Dagens rubrik kanske inte låter så aptitlig, men tillhör s a s livets fundamentala sidor.
Har just rätat min allt krokigare kropp och med tillfredställelse betraktat en prydlig rad av sopsäckar. Mina rara små djur lämnar häpnadsväckande mängder skräp!
Dels efter veckans Sisyfosarbete - att städa i marsvinens burskåp - dels det som valparna lämnar efter sig. Och duktiga som de är går de ordentligt på tidningar, vilka sedan pedantiskt ihopviks och hamnar i sopsäckar, etc.

Idag tultade valparna med i stallet för första gången, lite ovant och läskigt först, sedan vansinnigt spännande. Efter en stund lekte de i halmen, de är så söta så man svimmar... Den stolta uppfödaren myser som jultomten i tomteverkstaden. Kunde jag skulle jag stämpla OK i rumpan på dem!
Det är roligt med valpar! 12.1 Idag åker Uno hem från sitt vinterkollo! Hans matte och husse i Nynäshamn har låtit meddela att de trängtar efter sin Uno Sprallman. Det kan man förstå, Uno är en väldigt trevlig hund, även för att vara västgötaspets. Han och Jack samsas gott i Jacks fåtölj, men Jack blir nog rätt nöjd med att få återinta sin sovplats. Bilden illustrera i a f rätt bra det sansade och fördragsamma temperament som jag tycker vgs ska ha...
Hej då Uno och tack för denna gång. Välkommen tillbaka!

SBK-kompisen Anette, som bor inte långt härifrån, har blivit hästägare. Vad roligt! Ju fler dess gladare. En litet svartshäck shettissto från Holland är nyförvärvet. Lycka till!

Var ska mina små valpar hamna? Så här vid 6 veckor 2 dagar är det för tidigt att veta. Men... 3 personer vill ha Greta, 2 personer har uttryckt intresse för Gunvald, och några för Gottfrid. Så långt allt väl. Vad är det då för fel på Gusten som inte faller någon på läppen? En så trevlig och framåt liten kille, alltid först med att bekanta sig med allt nytt. "En utmärrrkt karrraktääärrr!"som salig Anna-Greta Sellman* skulle ha sagt.

* Anna-Greta Sellman, 1906 - 2006, legendarisk brukshundsprofil, SKK:s äldsta medlem, min mentor 1968, kennelprefixet är från hennes schäfer Ulvus v Marjaniemi.

I vårt kära, gamla hus
nära intill Brosjöviken
såg fyra valpar dagens ljus
fallna efter älsklingstiken
Minna – Husses stolta tös
glad och käck, med svikt i gången,
Coxy-smidig, amorös,
blev i kärleksbojor fången
Det var i höstens vackra stass,
när det blivit gula löv av grönskan,
som han räckte henne vacker tass
som svar på hennes önskan.

Till vinden flyttades allt mobilt
Till BB reddes vardagsrummet.
Allting skulle ske med stil
Väl förberett är hälften vunnet
Matte läste spalt på spalt
Hundshopen tömdes på sitt lager
och medan Husse ordna´ allt
blev så Minna mindre fager
Hon blev trött och mycket tung.
Matte ångrade det hela
Westorps Jack McCall, gårdens kung
tycktes nästan sorgen dela.

Vi räkna dagar, ja – sekunder.
Hela huset gick på tå
och nog var det smått ett under,
när det föddes fyra små
En fick långsvans, tre fick stubbar
Ödet hade så bestämt,
en var flicka, tre var snubbar
Matte fick nu göra jämt,
flängde runt med tidningspapper
välling, köttfärs dygnet om
upp och ner för husets trappor
klappade och krama´ dom.

Tiden går och de blir stora
nya Mattar står på tur,
men man kan aldrig helt förlora,
vad man nedlagt på ett djur
Matte reser runt och hälsar
på sina hundbarn då och då
smeker deras fina pälsar
med en tår i ögats vrå
kan nog aldrig riktigt glömma
deras första, vilsna gnäll
som hon aldrig kunde drömma
skulle bli ett riktigt skäll.

(fritt efter ”Den lyckliga tilldragelsen”, Aase och Stig Järrel, 1963

----9.1Här kommer dagens kort på Kvartetten. Alla valpar är välskapta, bra kroppar och helhet, fina huvud och föräldrarnas mörka vackra ögon. En del intressenter har hört av sig, några kvarstår. Än är allt i sin linda och inget är bestämt. Det blir ett kärt besvär att pussla ihop så rätt valp kommer dit de passar bäst. Vi får se hur det blir. Har börjat spåna på namn. Från början var det tänkt att de inte skulle få några tillnamn, som är vanligt bland västgötar. Men nu blir det nog så i alla fall.

Valparna så som de ter sig nu vid snart 6 veckor.
* Gottfrid är kraftig, snäll och glad. Han blir en förtjusande familjehund, men passar ej till utställning/avel pga färgen. Han är Ingrids favorit och får namnet efter henne - Gottfrid Iggelkott.

* Greta är mycket livlig - den elektriska råttan - har redan pigga ståöron, hennes svans går som en propeller och hon kommer nog att kräva en del. Hon är mycket elegant och feminin och får en vänstervriden knorr - Greta Arladagg.

* Gunvald, den mörkaste av de grå pojkarna, är en mysig hund, trygg och social. Han ser maffig ut med sitt kraftiga huvud, han har den kortaste svansen och hans lilla svans följer rygglinjen. Han får namnet efter Gunvald "Slepp vapnet" i Beck-filmerna - Gunvald Jackson.

* Gusten är en intelligent och framåt liten kille, hans svans står upp och han är först med att gå ut på nya ställen - Gusten Grip.

Det är ungefär vad man kan säga om dem nu.
Men söta är de!