Åkte inte in till KF idag - pga. mörksyn över Mänskligheten... Det behövdes ej ity rapporter kommer via löddrig mobiltelefon. I personvalen led valberedningen åter ett svidande nederlag:

Föreslagna 2:e v ordf Ionie Oskarsson åkte ur CS, ny på posten är Mats Stenmark. Dr Göran Bodegård, som av valberedningen ställts utanför CS - blev nu återvald som ordninarie ledmot på 4 år.   Detta är vad Yours Truly kommer ihåg för ögonblicket. Detta är den kompletta listan. Ulvusbloggen gratulerar de invalda & önskar nya Centralstyrelsen varmt Lycka Till!

Ordförande.       Enhälligt vald
Nils Erik Åhmansson, Omval 2 år

2:e vice ordförande.        sluten votering Mats vann över Ionie med 110 mot 70
Mats Stenmark, Omval 4 år

Ordinarie ledamöter        alla valda utan votering
Per-Inge Johanson, Omval 4 år
Göran Bodegård, Omval 4 år
Bengt Pettersson, Nyval 4 år   

Suppleanter.  sluten votering
Marie Nylander, Omval 2 år
Christopher Schildt, Nyval 2 år
Moa Källström, Nyval 2 år

Henrik Barnekow, Nyval 2 år.  föreslagen av taxklubben suttit i cs tidigare "mer jaktkompetens i cs"

Revisorer
Malin Nilsson, BDO, Nyval 2 år
Susanne Thell, Nyval 2år

Revisorssuppleanter
John Osser, BDO, Nyval 2år
Eva Bergzén, Nyval 2år

Vad är det här? Jo, det är en tämligen nyuppförd byggnad bakom Centralstationen i Stockholm. Den liknar inget annat i närheten och syns på långt håll, särskilt söderifrån. Där håller i helgen Kennelklubben Kennelfullmäktige. Yours Truly vet, ty jag var med... Iaf på lilla KF - Länsklubbsfullmäktige - som avhölls igår. Det på vippen att den strävsamma journalisten aldrig kom på plats...

Vilket beror på den här ser byggnaden, sedd från stadshushållet.

Detta överlastade skrytbygge kallas Stockholm Waterfront, och är ett komplex med kontor, hotell och kongresscentrum, det sistnämnda är den iögonenfallande, oregelbundna byggnaden där Klara postterminal låg.

Det rasade naturligtvis en debatt om bygget. Bland annat avstyrkte Stockholms skönhetsråd i sitt remissvar förslaget till ny detaljplan för området. Bygget ansågs bryta för mycket mot de äldre byggnaderna, särskilt stadshuset, och stadens siluett. Hurusom så är sagda Waterfront väldigt otillgänglig bortom sitt sinnrika system av viadukter, broar, järnvägsspår, trappor och halvfärdiga byggnationer. Aldrig har väl en liten murvel så uppgivet stretat i blåsten runt denna motbjudande konstruktion... Anlände svårt försenade till Länsklubbsfullmäktige och var på så vis garanterad en anslående entré...  

Man kan säga att Gunnar Lindgrens bild på ett genialiskt sätt visar klyftan emellan vad en hundpress-veteran förväntar sig och vad som verkligen hände... Alltså väldigt lite hund och desto fler män som pratar pengar. En märklig upplevelse... så verklighetsfrämmande så man fick nypa sig i armen.. Har varit på alla KF sedan 1985 - rekvisitan var som förr, flertalet aktörer liksaså... särskilt i respektive styrelse, adminstration och press, men  man talade om andra saker... Det var inte så att det hela var otrevligt på något vis - tvärtom; gamla bekanta ur SKK-ledning och personal hejade, log och kramades med påfallande värme. 

Kom mitt inne i SKK/VD:s genomgång - budskapet nu i kärvare tider är att lägga mer krut på att behålla de medlemmar som är än på stora värvningskampanjer... Länsklubbarna ska engageras i SKK:s prestigeprojekt om mentalitet... Vad gäller tillsyn är egenkontroll ordet för dagen... Andra djurorganisationer där insyn has har en mer restriktiv hållnng mot egenkontroll som allena saliggörande - mest för den överhängande risken för angiveri... folk är ju som bekant inte alltid Guds bästa barn mot varandra...

