetsen och då en särdeles strålande individ? På specialklubbens hemsida står inget om allt detta. Största möjliga tystnad råder...

Här finns ingen reva i vadmalsväven... Uppenbarligen är det annat som prioriteras på index: Lydnads- bruks- och agilityläger, rally-lydnad, uppfödarenkät, medlemsmöte, mentalbeskrivningar, valphänvisning, en deltagare som vunnit lag-silver i agility som blickfång...

Allt detta är duktigt och fint och säkert också viktigt för de närmaste. Men är detta vad som mest svarar mot uppgiften: "väcka intresse för och främja...?"

  Västgötaspetsen är frisk, sund, framåt, lättskött, etc - de glada adjektiven hopar sig i drivor. Inte biter den folk och fä - apropos farliga-hund-debatten - inte är den till men för det vilda... Rasen ligger i botten när det gäller försäkringsbolagens skadestatistik, i toppen hos ägarna som blir rasen trogen. De flesta som haft en västgötaspets skaffar en ny när den gamla hunden går bort. En förträffligt praktisk och svenskt lagom hund!

Men...

Den lilla oansenliga hunden mitt i strålkastarljuset är lika osynlig som på Linnés tid... Här står vetenskapen frågande.

Av Lisbeth - 16 juli 2010 10:28

Tar mig friheten att sno denna talande bild från Ingrids blogg http://igurt.bloggagratis.se/ - just nu dessutom uppdaterad, bravo! - eftersom den (badbilden) precis beskriver vad som timat sen sist.   Yes! Yours Truly ´ar badat i ´avet - som vi säger i Roslagen. Flera dar i rad dessutom. Det var säkert 15 år sen sist... Var kväll har vi - Felix med morfar och mormis - åkt till Lunda där vi fått ha en härlig strand, brygga med uppklättringsstege, mm i stort sett för oss själva.

Sim-sim... Felix försvann crawlande i fjärran!

Mormor vred händerna, men morfar påminde om att a) F har tävlingssimmat b) F är 14 1/4 år och kan ta vara på sig själv!

Och så var det. Felix har skaffat ett nytt instrument och klagade över Nortans utbud på musikattiraljer. Han behöver ett nytt plektrum, men det ska vara till basgitarr - finns ej i vår lilla stad...

Mormis spetsade öronen - här kunde insats göras!

Inför en förväntansfull dotterson skedde följande: Den lilla träasken till den japanska tekoppen framtogs - i den ligger liten nyckel. Nyckeln går till kassaskrinet som ligger i asklådan till den antika kaminen. Voila! I kassaskrinet finns Felix mormors mors plånbok. I plånboken ligger Yours Truly´s presskort från 1984, en "fiver" dvs en gammal irländsk fempundsedel och i den hopvikta sedeln ett Gibson bass plektrum. Hurra!

Vårt väluppfostrade barnbarn sa Tack, mormor! Men av de lysande ögonen att döma så kommer han aldrig att glömma trollerinumret! Dessutom kunde den ursprungliga ägaren pekas ut på en likaledes framplockad poster. Hur kul som helst.

Av Lisbeth - 14 juli 2010 15:07

  Nu har volontären Felix  (barnbarn) målat klart tak och trapphus dit mormor inte nått eh... vågat stå på stegen   (fallhöjd 4,5 meter), så nu är det gjort (3:e generationen målare!) Tack så mycket! 

PS Morfar ansvarade för säkerhetsarrangemang och höll i stegen!  

Av Lisbeth - 14 juli 2010 13:40


Kolla vilken som är ordf Djurens Rätt i Malmö =   samma som Brukshundens redaktör! eMärkligt att han får göra reklam för sin organisations kampanj både i artikel och i bannerannons på Brukshundens hemsida! Får SBK betalt för det?   Kan man som ordförande i en djurrättsorganisation samtidigt vara opartisk chefredaktör?


  Annonser för naturmedlet Fixodida Zx stoppades av Jordbruksverket för ett par år sedan. Nu kringgår Brukshunden detta på sin hemsida då man istället erbjuder redaktionellt utrymme och pristävlan. Givetvis får man betalt för detta. Så går det till enligt nya konceptet i det unga och pigga gänget (obs ej ironi). Brukshundens f d redaktör fick enligt uppgift erbjudande att trixa på detta vis, men avböjde av etiska skäl.   


Av Lisbeth - 14 juli 2010 09:42

Tänk att det kan bo poesi i ett klädlina...  

  Aktuell frukostkonversation:

Mor: Vilket fult skägg!   Jag skulle då aldrig sälja sex till en....

Far: Det kanske går bra med skägg-tillägg?  

Av Lisbeth - 13 juli 2010 17:26

... "omsvärmad" av sina domare! http://www.hundsport.se/    En ljuvlig syn för oss som har röda hjärtan med vita knutar klappande i bröstet!

Av Lisbeth - 13 juli 2010 12:00



I liked to walk in the summer breeze

Down Dalling Road by the dead old trees

And drink with my friends

In the Hammersmith Broadway

Dear dirty old drunken

Delightful old days


Then the winter came down and I loved it so dearly

The pubs and the bookies where you'd spend all your time

And the old men that were singing

When the roses bloom again

And turn once again

To a new summertime


Then the winter comes down

And I can't stand the chill

That comes to the streets around Christmas time

And I'm buggered to damnation

And I haven't got a penny

To wander the dark streets of London


Every time that I look on the first day of summer

Takes me back to the place where they gave ECT

And the drugged up psychos

With death in their eyes

And all of this really

Means nothing to me

 (   Shane MacGowan 1984)



Av Lisbeth - 12 juli 2010 17:43

... som vann BIS på WDS i Köpenhamn...


Angående den vita toypudelnn Smash Jp Talk About, som vann WDS i Danmark--   Samma hund gavs BIS av vår svenske internationelle domare Göran Bodegård vid den stora Asian Int FCI i Tokyo 2008 ( bild av detta i Hundsport) - och har hållit finalformen sedan dess.. Det är inte så illa om hundfolk påminns om att inte allt är dagssländor...säger Göran Bodegård och reflekterar sålunda:

"Sedan kan man alltid undra litet om det enorma gångverket som denna vidunderliga toypudel har (och som förför alla) är standard-enligt-- det framgår nämligen att: Rörelserna skall vara fjädrande och lätta hos en pudel- nu har vi ju utvecklat stortävlingsporten i BIG- o BIS-ringar så att en mera lokomotivbetonad stil är det som  vinner - oavsett om det är  schäfrar, sealyham terriers eller toypudlar eller saluki eller faraohundar...... (utveckling eller - avveckling??) -Detta reflekterar en  gammal domare som förvisso låter sig förföras av det moderna gångverket...

- Men heller denna förskingring som gör att  alla hundar avkrävas effektiva sunda rörelser (med förlust av rastypiska rörelser en del fall?) än bibehållande av färdtjänsbehövande mastiffer och  st bernardhundar  o s v...


Göran Bodegård"


publiceras med vänligt tillstånd

Presentation


SC Ormeryds Clint Eastwood DSM
& Yours Truly

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2015
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Ulvus - gäst hos verkligheten

senaste kommentarerna


Ovido - Quiz & Flashcards