Splendid morgon! Yours Truly är uppåt värre och energin på topp...

Idag är en sådan härlig dag då man har huset för sig själv och inga pockande krav på utflykter åt olika håll. (inom parentes sagt tar det en oändlig tid varje gång man måste lämna fortet - det ska rastas och kopplas om, stängas in och täppas till). Igår hann jag förvisso med både köpeutflykt och städning, matlagning, m.m - obs i detta m.m ryms ett otroligt gnetande! Men bäst är att ha en lång härlig dag hemma att disponera för olika innovationer och installationer. Hurra!

Har efter gårdagens fejande kastat en kritisk blick på hemmet och tänkt ut nya sätt att göra det hela trivsammare. Kommer att innebära möbler som släpas hit och dit och Yours Truly är tungomålstalande av trötthet vid dagens slut. Men ack så nöjd! Älskar röj! K. far ogillar ommöbleringar så därför är det bra att han avvikit till sin arbetsplats...

Mera hurra, nämligen för yngsta västgötaspetsen Svedala Rasmus Berguv med syskon som idag fyller ett år!   foto Paul Stanton idé & design Felix Nilsson

Min älskade Rasmus är stor, stilig och alltid snäll och glad! Vilka fina killar vi har...

OBS Nytt på Gunnars blogg!

Tillbaka till vardagen... Har ägnat dagen åt hemtrevligt pyssel; städat åt katterna, kammat Emma, flyttat och spikat upp Mandys lilla prishylla... Den är redan alldeles för liten...   Tala om lyxproblem! Det här inlägget låter nog som olidligt skryt av värsta sort... Men Yours Truly är faktiskt en rätt ödmjuk person, även om det inte märks så mycket... Vet man med sig att det kommer andra dagar som inte är lika kul så varför inte gotta sig åt de fina stunderna? Får nog be k. far att snickra en ny, större hylla för kattungens framtida lagerkransar... Eller... vi väntar nog med hyllan... (insikt från luttrad och skrockfull ägare).

Sista bilden från GeK kan vi dock kosta på oss. Tjo! Sen stängs Show-avdelningen t.v.:

   foto: Maria Swedén

  I den stora utställningsyran så missades en födelsedag... Internationella Kvinnodagen! Vad kunde vara bättre än en Quinna på bloggen. Grattas Anita på födelsedagen! Fast den var väl i går? Never mind, Anita Whitmarsh är som alla vet en populär och vida berest domare av ett flertal raser, samt mycket framgångsrik uppfödare av västgötaspets (bl.a. min älskade Rasmus) och rottweiler. Här är Svedalas Grand Lady i full action med Svedala Kjelle Käpphäst  i Svenstavik, det blev 1:a platsen i BlåGula och en fin placering i gruppen - BIG-2! Anita och Kjelle kommunicerar med stor inlevelse! Hurra för Anita, Jordens Salt!

Arrangemang

Utmärkt! Gävle travbana, golvet sluttade som en teater, vilket gjorde att de talrika besökarna hade god utsikt över bedömningarna. Lite trångt men visst är det kul med stor publik!

Funktionärer

Toppen! Alla otroligt hjälpsamma, trevliga och tillmötesgående.

Domare

Vi hade underbara domare från Norge och Danmark! Erfarna, kunniga, fantastiskt handlag med folk och fä - alla höll öppen kritik med den äran... Jag säger bara det: norska skidlöpare må klå svenskarne i spåret, det kan man leva med. Bara vi får behålla våra kattdomare fra Norge!

Kritiker

Våra pojkar fick fantastiska kritiker! och visst är det roligt att få en som den här; Raymond A. Saetres synpunkter på kattungen Mandy med SUPER och AMORE skrivet över hela sidan.  

Resultaten...

.... var ju strålande, hur man än vänder och vrider på dem: 4 x nominering - 2 CAC (cert) och 2 x BIS! Och vems förtjänst är det? Jo, först och främst vår vän och mentor Anna Lange och hennes Ormeryds persian & exotic som vi haft den stora turen och lyckan att få starta med. Det är minst 50 % - resten är Marinas, som sköter alla förberedelser, inte ett strå får ligga fel och allt i toppskick. Mitt blygsamma bidrag, åtminstone när det gäller kattungen, är uppfödningen - bra och god mat. Och så det som hundtränare kallar motivering. Precis samma sak med katter - jag gör enligt det visdomsord som den berömde handlern Gerard O´Shea lärde ut. Funkar jättebra - Mandy är övertygad om att han är den vackraste och bästa kattungen i världen och att alla på utställningen kommit bara för att titta på honom... Han visar alltså upp sig, vilket alla domare gillar! 