Historiskt sett har Länsklubbarna haft en intressant kluvenhet mellan fallenhet för att driva verksamheten som företag och ett intresse för djurskydd och tillsynsfrågor. Smällarprojektet hade inte hamnat hos SKK om inte en stor länsklubb drivit på. För tillfället är det dock företagande som förefaller styra länsklubberiet. Ett bra exempel är den enda fråga där det märktes någon form av debatt - dvs motionen om länsklubbarnas möjlighet att göra egna särtryck/tidningar att biläggas Hundsport. Debatten mellan Stockholms Kennelklubbs ordf. Sture Engström, som stred för hjärteangelägenheten, tidningen Stockholms Hundar (SH) och VD Ulf Uddman var mycket engagerad på ömse håll. Oklart varför...? Varför ta strid om en sådana självklarhet som varje klubbs rätt att finna egna vägar för att nå ut till medlemmarna...?

Här fanns tydligen inbyggda minor - Traps & Pitfalls...

Den handlade bl.a ev konkurrens med Hundsport om annonsörer:

Sture Engström: Vi har hittills inte haft några rikstäckande annonsörer som valt SH före HS. Då vi har haft rikstäckande annonsörer med så har de samtidigt annonserat i Hundsport. SH:s styrka har varit annonsörer som har länet som upptagningsområde för sina kunder. De är inte intresserade av att annonsera i Hundsport. Det blir för dyrt.

Enligt Hundsports annonssäljare som svar på frågan om SH konkurrerar med HS:

Nej, tidningarna kompletterar varandra och tillsammans blir de en starkare produkt. 
Ett bärande argument är det Fria ordet...

Sture: Det är viktigt att en länsklubb kan säga sin mening till sina medlemmar lokalt. Allt är inte av riksintresse. Att vara generös med lokalt material gör att medlemmen får en helt annan gemenskap med länsklubben. Det kan också, om den görs rätt, bidra med att stärka det lokala klubbarbetet och demokratin.
Lokala tidningar och även lokala hemsidor ger stora möjligheter för rikstidningen Hundsport att knyta till sig korrespondenter över hela landet för det som alla kan vara intresserade av att läsa om. På så vis kan vi behålla våra medlemmar.
Alla länsklubbar vill inte ha en egen tidning. Sture nämde ochså andra särtryck, t. exmplet kalender: Om en länsklubb som STOKK skulle vilja skicka med en kalender med Hundsport kostar det cirka 43000 kr att få med den utan rabatt. De faktiska kostnaderna ligger på cirka 9000 kr för postens viktavgift och ibladningskostnad. SKK tar alltså 34000 kr extra. Det är det som motionen handlar om. En länsklubb har ingen som helst särställning mot andra annonsörer. STOKK betalar lika mycket som Hundsports stora konkurrent på annonssidan Härliga Hund får betala när de får med en bilaga om prenumeration, till exempel.
Kan det bli för många bilagor? Tryckeriet ser inga problem med många bilagor. De går ju inte i samma tidning i samma län. 

Men inga sakliga argument hjälpte. Fullmäktige röstade för CS:s förslag att avslå motionen. Och visst kändes det fisigt att inte ens motionärens klubb röstade för förslaget. Så gick det med det fria ordet. Ordet Egenkontroll fick plötsligt en ny betydelse....

Det blev Mammon som segrade inför möjligheten att spara några kronor och ha bättre koll på vad medlemmarna ska få läsa - för det är väl det det handlar om i slutändan. Huvudsaken är att man har Egenkontroll.

På begäran. Och med anledning av Dagens Situation... kommer här en återanvändning av tidigare inlägg. Nämligen det om Höns. Och (en viss sorts) Människor...:  

 Då kommer jag osökt att tänka på en mycket rolig bok av den geniale Mark Levengood, nämligen "Gamla tanter lägger inte ägg". Nu börjar skribenten så att säga närma sig ämnet...

