Det har varit ovanligt lugnt och tyst på alla fronter. Vilsamt!




Tänk så mycket man får gjort...



Ungefär som Penkin i romanen "Oblomov". Där får hjälten Oblomov besök av journalisten Penkin, en ovårdad och ivrig figur som försöker få med sig Oblomov ut på ett evenemang. Det ska han skriva om, ty journalister har till uppgift att skriva om evenemang.



Oblomov kan inte tänka sig något förfärligare än att gå upp (ur sin obäddade säng) och vara med om någonting och ser med en rysning efter Penkin som störtar vidare:



"... att skriva i ett kör, splittra sig på bagateller, ljuga oförskämt, gå ifrån sin övertygelse, göra våld på sin natur, elda upp sig, storma, stå i ljusan låga, inget lugn, ingen trevnad, ständigt på språng... och alltjämt skriva, i morgon, i övermorgon - ferierna kommer, det blir sommar, men han måste skriva... Den olycklige!"



Har lagt märke till att en militant grupp i colliedebatten - och andra tanter - har ändrat strategi och anlagt martyrminen, detta gamla tanttrick! Nu kör man med gråtvalsen... Än är det hälsan som tryter, än är det egna hundar som är klena eller avdöda och ack så synd det är om dessa arma; ständigt missförstådda/felciterade/feltryckta etc.



Grejen är att gråtvalsen biter inte på Yours Truly, är absolut immun mot allt snyft -ivf i detta sammanhang. I min dagliga gärning har man understundom att ge läsarna tolkningsförslag av beslutsfattares mer dunkla tankar. Ibland känner sig dessa helt förståligt hårdhänt hanterade. De som är professionella i jobbet uthärdar dock med jämnmod. De vet att det måste finnas balans i massmedianyheterna; för varje dyster nyhet måste man plocka fram minst en positiv sådan. Samma sak borde råda på bloggarna. En styvt regisserad blogg bör kvitta varje dystert inlägg mot minst ett muntert.



Tacka vet jag SKK:s fd vice ordförande, fd FS-ordförande, "Lydnadspappan" etc Bo Jonsson. Han kunde kritiseras för en viss bufflighet men tålde också närgången granskning och höll god min. Ingen gråtvals här!



En gång på KF för många år sedan kom BJ galopperade och trumpetade upprört:



- Tjena Lisbeth! Du skriver en massa skit!



Jag: Det har jag bra betalt för att göra...



BJ: De e bra! Kör hårt!



Det är inte utan att Jonsson är saknad mellan varven!



Men mest är jag nog Penkin som springer vidare...

Idag har vi varit ute ochvarit med om en massa och blivit jättetrötta så nu har vi gått och lagt oss i vår sköna sovlåda.
Go´natt!
Zzzzz....28.4 - OBS Sprillans nytt om vallning/vallanlagstest på colliebloggen!

Felix & Dregen foto I. Snikesson

Observera att mitt 13-åriga barnbarn är längre än rockstjärnan! Det har han efter mormor, he he...

Läste i DN om minne - genetiska minnen och annat intressant; bl.a kan fjärilar som i larvstadiet fått en el-stöt i samband med att de exponerats för en viss doft lära sig att undvika doften. Det man lär sig i sitt larviga liv har alltså betydelse för fortsättningen.






Stämmer precis!






Som uppfödare gör man hela tiden erfarenheter, det är det som gör livet så spännande! Blir aldrig nånsin fullärd...













Det mesta går ju ut på att undvika/lära sig sådant som kan vara till men eller skada för hundar/valpar/andra djur etc. På så vis vänjer man sig att tänka i flera led, att hela tiden vara steget före...






Valparna är större och rörligare och har för länge sedan vuxit ur även den största valplådan - i sitt förra liv ursprungligen valpningslåda för schäfer; gediget bygge så den har överlevt alla år. Nu disponerar Gerdas valpar hela vardagsrummet och går ut ute precis som vuxna hundar. Splendid! Rumsrena på nolltid... Vi har inga valphagar el dyl - har upptäckt att småttingar mår mycket bättre av att leva familjeliv och inte stängas av från resten. Valparna har så klart sin sovlåda och sin mamma hos sig hela tiden, men flera gånger dagligen är de med de övriga hundarna, naturligtvis under övervakning och det går jättebra.






Den här tiden på året är det febril verksamhet ute och inne - det mesta är en kapplöpning med tiden... Hinna kratta ihop allt nedtrampat hö och gamla löv i hagarna så att det nya gräset kommer fram. Inne fortgår "saneringen" från tidigare översvämning - är då aldrig människan KLAR? Jo, SNART...






