Allt på 30-talet var inte stilfull klädsel och snyggt kristidssmala människor... De belästa döttrarna hade ett tankeutbyte; härmed förmedlas ett lästips från Astrid: Staffan Thorsells tankeväckande “Mein lieber Reichkanzler” (Bonnier Fakta). Undertiteln är “Sveriges kontakter med Hitlers rikskansli” och de var betydligt fler och mindre smickrande än vad den officiella svenska historieskrivningen så gärna vill låta påskina.  

Thorsell reder ut vårt eget kungahus långa flört med nazismen. För inte bara var vår nuvarande kungs morfar Carl Eduard av Sachsen Koburg en ledande lokal nazist långt före det definitiva maktövertagandet 1933. Även vår nuvarande tronföljares morfar, Walter Sommerlath, blev som Thorsell skriver, medlem i nazistpartet den 1 december 1934 med medlemsnumret 3 592 030.

Läs också om gamle Gustaf V:s handskrivna brev till Hitler om dennes modiga kamp mot ryssen, Sven Hedins många besök i rikskansliet och Göbbels besatthet av familjen Bonnier.

Det är alltså Gröfaz själv som avses. GRÖFAZ = Größter Feldherr Aller Zeiten, skämtsam benämning på Hitler. Hitler var dessutom såväl schäfer som skotteägare. hmm...

  Eftersom Yours Truly, av lätt insedda skäl, inte  anser sig böra skriva om hjärte-intressen längre...utan har reducerat dessa till katter, krig, poesi... och ej har lust att skriva så mycket om det egna fragila egot, så återstår andras... Alltså det rent rörande mänskliga, oöverträffat beskrivet i författaren Lennart Hagerfors underbara Livet är det som pågår medan vi sysslar med annat, ur sista kapitlet Att älska, slutorden: 

"Klockan tio ringde han upp kvinnan. Med skrovlig stämma berättade ha att han älskade henne och att de aldrig mer skulle träffas om hon inte delade hans känslor. Någon vanlig vänskap ville han inte ha.

Hennes röst blev liten och tunn, som om hon krupit in i ett sköldpaddsskal. Allt kom så plötsligt - hon trodde inte att hon var kär i honom, hade knappast en tänkt i sådana termer, men hon skulle bli mycket ledsen om de aldrig mer skulle träffas. Hon hade uppskattat deras skogspromenad och upplevt att deras känsla för naturen var besläktad. I. S. svarade att detta fick bli det sista samtalet, för honom existerade inga kompromisser. Då frågade hon ivrigt om de ändå inte kunde träffas dagen därpå, som ett undantag, och diskutera igenom det hela. Hon ville absolut inte att de skulle skiljas så plötsligt, ja nästan som ovänner.

I. S. gick omedelbart med på hennes förslag. De bestämde tid och plats och önskade varandra god natt. Efteråt åt I. S. två smörgåsar med kalla köttbullar på och drack ett stort glas starköl.

Den natten sov han bättre. En gång vaknade han dock av att ekot av ett skrik hängde i rummet.

På morgonen, då han stängt av väckarklockan, låg han kvar några minuter och stirrade i taket. Det kändes som om han på bara några dagar gått igenom en förvandling som annars kan kräva decennier. Och då grät han en skvätt.

Vid frukostbordet frågade den äldsta dottern om han blivit förkyld."

En svensk tiger, mottot för en kampanj under andra världskriget med syfte att påminna om tystnadsplikten och försvåra spioners verksamhet.

En Svensk Tiger skapades på uppdrag av Statens Informationsstyrelse, SIS, hösten 1941.  Kampanjens syfte var att mana allmänheten till tystnad om allt som kunde skada det neutrala Sverige, som vid tiden för kampanjen var omgivet av krigförande och ockuperade länder i andra världskrigets Europa.

En blågulrandig tiger med texten En Svensk Tiger sammanfattade det som avsågs: vikten av att hålla tyst om svenska angelägenheter. Alltså, att i alla lägen blunda och hålla tyst, samt i förekommande fall, inte "lägga sig i"...

  Det lilla notisblocket fick Yours Truly som souvenir tillsammans med en penna med samma logga av en säkerhetsofficer (kanske det heter?) vid besök på ÖB/SÄK, Högkvarteret, Försvarsmakten vid Lidingövägen i Stockholm. En besökande journalist var kringgärdad med rigorösa säkerhetsföreskrifter och slussar. Syftet med besöket var en intervju ang den svenska beredskapen (mot terrorister) vilken försäkrades vara god. Mitt intervjuobjekt var så hemlig att namnet ej ens fanns i några rullor och fick självklart inte nämnas. Beredskapen var god. En svensk tiger.

Det här begriper varje svensk. Så är det nämligen än i dag. 

Den svenska flatheten och och tigande svenskars ovilja att ta itu med överhetsmissbruk och andra uttryck för maktfullkomlighet, kan te sig obegriplig för människor från en annan kulturkrets. 

Det här uppdagas inte minst när människor med andra livserfarenheter än den gängse svenska modellen utsätts för och reagerar mot överhetsmissbruk och maktfullkomlighet - orättvisor och mygel - med andra ord.

Måste det till folk med erfarenheter av KGB och motsvarande organ inom totalitära regimer för att identifierar en mygelkultur? Trakasserier, hot, hemliga domstolar, avstängning av misshagliga, titlar annuleras...  Mygelkulturen frodas på arbetsplatser, i politiken, i föreningslivet... Man måste ju tro vad som kan ses med egna ögon!

Och vilka reagerar? Jo, människor som lärt sig känna igen förföljelser och maktmissbruk, typ homofiler från baltstat (vilka säkert ända in i skinnet har känt av ett repressivt system), person med kristen värdegrund (dito), person som levt ett lång yrkesliv utanför Sverige - in the land of the free, dvs USA.