När vi hade höns dök det ofta upp en ovälkommen företeelse i flocken, nämligen skråckhönan. Det är s k "ruvningslystnad" vilket tar sig uttryck i att den anfäktade hönan snor alla ägg och parkerar sig själv ovanpå. Där ligger hon, burrar upp sig och skråckar - därav namnet - samt är allmänt besvärlig. Skråckhönan lägger inga egna ägg. Framför allt stör hon de andra och nyttiga hönsen.

Jag tänker ibland på de besvärliga och tjafsiga skråckorna, när man konfronteras med motsvarande företeelse i hundvärlden...

Dessa äro välutbildade och välartikulerade damer på livets middagshöjd - typ 55+ - som inför denna livsfas bestämmer sig för att skaffa en hobby, nämligen hund. Hundskråckan ger sig in i sitt nya projekt med stor beslutsamhet. Allt i ämnet studeras, det gås kurser och man informerar sig. Så långt är allt väl.

Ibland kan Skråckan, som oftast har ett auktoritetsyrke i botten - typ socialsekreterare, polis, lärare, läkare eller motsvarande - även göra karriär i hundklubb. Det går mestadels alldeles utmärkt, enär Skråckan som sagt är välorienterad och nitisk. Så länge Skråckan håller sig till uppgifter som kassör eller sekreterare flyter det på rätt bra. Hundskråckorna fyller här samma funktion som de kulturbärande damerna inom teater och litteratur. Dock - ingen av kulturdamerna skulle väl komma sig före att lägga sig i regissörers eller författares arbete?

Men det är just det som inträffar när Hundskråckan börjar intressera sig för Avel...

Skråckan har nämligen behov av "att amma ett foster" - en ganska elak anmärkning från en kynologiskt insatt person, men det får vara med här på grund av träffsäkerheten... Hundavel är en ruggig uppgift som fyller Skråckan med bävan och skräck - överlämnas bäst till auktoriteter! - veterinärer och likställda...

En liten sidoanmärkning: hunduppfödning är en konst och ett hantverk som - i likhet med många andra färdigheter - bäst inläres i tämligen unga år... Det handlar inte bara om avelsprogram, inavelskoefficienter, foderstater m.m som man kan räkna, mäta och föra protokoll över. Utan fast mer förmåga att se sina hundar och begripa en massa naturliga processer. En känsla för vad som är kärnan i just denna ras, en förståelse av tikens och valparnas fundamentala behov. Detta är något som man tillägnar sig under många års träning och dessa saknar Skråckan i beklaglig utsträckning...

Alltså skiter det sig rätt omgående!

Skråckans valpar föds aldrig hemma, de dimper ner i baksätet på bilar eller på veterinärkliniker. Vänner och bekanta inbjuds att närvara! De kan ju göra nytta som sällskap till uppfödaren och om man skulle behöva uppsöka veterinär. Detta behov infinner sig i obevekligen! Skråckan har nämligen klippkort hos veterinären - mer därom senare...

Skulle valparna överleva förlossningsdramatiken, så tas de tämligen omgående av daga genom s.k stödmatning. Skråckan och hennes medsystrar litar inte på att valpmamman har mat till sina små... Skulle till äventyrs någon eller några valpar klara sig från lunginflammation av tillägg, förgiftningschock av alltför nitisk avmaskning eller shamponering med 3:e klassens ohyremedel - ja då är det till uppfödarens stora lättnad äntligen dags för leverans... Allt enligt regelboken naturligtvis, även kennelnamn är inregistrerat! Tyvärr har uppfödaren svårt att släppa taget och lever fortsättningsvis ofta i fejd med valpköparna.

Befriad från uppfödandets plikter kan Skråckan ägna sig med hull och hår åt vad som återstår... De egna hundarna kartläggs i detalj, det röntgas och lyses - oavsett om det finns kliniska symptom eller annat som påkallar veterinära undersökningar. Skråckan och hennes gelikar är dock ingen affär för försäkringsbolaget... Hundarna står under ständig medicinering! Alla organ som inte är direkt livsuppehållande avlägsnas kirurgiskt; analsäckar, tonsiller, livmoder, testiklar...

