foto: Bitte Sjö Svensson

...Ibland får jag frågor från bekymrade valp/hundägare om matvägran eller allmän petighet med maten. Yours Truly svara då att detta är ett för mig okänt begrepp - alla mina valpar/hundar äter med strålande aptit! Detta torde sammanhänga med att den bästa sparringen vid matskålen är ett gäng sugna kompisar... Till och med lilla valpen Gerda, som enligt uppfödare, i likhet med sin mamma och senare också halvsyster, var försiktig med mat och åt väldigt långsamt, blev matfrisk och käkade som en grävskopa efter någon vecka här. Och så har det förblivit. Aldrig några problem med aptit och hull. När man föder upp dvärghundar brukar det vara svårt att få valpar, ibland även vuxna, att äta tillräckligt av de kommersiella färdigfodren. Man ska ju inte ge några tillsatser, men vad gör man... Det får bli lite köttfärs på det uppblötta fodret så slinker det mesta ner. Självklart kan en längre tids allmän petighet bli till ett verkligt bekymmer... I sådana fall brukar jag ta till den hammarlundska aptitsoppan på majsmjöl. I England upptäckte jag att många av de äldre uppfödarna gjorde custard till sina valpar. Custard är en slags redning med ägg. Så min variant är majsredning - smör, maizenamjöl, hälften vatten (buljong) hälften mjölk, en rå äggula tillsättes när redningen är klar. Mums! Fungerar alltid.

Idag är det födelsedag för vårt yngsta lilla barn! Ingrid med hundarna Uno och Viggo var igår hos oss på heldagsbesök. Vi passade på att fira Ingrid lite i förskott med middag, tårta m.m Hurra för Ingrid! Hoppas du får en riktigt fin födelsedag, önskar mamma och pappa.

foto: Anita Whitmarsh

LYCKA är:

* En trevlig familj

* Goda vänner * Fina och friska djur

* Räkningar betalda

* Faktura ivägskickad

* All djurmat köpt * Ett välstädat hus (hm... pga div svepskäl är dock hemmet ännu ej städat "to city-folk standard" - väntar helgbesök)

* Ett städat OCH nymålat hus

* Lycka är en varm valp på väg ut i livet... Tack Anita för den fina bilden!

Trevlig valborgshelg och 1:a maj önskas alla läsare.

Foto: Anita Whitmarsh

Se här vilken ljuvlig vårhälsning från kennel Svedala med en trio förhoppningsfulla e. Int Ch Fennican Ivaniilos u. SE Ch Svedala Solveig Solros.

Västgötaspetsvalpar och vitsippor - svenskare än så här kan det inte bli.

De insulära britterna ger naturligtvis inte mycket för den svenska modellen. Engelsmän är helt enkelt inte intresserade av Sverige. Om man börjar berätta om någon svensk egenhet, så lyssnar den engelska personen precis så många sekunder som behövs för att inse vilken ämnessfär det gäller och och sedan styr han/hon raskt och elegant över samtalet till något annat. Och man står där snopen med sin svenska förträfflighet.

Vi svenskar är egentligen några slags nordtyskar och skall hållas kort. Dessutom bor vi så långt upp i norr att det är ofattbart. Visserligen står vi inte längre i skogsbrynen och viftar med våra träredskap, men något åt det hållet... Och inte var vi med i kriget heller...

Det är ingen idé att ens försöka berätta något om det fantastiska Sverige. Inte minst när det gäller hunduppfödning, vilket Drottningens England i princip har uppfunnit och anser sig hava monopol på.

Bildade engelsmän avbryter naturligtvis aldrig men de har ett mer förrädiskt trick. De petar in en intresserad fråga i anslutning till den utläggning man själv håller på med. Det är oklanderligt. När man försöker besvara frågan uppstår andra frågor och så småningom är det ursprungliga ämnet förlorat i ur sikte, vilket trorde ha varit avsikten.

De vill ingenting veta om Sverige. Yours Truly har vid minst tre tillfällen för engelska hundpersoner försökt förklara MH (Mentalbeskrivning) och skändligen misslyckats, ivf med att värva någon för idén. "How interesting," säger man och vänder sig bort.