Just nu arkiveras alla böcker, tidningar, protokoll, pärmar m.m och flyttas från röran i mitt arbetsrum - det enda rum skom "klarade sig" - till nya bokhyllor och skåp. Det kommer att blir toppen och mycket mer överskådligt - för att inte tala om vilka Fynd man gör...






Husfadern ägnade gårdagen åt en del pyssel med nya traktorn... förlåt Volvon. Mulnade betänkligt när det uppdagades att musikanläggning saknades.






Sedan åkte han till Staden och gick ut med Ingrids hundar - husse Ola arbetade och Ingrid med systerson Felix var i Stora Staden på punk-exkursion och träffade bl.a Dregen. Felix fick sin skiva signerad och poserade på foto med Stjärnan. Se bildbevis! Tack, Ingrid...







Tyckte vi gjort oss förtjänta av en rejäl middag - rotmos med fläsk. Befanns del av bortglömd påsksprit i kylskåp - obs! nytta av att städa! - så då passade denna särskilt bra.






Far föreslog en skål för landshövding Björn Eriksson, "en jävel på att göra brännvin" - det var alltså Östgötasädes i glasen...






Även maten var jättegod!






Idag är far på annan ort och dömer sök - han kommer att få mycket frisk luft och motion...






Tänkte på detta med mode och trender; ingen vill numera se ut som börsmäklare el dyl. Folk vill se ut som de har jobb! För oss är det ingen skillnad, vi har alltid arbetat, så vi vet inget annat. Far och jag räknade ut att vi tillsammans hade 90 yrkesverksamma år. Vi satsar nog på runda 100 arbetsår, då båda är oförskämt pigga och raska, har jobb samt egna tänder. Även detta skålade vi för.






Hur rundar jag nu av det här? I fortsatta studierna av Strindbergs liv påtalar Olof Lagercrantz att den store författarens liv har avstamp i hans erfarenheter och att "erfarenhet" är besläktat med "fara". Så då är vi tillbaka vid fjärilarnas och mina larviga erfarenheter. Voilà! Fick till det!


***


PS Har just fått besked från SKV:s valphänvisning att man numera inte sätter ut svansstatus, alltså inget som valpförmedlare har hittat på utan detta är bestämt på ett styrelsemöte. En kommentar hade påpekat att svansstatusen på min valpkull är missvisande - det stod bara st vilket såklart efter gammalt utläses stubb. Två valpar har lång svans, vilket har en viss betydelse. Förut skrev man st = stubb, ls = lång svans. Men st ska nu utläsas "styck". Så nu vet vi det!

Go´middag - det är jag som är Sonny, den enda pojken, och jag har lång svans och är strängt upptagen med öronresning.

Hej! Det är jag som är Odetta, den långsvansade av två systrar och jag föddes först och är så klart störst. Min lillasyster heter Sister Rosetta, hon var med på förra bilden med ponnyhästarna. Å så har jag en bror också, men han får presentera sig själv.

Åter en härlig morgon; solsken, fåglasång - luften är så ljum... Lilla Rosetta bekantar sig med Viola och Dolly. (Ute)livet kan börja!

Idag var det skönt väder och Gerdas små valpar hade utepremiär. De är nu 6 veckor och första kontakten med terra firma var jättespännande!

Jaha, så var man då volvo-ägare igen; ja husfadern då som tillkännagav ett personligt önskemål att bli bilägare. Yours Truly har fått igen den lilla röda forden - hurra!

Har känt mig som en halv människa utan mobila krafter för att inte tala om hur opraktiskt det är - ivf för oss lantisar.

Volvon ifråga är en riktigt präktig slitvarg - stor som ett hus (jämfört med de små fordar som hittills har haft sin hemmahamn här på gården), vit, kombi, automat, dragkrok - kanske blir det hästsläp...

Huru som är det nästan skrattretande hur väl den fyller föreställningen och behov av en rejäl SBK-kareta; hundgaller och tom präktiga svetsade grindar. Förra ägaren hade grand danios...

Hoppas vi får behålla den länge - senaste volvon, som också var vit, gick minst 40.000 mil.***Less på destruktivt och tröstlöst ältande har jag på colliebloggen kommit med ett konstruktivt förslag - eller fråga snarare än förslag; nämligen vallanlagstest för collie.Det ska blir intressant att se (om) vad folket tycker om det.