Sen kan man ägna sig åt vad som ger livet innehåll - Tävling! Själva meriterande av djuren går dock inte såå bra - man tränar och tränar men det blir liksom inget av det hela...

Återstår ett nytt livsprojekt - Rasen! Här kan vår kära höna utvecklas till en verklig Tyrannusarus Skråck... Det finns alltid något dunkelt som "utrotningshot" eller ursprungsfunktion eller bekämpning att slå vakt om! Hamnar Skråckan på en nyckelpost i rasföreningen; ordförande, avelsråd, avelskommitté, etc. kan betydande oreda uppstå. Skråckan hatar och misstror de andra hönsen, förlåt uppfödarna och avundas dem deras ägg dvs framgångsrika avelsresultat. Hon är besjälad av att hålla dessa i schack. Det finns alltid någon fix idé att odla! Alltmer monoman och förfördelad lierar hon sig med likatänkande. Skulle inte detta vara tillfylles kan man söka stöd hos Auktoriteter; inte minst agronomer och beteendevetare, oavsett om dessa saknar kunskap om hundar eller avel. Skråckorna har absolut blind aukroritetstro och det är här som chronschoughianismen kommer in.

För de som inte är bekanta med begreppet krävs en förklaring:

Skollärare John Chronschoughs memoarer är en mycket rolig roman av August Bondeson som utspelar sig under andra halvan av 1800-talet då folkbildningen i Sverige ännu var i sin linda.

Bokens huvudperson är ende sonen till ett småbrukarpar där fadern dött tidigt. Chronschough är en av de första statligt utbildade småskollärarna och överfylld av en okritisk vördnad och beundran för alla former av auktoriteter. Mot dem som Chronschough upplever som okunniga eller "olärda", är han en besserwisser och översittare.

Namnet är en indikation på vem Chronschough vill vara: hans ursprungliga namn är Johannes Persson, men för att skilja sig från mängden ändrar han under seminarietiden till Kronskog, skrivet Chronschough för att se finare ut. "Chronschough" har blivit ett uttryck för halvbildad besserwisser.

När Skråckan blir en Chronschoug med maktposition i eller utanför rasföreningar, ja då är det verkligt dystert för den ädla hundaveln.

I alla problemklubbar finns ett gäng skråckor som styr och ställer. SKK är oförmöget att hantera dessa fruntimmer. De är scharlataner och dilettanter och andra tanter. Det här är en könsegen kategori, män konkurrerar aldrig inom området.

Det sker ganska sällan att Skråckan kommer till Insikt - dvs att man själv är en Chronschoug.

Tänk om alla hundvärldens chronschoughar plötsligt upptäckte att de är det!

En sådan plötsligt vunnen insikt skulle göra alla hundklubbskrig onödiga, ja omöjliga.

Bankkrisen sänder chockvågor världen över. I vårt land är det tagelskjorta som gäller, arbetslösheten går upp och ekonomin ner, enligt dagens media.
Hur påverkar det oss i hundvärlden? Jo, en hel del som det visar sig. De som lägger på en valpkull ser ut att ta en stor risk. Alla bekanta som haft valpar under sommaren har valpar kvar; det är vitt skilda raser som grand danios, tibetansk spaniel, labrador, collie, schäfer, m. fl. Valphänvisare kan vidimera att efterfrågan i stort sett upphört. 
Det här påverkar ju hundsporten i stort; lägre registreringssiffror, medlemssiffrorna går ner, etc.
Kan man förespå mindre solsken och bistrare miner på KF (Kennelfullmäktige) i helgen?   
Med säkerhet, ty en annan har varit med förr... Personer på olika nivåer inom organisationen har redan hört av sig och är mer eller mindre oroliga. Situationen påminner om 1995, när Sverige senast hade en ekonomisk depression. Då gjorde SKK allt för att undanhålla obekväma sanningar, t.ex avseende medlemsutvecklingen:
"SKK behöver höja registreringssiffrorna som pekar lika ledsamt nedåt som länsklubbarnas medlemssiffror. En nyhet är Hundsports prenumeranter som nu återfinns bland länsklubbsmedlemmarna. Bibliotek och veterinärkliniker som prenumererar på HS redovisas i statistiken under rubriken medlemmar, länsklubbar." (Brukshunden reportage, KF -95). Ack ja - det var ju 16 år sedan - vad angår det oss...? En hel del skulle man kunna tro - det är ivf exakt samma personer i ledningen för styrelse, administration, tidskrift, m.m Hur det i detalj ligger till med medlemsutveckling, statistik och annat mätbart kan Yours Truly ej uttala sig om - än.