Vi är bara tråkiga med våra tyskt samvetsgranna redovisningar om våra lokala förhållanden/tankegångar. I synnerhet som svenskar gärna vill börja från början och i förbifarten ordentligt och omständligt belysa alla sidoaspekter med tillhörande förgreningar, och så knyta ihop det hela med en typisk svensk helgardering av gediget kunnande och lösningen på alla problem. Vem orkar stå och lyssna på sådant?

Ingen engelsman i varje fall. Undrans på att engelska kennelklubben betackade sig till den svenska motsvarigheten som ville ha en monter på Cruft´s och informera om våra hälsoprogram och riktlinjer för hundavel. Talk about teaching grandmother to suck eggs... KC svarade naturligtvis inte med att man "betackade sig", utan avböjde erbjudandet med engelska artighet.

Så man undrar inte på att de skyr oss, när vi börjar mässa.

Foto: Jasna Bohlin idé & design: Pernilla Wester

Se här colliens ursprungsfunktion dvs fårvallning med duktiga långhårscollien Asta, som fint håller ihop sin flock.

Asta - Gatefields My Goldmine - ägare & uppfödare Marianne Hansson i Sala.

Ur Regler för officiella bruksprov, Svenska Brukshundklubben: pkt 6 Villkor för deltagande: "För hund som uppnått 18 månaders ålder krävs genomgången mentalbeskrivning (MH) för deltagande i prov och tävling. Det gäller hund född efter 2000-06-30. (Med genomgången MH menas att denna är helt genomförd alt. avbrutits av beskrivaren.)"Detta är de beramade brutna MH med vilka nu en hel ras stigmatiseras och av rasklubben SCK används som tillhygge för att trakassera uppfödare med brev om krav/tvång att skriva avtal med rasklubben, samt upplysning om att de felande uppfödarna rapporteras till SKK. Är uppfödarna en flock av får som ska hunsas med och fösas hit och dit? Alltså, vad som duger för att tävla å bruksprov ända upp till mästerskapsnivå, duger inte för avel av collie. Tala om att sila mygg och svälja kameler... Någon djevfla ordning måste det väl vara? Detta går inte an.

... med "det där"? Frågade en god vän som fick svaret på frågan från mig: "MÅLA!" Nej, jag är inte klar... än... På Låånga vägar! Hur ska jag kunna förklara? Det som nu igångsatts är ett jätteprojekt. ALLT i detta 101-åriga hus ska/måste målas; väggar, tak, skåpluckor, dörrar (9 st), fönster (11 st)... Plus allt förarbete - tvätt med avfettningsmedel, slipning, skölj. Det är fem rum och kök, en stor farstu, ett trapphus... Inget är målat på 14 år och här har varit såväl översvämning, tackläcka som soteld... Jag är "i stort sett" klar med farstu, samt alla skåpluckor/dörrar å kök - har börjat med trapphuset. Ja, jag VET att jobbet börjades i "fel" ordning - borde startat med tak och sedan väggar... Men då Yours Truly är en inspirationsmålare och känner framför allt sig själv - vet jag att jag inte skulle ha orkat med det fysiskt krävandet takmåleriet. Ivf inte annan det blivit synligt och uppmuntrande resultat av den roligare målning. Och det har det blivit! Man blir smått uppåt! Allt blir så fint! Dessutom görs ständiga fynd - alla prylar som leget i det fördålda kommer fram... Har tankar om att jag förr eller senare får tag på sådant som är borttappat/glömt någonstans - t.ex den ena av mina 1700-talsörhängen och mormors ena örhänge. Någonstans ska de väl finnas= Det är rena skattjakten. F ö finns det mycket att se fram emot; massor med intressanta utställningar, en liten trevlig kurs... Så man kämpar på med penslar och roll.

foto: Patrik

Marinas exotic tortie Miss D - Ormeryds Lunar Cheesecake - tog idag 3:e certet och kan numera tituleras Champion!!! Yes! Samt blev dessutom nominerad till BIS! Ett stort bamsegrattis från fan-cluben i Roslagsbro!

PS Det var väl lite utmanade att skriva Årets första... i rubriken, men familjen har ju ytterligare förhoppningsfulla, bl.a ett par pojkar med två cert var (and more to come...) så vänta bara!