Yours Truly sitter uppspetad i gryningen och väntar på att omvärlden ska starta! Enerigin är på topp! Än så länge får man behärska sig... Jag kan inte förstå varför folk ska ligga i sina sängar och tryna - when I´m up and about! I avvaktan på anständigt klockslag för div kontakter - köpa ägg (och förhoppningsvis) avhämta den traditionella goda midsommarsillen hos goda vännen Agneta, köpa grönsaker och blommor för midsommarpynt, m.m - så kan man roa sig med att beskriva de närmaste environgerna. Just nu är det bedövande skön blomdoft i trädgården! Syrenerna är på upphällningen, snart blommar schersminbusken (tror jag den heter). I vår lilla trädgård följer vart år följande följande blomning - blå pärlhyasinter, körsbärsblom, äppelblom, doftschersminer. Just nu blommar grannens fantastiska vita gammelrosor av en sort som är vanlig i Roslagen (har jag sett, min svärfar hade sådana på sin gård). Tyvärr har jag ingen egen, men Peace-rosen har iaf inte kolat i den stränga vinter, så vi får hoppas på den...

Var var jag? Jo, här ska hängas upp sommargardiner och sen får vi se... Jag borstar hundarna var dag och de fortsätter att ludda av sig! Har aldrig sett så mycket underull!

Senare i kväll är det dags för Rasmus kurs, alltid lika kul!

Nu ska jag tala om vad som är bra med Rasmus dvs i stort sett allt hi hi... Det sötaste på honom - i hård konkurrens med alla attraktiva attribut; snövitt skjortbröst, Musse Pigg-handskar, smal pärlvit halskrage, den själfulla blicken - är hans lilla svans. Lagom kort stubb, käckt i vädret och konstant vickande. Bedårande! Ja, jag vet att västgötaspetsar "får ha" vilken fason på svansen dem lyster, men just den här är särskilt fin!

F ö är Rasmus och matte supernöjda med varandra.    Illustrerar med flitigt använd bild - den är faktiskt tagen för bara tre veckor sedan så den håller än. Ingenting slår Gunnar Lindgrens fina foto! Tyvärr har jag inte fotografen tillgänglig dygnet runt när det passar mig att uppdatera alla utvecklingsperioder, så man får tåla sig till nästa tillfälle.

Rasmus har vuxit jättemycket och utvecklat sig i allt. Han är så här långt min idé av hur en västgötaspets ska se ut och vara. Jag tycker om hans attityd och hållning och älskar hans vackra färg och teckning. Först och främst har Rasmus - så liten han nu är - ett fruktansvärt gott humör! Han är alltid glad och positiv, hela världens lille vän. Perfekt att ha med överallt, ligger lugnt och fint i bilen på resor och är en född gentleman i allt umgänge. Påminner i mycket om Ingrids skotte Viggo - Raglan Reform Club - hur det nu kan komma sig...? Rasmus är självständig och ganska envis, men det stör mig inte, tvärtom. Har inget behov av en mattefixerad hund.

Så tack uppfödare Anita (Svedala) - som tänkt ut alltihop och för förtroendet! Tack Inga (Fennican) som bidragit med fina pappa Ivanilos. Och tack mamma Solveig, en underbar avelstik, för god och ansvarsfull vård och prima gener! 

Förhoppningsvis åker vi på trevlig midsommarlunch - Rasmus får följa med eftersom han är skötsam he he...

Härlig midsommar önskar alla läsare!

Yesterday; read about the trenches of Ypres:

Over the top! Upp ur skyttegraven. Över bröstvärnet. Ut i ingenmansland... 

Brushed dogs in garden. Ada tried a break-out on enemy (am staff). Ada on sick leave.

Paid red bills. Comforted a friend. Painted roof in kitchen. Everything dead bright and shiny.

---

Kika på SBKs hemsida - nu fanns förvisso ett lite omnämnande av helgens SM i Karlstad - mästarekipagen (namn) plus lite hurra för arrangören. Men inga bilder av tävlande, inget reportage, ingen analys, inga intervjuer...