Lagom till ettårsdagen... Grattis till Mandy som håller ställningen på Sverak-listan, nya delårresultatet publicerades i går. :-) Vår förstfödde CH Yffranes New Moon Rising JW är 1:a kattunge/ungdjur....    ...och IC Grand Cha Ormeryds Clint Eastwood är 5:e vuxen hane... Här med Marina och domare Veikko Saarela på utställning där Clint blev BIS!

Bonjour Tristesse! I feel rotten today... I look like the Picture of Dorian Gray! 

Det är Vår Herres fel som inte hör av sig med en fingervisning om min ev Framtid. Officiellt är Yours Truly förvisso strikt non-religious - har t o m lämnat statskyrkan för ganska länge sedan... Det kunde inte finnas någon Gud (tänkte jag hädiskt) som låter mig drabbas av så mycket djefligheter... Dessutom begås de flesta mänskliga illdåd i religioners namn... Men innerst inne e en annan bibelsprängd utav bara f-n och dessutom gammal Ansgars-Scout... För trots allt trivs jag i kyrkorummets frid, om det inte vore för alla dessa präster... 

Följdaktligen har Yours Truly ett arrangemang med vad som Ovan Är á la Farmor och Vår Herre. Det brukar fungera bra. Häromdagen - närmare bestämt den 9 september - inträffade ett smärre mirakel, vilket sånär gjorde mig troende igen...

En kär vän saknades, svarade ej på mail, ringde inte - out of the picture..! Man började bli smått orolig... veckorna gick...

Så jag författade ett mail till Gud med en efterlysning, för säkerhets skull även på engelska, eftersom Gud är ju internationellt Allmighty... det lät så här:

Dear God

You know I´m trying a Lot...
Please see in Your Almighty-ness that 

* X X  is safe and OK
* X X gives me a call/email ...

If you grant me this, dear God, I promise to always be a good girl

That´s all

Amen

Lisbeth

... och vad händer då? Jo, så fort Amen skrivs och mailförfattaren lutrar sig bakåt för att beskåda sitt verk - precis i detta ögonblick ringer den efterlysta personen! Och allt är frid och fröjd... Så varför chansa..? Minns Hamlet Hamlets bevingade ord till Horatio i första akten av Hamlet: ”There are more things in heaven and earth; Horatio, than are dreamt of in our philosophy.”

Så med dessa förtröstansfulla ord är det bara att avvakta vad Dagen har i sitt sköte...Får Yours Truly nu be om en applåd..? Å då inte bara för non-smoking & Gym class... utan sådär i ren allmänhet... det skulle behövas lite uppmuntran nu när den Omnipotenta allsmäktigheten lyser ned sin frånvaro...

Poverty is the state of one who lacks a certain amount of material possessions or money. Absolute poverty or destitution refers to being unable to afford basic human needs, which commonly includes clean and fresh water, nutrition, health care, education, clothing and shelter. About 1.7 billion people are estimated to live in absolute poverty today.

Jack London visste en del om fattigdom och skrev bl.a.  Avgrundens folk (The People of The Abyss). George Orwell levde i och skrev om fattigdom i Down and Out in London and Paris:

You thought it would be quite simple; it is extraordinarily complicated. You thought it would be terrible; it is merely squalid and boring. It is the peculiar lowness of poverty that you discover first; the shifts that it puts on you to, the complicated meanness, the crust-wiping.

