Idag är Midsommarafton, årets mest genomritualiserade dag - höljd i skönhet och mystik...och mycket annat som svensken har ett komplicerat förhållande till.. I dagens DN har Bengt Ohlsson gjort en målande beskrivning av div helgfirande..

Här är bidrag från Yours Truly.. inspirerat från George Orwell; Nere för räkning i Paris och London. Typisk första del av firandet:

"Alla var mycket lyckliga, fullständigt övertygade om att detta var den bästa av världar och vi en framstående uppsättning människor..

Något senare: "Bordet torkades av med en trasa.. och vi slog oss ner för för att supa på allvar. Flera sånger följde.... Charlie, som hade nyktrat till, tog hand om konversationen och talade i fem minuter om sin själ.."

"Klockan ett var vi inte längre lyckliga. Vi kände hur kvällens fröjder tunnandes ut och begärde ivrigt nya flaskor.. Männen blev grälsjuka.. Store Louise, muraren, var full och kröp omkring på golvet och skällde och låtsades vara en hund. De andra tröttnade på honom och sparkade till honmom när han kröp förbi. Folk högg tag i varandras armar och satte igång långa virriga bekännelser, och de ilsknade till när ingen lyssnade på dem. Skaran tunnades ut.." 

Klockan halv två hade njutningens sista droppe dunstat bort och inte efterlämnat något annat än huvudvärk. Vi insåg att vi inte var förträffliga invånare i en förträfflig värld, utan en skara underbetalda arbetare som höll på att bli eländigt och sorgligt berusade. Vi forsatte att stjälpa i oss vinet, men det var bara av gammal vana, och smörjan verkade plötsligt kväljande.." Vi kröp upp till kojs., stupade ner i sängen halvklädda och blev kvar där i tio timmar..."

"I stort sett verkade de två timmar, då man är fulländat och våldsamt lycklig, värda de därpå följande huvudvärken. För många män i kvarterat, ogifta och utan någon framtid att grubbla på, var veckans supgille det enda som gjorde livet värt att leva."