Är det så här folk vill ha det?

Men mest upprörande - ur en gammal medlems och SM-reporters synvinkel - är att ingen verkar bry sig.

Kan det vara så?

  Ingen levande varelse är perfekt... inte ens toppvinnande utställningsstjärnor. Detta visar sig inte minst när de någon gång kommer utanför prislistan. De utanförstående fattar ingenting... ej heller vet man vad som rör sig i domarens huvud. Om det funnits någon gudomlig rättvisa så vore tillvaron ett paradis!

Vad är det då som bedöms? Först har vi (eftersom det är Sverige, Norden det är fråga om) den s k kvalitetsbedömningen. Här går domare mycket noga igenom hunden från nos till svanstipp och dikterar kritik. Bedömningen blir på så sätt förhoppningsvis begriplig...

Sedan är det de tjusigare finaltävlingarna - där liksom gäller andra kvaliteter, ivf lite mer; presentation, showmanship... Här står inte domaren och räknar tänder eller tar fram mätstickan... (inom parentes; detta görs sällan i championklass. Hundar som krånglat sig till championat förväntas vara av standardstorlek samt utrustade med dito bett). Fast ibland gör domaren just detta även i championklassen... så går det som det går och publiken är lika undrande. Det är inte helt enkelt att hålla sig för skratt...

Det här är två olika system, två olika synsätt som skaver emot, men sällan överlappar varandra. Med en grov förenkling kan man säga att i kvalitetsbedömningens grunder skymtar det "kontinentala" eller för all del tyska synsättet, i finalringen det det anglo-amerikanska.

Ett par av våra mest framgångsrika utställningshundar (ej samma ras) är lätta att kritisera i något visst avseende. Ibland faller en ikon och folket förundras. Är detta något att uppröras över? Det är ju bara att låta bli att ställa ut för den domaren! Om man nu vet med sig att hunden inte är perfekt i någon detalj som är aktuell domares speciella käpphäst...

Eller som Göran Bodegård, internationell toppdomare med världen som arbetsfält, nyligen sa:

- Utställningsdomare ska bedömma hundar, inte fördöma...

... för vilken upptäcks att man gått i krig... Moderna chefer är som alla vet duktiga på att smeta ut ansvaret men behålla makten. Grrr...

foto: Gunnar Lindgren

Vi kryssar oss fram i tillvarons blindskär, lilla Rasmus och jag...Tyvärr måste man tassa på lagom mycket i ullstrumporna, även om det bär emot!

Men inte alla ledare beter sig som ovanförmält antyds - allra högsta chefen engagerade sig personligen i Yours Truly´s ömmande fall, bläddrade bland papir, hittade mina pengar och lovade edligen att dessa skulle finnas på mitt konto - inom kort... Hurra! Än lever Gud! Jag sade honom detta + tillönskan om allt gott och en trevlig midsommar!

Genom att på detta sätt försäkrat sig om hopp för mänskligheten kan Yours Truly med frid i själen ägna sig åt det lilla livet, betala hedersskulder och ta nya friska tag! 

Efter helgens fyrverkeri av skönhet och känslor - bröllop + VM-fotboll - är det dags för fördjupning i tillvarons trivialiteter...

Som grannbloggen http://slutstycket.blogg.se/ så riktigt påpekat pågick under helgen ett svenskt mästerskap - det till deltagarantalet största inom SBK - nämligen SM i Lydnad & Agility. Hur märker man det?

Varken SBKs hemsida eller Brukshundens hade några aktualiteter eller puffande om det pågående SM:et i Karlstad. Ja så småningom kom det några resultatlistor, men inga intervjuer, bilder, analyser eller något hemproducerat från vare sig informationsavdelning eller tidskrift. Jo, en nyhetsgenerator lade automatiskt in Wermlands Folkblads artikel om SM-vinnaren Krollie på SBKs sida. Vilken tur! (obs ironi). Men ack, nu går det inte ens att öppna SBKs sida... Största möjliga tystnad råder...

