Hu vilken natt! Storm så det dånande, kullblåsta träd, och så det oundvikliga strömavbrottet i 10 timmar. Yours Truly fick famla upp i ottan för att söka utröna vilken närmaste granne som hade el, dvs vatten. Befanns vara fru Reis, denna klippa i ens fragila tillvaro. Utrustad med dunkar begav jag mig till Kvilunda och hinkade i 35 l. Skvimpade hem. Allting försenat, hungriga djur fick äntligen sin mat och skötsel. Tur att man inte hade en dead-line att passa!Nu är det faktiskt vindstilla och lite solsken, så jag var ute med valparna. Small Rays of Sunshine in a Drab Life!