...var det en mycket trevlig dag! 500 fina katter att titta på och beundra, så gott som samtliga vackert presenterade och så väl omhändertagna, vilket så klart gläder en djurvän. Ändå kan säkert en utställning vara pressande för katterna, men de allra flesta verkade ta människors dumma påhitt med cavalier indifference på sitt nattliga, kattliga, evigt ofattliga vis...

Det fanns katter som stannade i hjärtat, sköna kissar som gav en ilningar i tårna! En oändligt vacker vit perser, en blå-vit, en röd... Och så alla dessa kattmänniskor! Yours Truly hade måhända förutfattade förväntningar - hur smälter man smidigt in bland exklusiva missars minst lika exklusiva ägare? I stort hår och lång päls...? Terrible faux pas... den tillfälliga besökaren var gissningsvis en udda existens... Spelar ingen roll... Kattfolket i Örebro är alldeles osedvanligt vänliga och vardagliga på ett hemtrevligt vis! De glada adjektiven hopar sig i drivor... Och inte en glitterkavaj i sikte - det är katterna som tilltalande nog är i centrum!

En annan intressant iakttagelse: nästan hälften av domarna och funktionärerna är män! Detta till skillnad från min hundras(raser) och hundklubb(ar) där en karl bland de aktiva nuförtiden är lika sällsynt som en Koh-i-noor... Män dominerade i hundvärlden förr, så icke längre, i varje fall har de märkligt försvunnit från verkstadsgolvet... Något för en allvarligt menad socialantropologisk studie? Men här fanns de! Kanske denna hälsosamma balans bidrog till god stämning? Ovanstående tröja med anslående tryck visas här med vänligt tillstånd av ägaren Johnny, som visade sig vara son till kassören i Nerk. Texten illustrerar väl dagens övning. Vi kommer gärna tillbaka!

Kattutställningar påminner om hund-diton, men har ändå egna procedurer. Sålunda bedöms de nominerad katterna av en BIS-panel av domare. Just Nerikes Kattklubb är känd inte bara som duktig organisatör, utan även för att finalerna går smidigt och görs lite extra spektakulära.

Här presenterades alla 12-13 domare, en synnerligen internationell skara! - och kom in på stora scenen i en lång rad till tonerna av O When The Saints Go Marching In... De vinkande och viftande med sina "spröt", ett slags vippor med fjädrar och ibland små bjällror, som domarna använder för att bringa fram det mest själfulla uttrycket hos katterna. Det såg helfestligt ut. Den talrika publiken hejade och applåderade - stämningen på topp! Rena Champion of Champions om jämförelsen tillåts...

Nominerade katterna bars in av respektive assistent och finalerna kördes igång. Sköna Miss D fick "sin" domares röst, en annan fin katt fick två domarröster och blev BIS-junior. Så nära... men ändå går det inte att vara besviken. Det var en härlig show!

Fortsättningen följer... Så blev det ytterligare väntan och Miss D fick några timmars skönhetssömn innan det var dags för nästa nålsöga att passera - nomineringen! Alltså vilka katter som skulle gå vidare till BIS-panelen - dagens clou. Vår domare stack ut hakan en gång till och sa att detta var en av hennes två bästa katter under dagen och hade inga problem att ge Ormeryds Lunar Cheesecake hennes 7:e (!) nominering som junior. Assistenten kunde höja Miss D till skyn, ty så gör man med topshowkatter... Nominerad!

Efter oändliga rader av skogkatter och rag dolls och andra katter som jag knappt visste fanns, men förvisso vackra och intressanta, så var det VI, dvs trubbnosarna perser och exotic. Domare Jensen drog ett djupt andetag när Miss D kom på bordet, gick noga igenom henne, stack ut hakan och påstod frankt: Det här är vad vi har strävat efter hela tiden (or words by that meaning...).

Domarkritiken:

Excellent storlek & typ, lovande proportioner, exc benstomme. Exc kinder & käkparti, exc haka. Exc kort bred näsa. Exc stop & panna. Ögon super färg, exc storlek & placering. Exc TOP OF HEAD. Päls exc kvalitet & längd, exc showpresentation. Exc färger & fläckar. Svans exc längd. Exc kondition. FANTASTISK huvudform. Bedömningsresultat Ex 1.