Vad är det för mening med alltihop? Hur länge ska medlemmarna finna sig i denna eskalerande misskötsel?

---

Mera SBK - dvs en av dess rasklubbar. En läsare uppmärksammade på enkäten som SCK och SLU har lagt ut på SCKs hemsida till alla uppfödare/ägare.
Den som har minsta lilla intresse om vad som pågår i hundvärlden uppmanas läsa frågorna....
Man undersöker aggressivitet, rädslor-oro-ängslan, tillgänglighet mm mm
Frågorna är otroliga och nivån....."blir din hund rädd för ett papper som blåser upp", "kan du klippa klorna på din hund".....
Som påpekades: "Kan man bli annat frustrerad som uppfödare. Vad menar de egentligen, vad vill de uppnå - egentligen.... Mentalindex - jo jag tackar, med dessa frågor som grund!"

  Vigseln i Länna kyrka blev precis så vacker och högtidlig som vi någonsin kunnat önska vår älskade dotter Astrid och Joakim. Prästen Anders Levin talade om kärleken som övervinner allt (Korinthierbrevet 13) och såg ut att mena varje ord. Inget hade kunnat vara finare och mer passande denna ljuvliga försommardag. Det nygifta paret strålade, liksom deras tvillingpojkar Erik och Daniel och svärmor Clary. Puss på dig Astrid, som nu är fru Hellgren!

foto: L. Högman   Idag kl 10.30 i Länna kyrka i Roslagen vigdes vår dotter Astrid med sin Joakim (Jocke). Vigelseförättare Anders Levin. Varmaste lyckönskningar från pappa och mamma!

http://www.hundsport.se/ring_rapport/ars_listor_mapp/aktuell_lista_arets_hund.htm

l

Vem är det som leder Årets Hund?   Jo västgötaspetsen SEUCH SEV-08-09 WW-08 Skogsbygdens Nora Supernova äg/uppf Kim Johansson  Svenljunga!!!!

Stolthet råder i rasen...

  ...is not entirely a gladsome thing...

Det märks att folk har sämre ställt, färre åker utomlands under sommarlov/semester. Istället häckar populasen "på landet" dvs HÄR. Främmande element myllrar runt i spenaten till allmogens förtret. Folk som passerar stannar och glor. Vi är trötta på att vara gratis-zoo!

I natt hade någon onding öppnat den bortre grinden så hundarna hade kunnat kuta ut på vägen, vilket de inte gjorde tack och lov. Men det är illa nog att någon försökt bereda sig tillträde till gården. 

I morse gick en ny hund förbi - en american staffordshire terrier - enligt Wikipedia:

"A number of the early ancestors were also developed for the "sport" of dog fighting. The extraordinary vitality of this breed is a direct result of breeding for successful fighting dogs."

Den här amstaffen så mycket kapabel ut för sin ursprungliga uppgift; muskulös, tigrerad, kuperade öron, dreglande käft och utrustad med sele. Hur man kan ge sig att promenera med en så kraftfull hund i sele övergår mitt förstånd. Tjejen som släpade på am staffen hade fullt upp att hålla sin best, dessutom talade hon hela tiden i mobilen. Hon kan inte ha hört så mycket av samtalet för västgötaspetsarna skällde hela tiden. Staketet bågnade men höll...

På huset finns en emaljerad skylt med en västgötaspets och Välkommen. Funderade - used my initiativ... Med en tuschpenna kunde texten ändras till Stick!

  Men än så länge är det blott en frestande tanke... Vi ska inte bete oss konstigare än vad folk redan kan fantisera ihop.

Önskas mer spänning i tillvaron? Läs Chefredaktörens lustmord på SBKs kongress http://www.hundsport.se/redaktionellt/le...daren_wilse.html