Direktlänk till inlägg 19 mars 2011
Igår var det fredagskväll. Av någon anledning äts här aldrig middag på fredagar - lagad mat är denna dag ersatt av den kulinariska legering som uppstår vid intag av kaffe, wienerbröd och irish whiskey. Efter dessa prophylaktiska åtgärder mot en tråkig afton hölls ett litet rådslag med k. far. Den aktuella läseboken var utläst och vi står inte ut med Så Ska Det Låta i nuvarande tappning. Skulle vi vara djärva och stänga av TV:n? (Inom parentes; det är ett litet apspel eftersom Yours Truly sällan bryr sig om aktuella TV-tablåer, så det blir nästan alltid i K. fars intresseriktning). Han föreslog ett program om den kurdiske artisten Ciwan Haco.
Vad glad jag är för det! Haco - vilken fin kille! Förbjuden i flertalet länder med kurdisk befolkning. Filmen handlade om återvändande efter ett 20-tal år. Ciwan Haco hyllades av extatiska folkmassor - vid konserten i Diyarbekîr var det rena Woodstock - ett folkhav på flera hundratusen. Haco spelar härligt svängig kurdisk folkrock och en sjunger underbar och kärleksfull poesi. Med sin familj bor Ciwan Haco i Sverige av alla ställen.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 |
8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | |||
14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|