Och vad gör då övriga? Blundar och tittar bort, samt förfasar sig över att någon "sjaskar ner" den fina organisationen, som i aktuella fall. En svensk tiger...

Det är kanske magstarkt att jämföra KGB och motsvarande med uppdagade förhållande inom en svensk rikstäckande ideell organisation, men det är sammamekanismer som styr: spioneri, snokande på hemsidor och i sociala media, angiveri, uteslutningshot, trakassarier - det hotar civiliteten, livskvalite och tryggheten inom organisationen. Ifrågasättande och kritik och t.o.m hovsamma undringar kondenseras ner under samlingsrubriken illojalitet. I förlängningen - osäkerhet och vantrivsel sprider sig, medlemmarna sviker liksom deltagarantal i föreningens arrangemang. Vad är det för nytta med det?

I miss you

Like the parched desert earth 
waits for the soft summer rain

I need you

Like music needs an instrument to 
convey the beauty of its song

I long for you

as the sky is empty without the moon
so is my body and soul without your love

I wait for you

the morning glory anxiously awaits the first rays of dawn
bringing its beauty into the light 

and i crave you

as the bee seeks the sweetness of the honeycomb
my moist eager lips seek the taste of you

as the night wraps its blanket of darkness around me
I feel you

I desire you
as one hungers for food, for drink
my body starves for your warmth
your touch.

My heart is a chasm filled with hopes and dreams
waiting to come true
tossing about on an empty sea
waiting for the lifeboat 

That is you / L L

    Av det hundratal kullar som föddes här mellan 1968 - 1991 har jag aldrig haft någon tik som fått livmoderinflammation, eklampsi (kalkkramp) eller mjölkstockning. Däremot kunde vi få annat och det har man fått lära sig att undvika. Förståndig livsföring anbefalles! Jag är inte helt hysterisk med detta, bara litegrann och det på goda grunder. Alltså inga utställningar eller andra smittorisker, t.ex nya hundar. När parvo kom i slutet på 70-talet förlorade vi 12 hundar på ett år, två vuxna tikar och 10 valpar, en hemsk tid! Smittan kom via en inköpt valp, vilken i sin tur smittats på Blå Stjärnan i Göteborg. När vi hämtat oss från detta utbröt coronavirus i mitten på 80-talet efter en utställning i Falun. Alla våra hundar fick diarré och tillfrisknade så småningom, utom två fina championhanar dog efter att njurarna skadats, en möjlig följdsjukdom.

 Efter omstarten 2001 har vi varit lyckligt förskonade från eländes elände, peppar peppar... Förutom naturligtvis, en tik som smittades i samband med parning, hela kullen strök med... Obduktion påvisade herpes, alltså ytterligare ett elände som ska vaccineras och skyddas mot... Hu! Här har hittills fötts 45 valpar i 11 kullar, 2 av kullarna är tibetansk spaniel, de andra västgötaspets. Ingen valp har varit dödfödd, dött eller varit defekt. Ingen mammahund har blivit sjuk eller fått förlossningskomplikationer. Fellägen och tråkigheter kan ju vem som helst drabbas av, men jag ställer mig lite undrande. En del kollegor verka ha klippkort på Stutis (eller andra djursjukhus). Wie so? Jag vet inte vad det är som jag gör eller inte gör för att hålla mammor och småttingar vid god vigör. Kanske handlar det om common sense? När man läser äldre engelsk hundlitteratur (alltså gamla erfarna uppfödare som t.ex Mrs Ashton-Cross, Alderbourne pekingese), så slås man av hur försiktiga de var med sina valpar/valptikar och alla åtgärder som vidtogs för att förhindra smittspridning. Säkert på goda grunder, på den tiden fanns ju inte valpsjukevaccin, men i alla fall...

Det skadar inte att fälla upp vindbryggan och stapla sandsäckar i fönstren... Hellre avstå från utställning, träning eller kurs. Besökare kan välkomnas efter 5-6 veckor, men dessförinnan är det klokt att ransonerar kontakterna utifrån.

--

  Kattuppfödning har vi av lätt insedda skäl mer blygsam erfarenhet av - men sunda förnuftet säger att ovanstående förhållningssätt gäller även här...

How can I thank you
For opening your heart to me
For trusting me with
your deepest feelings, your love
Your dreams
When we open up to one another
we are stripped naked
vulnerable, exposed, 
trusting one another not to take advantage
Thank you for loving me 
For not taking advantage of my vulnerability
As I give you My heart
I promise that I will treasure your heart
And guard your precious feelings
Always and forever
For I love you like no other / L L

Yo soy un hombre sincero De donde crecen las palmas Yo soy un hombre sincero De donde crecen las palmas Y antes de morirme quiero Echar mis versos del alma

Guantanamera Guajira Guantanamera Guantanamera Guajira Guantanamera Mi verso es de un verde claro Y de un carmin encendido Mi verso es de un verde claro Y de un carmin encendido Mi verso es un ciervo herido Que busca en el monte amparo

I am a truthful man from this land of palm trees Before dying I want to share these poems of my soul My verses are light green But they are also flaming red I cultivate a rose in June and in January For the sincere friend who gives me his hand And for the cruel one who would tear out this heart with which I live I do not cultivate thistles nor nettles I cultivate a white rose

Cultivo la rosa blanca En junio como en enero Qultivo la rosa blanca En junio como en enero Para el amigo sincero Que me da su mano franca Y para el cruel que me arranca El corazon con que vivo Y para el cruel que me arranca El corazon con que vivo Cardo ni ortiga cultivo Cultivo la rosa blanca

poem by Jose Marti