Vinnare kategori I (söndag) snott från Marinas facebooksida:

Vuxen hane Abo Volo's Rabalder, som blev Supreme + DSM♥♥♥

Vuxen hona, New Dawn's Strawberry Fields

Kastrat hane, IxiDixi's Take a Chance

Kastrat hona, IxiDixi's Little Lady

Junior, Trubbnosen's Desiree, som blev JW♥♥♥

Ungdjur, Yffranes New Moon Rising

Utställare...

...är ju också medtävlare och konkurrenter. På kattutställningar "bor" man så nära ihop under långa dagar att folk måste vara trevliga mot varandra. Vi hade väldigt goa grannar och andra kattvänner att umgås med. Ofta hjälps folk åt, t.ex att hålla utkik efter dags för entré eller annat.

Det kan förvisso bli slitningar... som när Mandy (sittande på trimbordet) inte alls tänkte sitta där, utan med ett skutt upp på burtaket (för att visa hur vig han är) missade med en millimeter och rev ner en full vattenskål över sin precis färdigberedda perserkompis... Tur att man har sinnesnärvaro och håller sig för skratt! Co-owner var inte glad!

Mesta tiden på kattutställning är faktiskt väntan och då passar det bra med en liten tupplur... Felix fotade mormor, Mandy och Clint vilar...  Presentationen...

...av katterna har gått framåt med stormsteg, ivf jämfört med när Marina ställde ut sina perser på 80-talet. Katterna var fina och välskötta då med, men nu är allt tip-top! Jag njuter av att vandra runt och titta på dessa välskötta och ompysslade djur. Undrans på att man ser fram emot nästa utställning med vänliga och spinnande kattvänner, hellre än att befatta sig med skallet mot hundsporten.

... när man precis blivit nominerad till BIS-panel. Tack Maria Swedén som påpassligt fotade!   

Vi var alltså inte trötta på utställningslivet efter gårdagens bedrifter. Åh nej - här störtades oförväget in även till dag II på Gestrica Int Utställning i Gävle; Mandy, Clintan, Marina och Jag. Denna gång hade vi också Marinas son och mitt barnbarn Felix med.

Ny utställning, nya domare... Men tänk resultatet blev samma som i lördags:

* Yffranes New Moon Rising EXO e - domare Raymond Allessandro Saetre,  NOM BIS Kitten!

* Ormeryds Clint Eastwood PER n22 - domare Anne-Gro Edström, CAC & NOM.

Det måste betyda att vi har goa katter vi! Eller har fått en kanonstart! Eller helt enkelt bara har lite flyt just nu...

Vi har i alla fall roligt när vi försöker komma på hur det ligger till!

Tack Marina och Felix - en underbar helg! - och Marina för fantastisk presentation av båda pojkarna! Ett par dagar som sent ska glömmas...

   Vi hade en väldigt trevlig dag på Gestrica kattklubbs internationella utställning i Gävle...

Båda våra pojkar fick fantastisk kritik och blev nominerade av respektive domare - Ormeryds Clint Eastwood av Hanne Sofie Sneum som gav honom hans första CAC (första utställningen som vuxen) - och vår egenuppfödda kattunge Yffranes New Moon Rising - Mandy for his friends - som dömdes av Karina Bjuran och så småningom blev Best in Show Kitten! Det är Mandys 3 BIS och han är bara 5 månader!

Efter dessa överväldigande framgångar var vi i chocktillstånd så inga vettiga bilder togs på katterna...

Men så här trevligt kan man ha det på kattuställning!

  Dr. Göran Bodegård med sin Best in Show-vinnare  afghanhunden Tells Chills N' Thrills, ägd av Marie-Louise Tell Collinge och Jörgen Collinge från Väddö,  handler Camilla Tell Collinge, flankerade av ras- och gruppdomarna Charles Trotter, USA resp Zena Thorn-Andrews, UK foto: Josefin Blom

Idag fyller Dr. Göran Bodegård år! Varmaste gratulationer! Som av en händelse är Bodegård med på dagens blogg som omfattar såväl början (se morgonens inlägg) som pågående kynologisk karriär. Med. dr. Göran Bodegård är CS-ledamot, ordförande i SKK/standardkommittén samt en av våra flitigast engagerade internationella domare. På bilden dömandes Best in Show på Stora Stockholm 2010. En riktigt fin födelsedag önskas allas vår populäre Doktorn!

  Man kan undra vad Black Jack hade sagt om dagens hundsport... Black Jack var en legendarisk krönikör i SKK:s tidskrift Hundsport. Som väl är allom bekant var det redaktör Stig Ahlberg som var mannen bakom signaturen. Åh vad jag saknar Stig! Han hade på sitt oefterhärmliga vis kunnat blotta och definiera sådana tråkigheter som nu plågar kennelvärlden...