Ja, vad säger man? Visst är det kul!

Grattis till Marina som tar så väl hand om sin fina misse. Och grattis uppfödare Anna Lange som tänkt ut och fött upp underverket och nu kan lägga ytterligare ett fint uppfödarresultat till sin stora "hög". OCH dessutom generöst låter en annan entusiast bli lycklig kattägare. Yours Truly må låta förmäten, men jag satt faktiskt och njöt min del i det hela...

Kattutställningar brukar vara långrandiga förställningar... På Nerikes Kattklubbs utställningen gick timmarna som en dans! Tack vare en talför och förkrossande sakkunnig domare som generöst delade med sig av sin erfarenhet och inre monolog över bedömningsobjekten. Och detta på ett oöverträffat, språkligt mångfacetterat och underhållande sätt! Vilket fynd! Kunde inte slita mig därifrån...

Domare Hannah Jensen är expert på just våran kattsort, (tog jag reda på) så här fanns många visdomsord och guldkorn att vaska fram. Dessutom blev hennes bedömning begriplig, liksom katternas inbördes placering. Vad roligt!

... och morgonens dramatik var det rena lisan att studera katalog och bedömma chanser... För undvikande av irritation av känsliga utställarnerver hade mormis dvs jag hållit mig lite diskret i bakgrunden... Nu kunde jag göra mig nyttig på varjehanda sätt; köpa katalog och toalettlåda till extrakatten, spana reda på en extra utställningsbur (vilken lämpligt nog fanns vägg-i-vägg med Miss D:s), samt packa upp frukost som kära far skickat med.

Tack så mycket! Kaffe och supergoda äggmackor smakade särskilt bra. Puh! Vilken pärs...

Här fortsätter berättelsen om Vår Roliga Resa Mot BIS-Panelen! Allt var nämligen inte såå roligt... En Kalamitet uppstod nämligen... Någonstans i höjd med Örebro började vi försöka tyda översnöade vägskyltar och spana efter rätt väg. Felix i baksätet skötte GPS:en med den äran och gav anvisningar. Plötsligt kom nytt besked:

-Mamma! Lillen är med...

Shock! Horror! Mycket riktigt... Istället för ett katthuvud i buren stack två nyllen upp! Lillen är Felix´egen katt, Ormeryds Jeffrie Austin, exotic kastrat, världens mest sociala och sällskapliga kattpojke. Han var inte anmäld till utställningen... Hur hade detta kunna ske? Rekonstruktion; han måste ha smitit in i buren i den intervall som det tog för Marina att skaka filten i buren och vända sig bort för att plocka upp Miss D - det var fråga om sekunder...

Jaha, vad gjorde vi nu? Lämna fripassageraren i bilen var uteslutet. Och inte gick det an att plocka in honom och låtsas som det regnade... Som tur var hade Marina med hans vaccinationsintyg! Efter åtskilligt dividerande kontaktades kommissarien via telefon och situationen förklarades.

Inga problem! Det var bara att låta båda katterna gå igenom incheck och veterinär. Undrans på att Miss D var tyst och lugn i buren när hon hade bästa kompisen med!

För att inte tala om vad belåten fripassageraren var... Lillen kunde sitta i husses knä och hålla hov - centrum för allas uppmärksamhet!

... närmare bestämt i Örebro höll i helgen Nerikes Kattklubb en mycket välarrangerad utställning. Så då åkte vi dit! Uppstigning i ottan - 3.30 stön! - framgrävning av bil, ordentlig påpälsning, vilket visade sig klokt! Brrr... vad kallt! I Norrtälje väntade Marinas nya stora Volvo. Skifte av bil och ilastning av alla pryttlar som behövs till en kattutställning. Och så åkte vi iväg i snöröken, Marina körde som en gud så det var en mycket trevlig resa. Det blev något mindre med snö varefter vi kom närmare in i landet, men istället kallare och kallare... I närheten av Örebro var det plötsligt -21 och det märktes. "Vi" var Yours Truly, Marina, Felix och så förstås Miss D - Ormeryds Lunar Cheesecake - utställningsföremålet! Det var alla - trodde vi... Läs fortsättningen på den rafflande skildringen av en dag i topshowkatternas underbara värld!