Så man skulle väl inte klaga - som född i Gamla Hagalund har man lärt sig en del om överlevnad... Det har funnits tider då man haft det ritigt hyfsat ställt... Men sällan har det lagts något på kistbotten - beroende på personlig läggning kan man tänka... Pengar ska sättas sprätt på! - en ny bil, resor, en import... Förvisso har man tyckt om vackra och dyrbara ting; t.ex minkpälsar, diamanter... bortsett från skönheten - har det fragila egot velat skaffa dessa bara för att man kunnat..?

Men från sekelskiftet blev det slut med slikt..! Ett oblitt öde och sammanhängande vidrigheter bidrog till att man blev noveau poor - ett tillstånd som man aldrig riktigt hämtar sig från...verkar det som. Fattigdom ska undvikas till varje pris... 

Relative poverty refers to lacking a usual or socially acceptable level of resources or income as compared with others within a society or country.... Det är väl där man befinner sig...

Förr signalerade en viss rondör välstånd och harmoni, magerhet varnande för TBC... Nuförtiden är det nya statusmarkörer - åt olika håll... Det finns flest tjocka, rökande människor i socialt utsatta områden... Detta skrivs för att besvärja den s.k Ågren - i detta nu ska de som råder över penningmakten lämpligen trycka på en knapp och dymedels göra Yours Truly ekonomiskt oberoende... Är det tänkt.  

Men ponera nu då - att det som förutskickats ske i Den Bästa av Världar - faktiskt också sker - och man hamnar på s.k Grön Kvist...

Vad gör en ovan men läraktig Rich Bitch?    

Bör investera i en viss yttre och inre stil - som det hette i bekantskapsannonserna - har redan påbörjats... vilket uppmärksamma läsare måhända noterat... när man nu inte längre - förhoppningsvis - är white trash... Så i fortsättningen skulle Yours Truly gärna vilja ha fotpedikyr och få fina fötter och tånaglar med illrött nagellack... likadant med nyllet = ansiktsbehandling... massage av den allt piggare kroppen... årskort på badhuset... Skulle inte vara fel med extensions som alla TV-hallåor... verkar praktiskt... Ja vad mer kan man drömma om..?

Jo - här sker ett återfall till gamla diamant-tiden.. en underbar blåklintsblå safir 1,63 crt - den skulle man väl kunna kosta på sig? I den bästa av världar...  

Ett par insiktsfulla vänner uppmanade till läsning av UKK-protokoll - har så gjort, är alldeles matt. Vad är det vi håller på med???

SKK Presidiet har ändrat våra grundregler! Uppfödare en masse får reprimander för att inte följa HD-program

 - man kan fråga vad meningen är? Om nu uppfödare inom mängder med raser inte förstår eller inser nyttan med kostsamma undersökningar i rent industriell omfattning - då kan det väl någonstans finnas en poäng däri.Schäfer har fått höfterna röntgade i ett halvt sekel utan att något blvit bättre.

Vidare till SBK Rus-protokoll;

Enligt SBK ska länsklubbarnas utställningar prioriteras före specialklubbars! Vem har bestämt det?

Enligt RUS skrivelse till UKK ska uppfödare som inte har klart MH få reprimand och disciplinära åtgärder, mm.+ MASSOR mer i samma anda....Någon utvärdering av MH har inte skett, trots att detta utlovades efter 5 år.

 Det enda som hänt är att elimineringsprinciperna slagit hårt mot genpoolen - allt fler hundar får gruvliga sjukdomar pga brister i immunförsvaret...

 Fick en kosmisk vision av en härskara pappersvändare, enögda och fiskala, med sin huvuduppgift här i livet att huta åt uppfödare. 

 Och vad är det för riktlinjer vi ska förväntas följa? Traditionellt selektiv kvalitetsavels beprövade principer - man para det bästa med det bästa och hoppas på det bäst...

 Nej, nu är det eliminering som gäller; alltså vilka medmåttor som helst, huvudsaken att de är HD-fria, ögon dito, MH-ade och inte släkt... Sen hur hundarna ser ut och beter sig, eller rättare - dito avelsresultatet - det verkar inte så kinkigt!

Tanken på emigration rycker allt närmare med hemsk hastighet - varför inte Åland?

Detta skrevs alltså för exakt 3 år sedan - har något blivit bättre? Och inte har MH utvärderats....