Det fanns en tid i Sverige som levererade fantastiska journalister. Vi kan kalla den Guldåldern - den generation som föddes mellan första och andra världskrigen - i runda slängar 1920 till 1940 - mellankrigsgenerationen. Det finns många exempel, men jag tar två som jag känner mig väl bekant med; Barbro Alving "Bang" och Jan Olof Olsson "Jolo". Dessa reportrar (och författare) var gudabenådade, de hade allt; språk, talang, stilistisk förmåga och erfarenheter som kunde omtolkas i snillrik samhällsanalys. De var uppväxta eller i varje fall fostrade av en generation med egna minnen av "det stora kriget", de genomlevde nästa krig. Som vuxna klev de med nyfikna svenska ögon ut i det krigshärjade men återuppbyggande Europa och rapporterade hem till folkhemmet. Guldålderns tidningsfolk var unika. Det spelar ingen roll hur många teoretiska journalistutbildningar nutidens murvlar genomgår, någon Bang eller Jolo kläcks inte bland dem.

Något liknande kan man säga om motsvarande i den kynologiska världen.

Det var den här tiden som svensk hunduppfödning stod på topp. Svensk hundavel hade världsrykte. Då frambringades uppfödare som Anja Ejerstad, Steadwyn långhårig collie, som grattades i gårdagens inlägg. Det fanns många fler...

Hundfolket får aldrig mer en Stig Ahlberg, Hundsports legendariske "Black Jack". Stig var inte oväntat god vän med Jolo - de gjorde t.o.m militärtjänstgöring ihop... Stig Ahlberg hade fötterna i såväl tidnings- som hundvärld. Han började sin journalistiska bana på Göteborgs Handels och Sjöfartstidning, under legendariske Torgny Segerstedt. Flyttade till Stockholm och jobbade på Morgontidningen, senare som nattchef. Han värvades som chefredaktör till Röster i Radio, sedermera Röster i Radio/TV. Stig Ahlberg även skicklig uppfödare av airedaleterrier och utställningsdomare. En annan stor hund- och tidningsman som rätteligen bör nämnas i sammanhanget är journalisten, uppfödaren och domaren Bo Bengtson.

Svenska Kennelklubben fick fram underbara domare som är födda under eller strax efter den här tiden; några som jag närmast tänker på är fortfarande synnerligen aktiva; Reneé Sporre Willes och Göran Bodegård. Båda är internationella allrounddomare. Reneé Sporre Willes är SKK-sakkunnig i kynologiska frågor, ordförande i FCI-standardkommittén och framgångsrik uppfödare av mops, lagotto och norwich terrier, samt gjorde ett litet men ytterst minnesvärt inhopp i pekingese...

Göran Bodegård är ledamot av SKK/CS, ordförande i SKK-standardkommitté och grundlade en stam av greyhounds med världsrykte. Hur kom det sig att just mellankrigsgenerationen levererade utomordentligt folk inom så vitt skilda fält som journalistik och hunduppfödning/domare? Ja, man kan väl gissa att det delvis hörde ihop med omständigheterna...När dessa personer blev vuxna hade de inte direkt levt i skyddad verksta... I 20-årsåldern hade man redan prövat vingarna. Vårt land hade klarat sig från krigen. Efterkrigstidens unga i Sverige hade unika möjligheter att kultivera talangerna. Dagens blivande journalister och uppfödare/domare bor fortfarande hemma hos sina föräldrar... De som skaffar hund i 35-40-årsåldern kanske börjar fundera på uppfödning... 10 år senare vill de bli domare. Det går inte så bra!

I likhet med språk, simning och cykling är kynologi en färdighet som inläres bäst i unga år. Visst kan folk med ambition och flit lära sig till hyggliga kunskaper om hund, men finns inte handlaget där från början, finslipat i ett ungt och ofördärvat sinne, så blir resultatet därefter.

Det är svårt att kläcka fram bra domare nuförtiden och de blir användbara en allt kortare tid beroende på att de startar så sent i livet.... Förr kallade SKK till domarutbildning. Man visste mycket väl var talangerna fanns...

Detta fina gamla foto visar exempel på "kallade" - två världsberömda svenskar, en skotsk hjorthund och en klassisk engelsk utställardam! (Stig Ahlberg var förresten också med på den Englandsresan till Windsor som SKK ordnade det året...)

Ulla Segerström dömde alla grupper & BIS på Windsor - och gav gruppen till Betsinda of Rotherwood - vilken senare blev BIS. Den mycket unge mannen är Dr Göran Bodegård, som dömde sin första CC Ch-ship redan 1971! Och så blev det ju bra också!