De typiska aktiva och agerande motståndarna till uppfödning utgöras av den lilla minoritet som alltid väcker irritation i tider av samfällda stora insatser, framför allt under ovisshet och ekonomisk ansträngning. Det är så kallade debattörer, i egna ögon intellektuella, radikala och pratmakare, ivriga damer och annorlunda herrar, rara och välmenande tanter och en och annan riktigt ondsint knasboll. Det är en grupp som har lättare än någon annan att reta omgivningen då de vanligtvis saknar allt som räknas i sammanhanget - kunskap, erfarenhet, stil, egna resultat inom uppfödning och tävling. Det man har gemensamt är den oomkullrunkeliga besattheten, en rad fixa ideér om sakernas tillstånd.

De kommer samman i kotterier på bloggar och hemsidor och svetsas ihop av inbördes beundran förutom av sina övertygelser. De drar på sig hat och förakt. De anser sig hålla på med mer betydelsefulla saker än de berömda och framgångsrika uppfödarna. De präglas av en sådan självgodhet som utmärker personer som är övertygade om att de flesta har fel och bara de själva rätt. På så vis liknar de troende kommunister och religiösa fundamentalister. I en häftig tid av mediadebatt angående djuravel, blir de en liten högfärdig elit som avskys av de flesta och inte har svårt att hata tillbaka. Det är för många svårt att inse att dessa svåranpassade, mångordiga, pratsamma, utopiska och verklighetsfrånvarande idealister trots allt spelar en stor roll i utformandet av uppfödarnas verklighet och framtid.

Ofta är den bärande idén att man avelsvägen ska kunna utrota mer eller mindre vanligt förekommande sjukdomar. Detta ska ske genom selektering av s.k anlagsbärare - ja, det är andra som ska selektera, själva sysslar utopisterna sällan med uppfödning mer än i teorin...

  På bloggar och hemsidor sås tankar och planteras ideér och principer som snart metastaseras till etablerade sanningar. För att ha så ovanligt lite på fötter, är uppfödarhatarna en viktig utomparlamenterisk kraft. Störst och värst inflytande får de när en rasklubb annekteras, helt enkelt kapas.

 Aveln i aktuell ras kommer då i händerna på en styrelse som omsorgsfullt ser till att inga bildade och kunniga personer får några befattningar av betydelse. Den verksamhet som dessa inskränkta idealister vill bedriva framstår som en blandning av konspiration och dumhet.  Man vet helt enkelt för lite om avel, uppfödning, om hur djur och människor fungerar eller ens något om hur verkligheten ser ut och vad som är praktiskt genomförbart.

Det tas exempel från den livsmedelsproducerande djuraveln - enligt rekommendationen 80-talet honor och 20 hanar. Vilka har dessa möjligheter?

 Det vore väl OK om man höll sig med sina idéer inom den egna gruppen, Men oh nej! Alla ska med tvingas in i samma fålla...

Som t.ex inom en klubb där avelsrådet rekommenderar en hanhundsägare att inte låna ut sin hund till en viss tik. Tiken är champion och har A på höfterna. Vad var det då för fel?

Jo, tiken hade i en tidigare kombination parats med en oröntgad hane. Tikägaren skulle med andra ord "bestraffas"... Säga vad man vill om ärftllighetsgången hos HD, men så vitt jag vet så har ännu ingen hävdat att den är smittsam...

Ovannämnda avser hunduppfödning, men liknande tankegångar finns även inom katt. Det viktiga är att kunna identifiera sjukdomar - resten; typ, sundhet, temperament, modersegenskaper, parningsförmåga, att tåla mat - det är sådant som förutsätts vara ett självspelande piano.En ledsen uppfödare som mist en kattunge fick frågan: Du tänker väl obducera? Precis som om något hade blivit bättre för det... Yours Truly har låtit obducera - flera gånger... För att detta ska vara meningsfull måste man veta vad som ska påvisas. Ibland blir svaret colibakterier, vilket är goddag yxskaft, alla corpus innehåller colibakterier...

Helst vill utopisten vara den som avelsvägen "utrotat" en sjukdom... Som den uppfödare som rutinmässigt "testparade" hanar med en dotter för att på så sätt "få reda på" om de fanns någon bärare av slemma anlag. Valparna avlivades naturligtvis... Exemplet är från Danmark, med stollar finns överallt!

Skrämmande exempel på när det hela går överstyr har inträffat även i vårt land för ett par decennier sedan. En entusiast beslutade sig för att på ett amatörmässigt sätt "avla bort" en ögonsjukdom. Jag hörde vederbörande  med extatisk blick säga: Jag längtar såå efter att få skicka ögonen till Köpenhamn...

De avlivade valparnas ögon skulle alltså undersökas för att identifierar förekomst av en näthinnesjukdom som leder till blindhet...

Det hela slutade i 70-talet hundar som växte uppfödaren över huvudet, misär, vanvård och ett år i fängelse. Begriper utopisterna sådant?

 

Marianne

15 december 2011 09:11

Du har rätt i så mycket. Häromdagen åt jag julbord tillsammans med goda vänner.( just de råkar vara läkare och agronomer och en och annan professor.) Vi kom att tala om dilemmat med feltänk i samband med olika rön och upptäckter. Så mycket som förloras i arvsanlag för att man gjort någon upptäckt som ska revolutionera på ett eller annat sätt, vissa individer slås medvetet ut för att förbättra populationen och så visar det sig några år senare att viktiga anlag (för evigt) är borta...Toppstyrd verksamhet visar sig ibland vara helt förödande.
Eller mediciner kommer i ropet för att sedan vara livsfarliga osv.

Många är medvetna om att vi måste ha en bred avelsbas i t ex hundavel medan några inte förstår det alls. Just för att få fram så friska och sunda individer som möjligt behövs en bred bas bl a. Att försöka begränsa avelsmaterialet och strama åt användningen av friska goda avelsdjur är förödande, oavsett om det sker i god tro eller ej. Med det menar jag verkligen inte att en individ ska ha mängder med avkommor, det är lika förödande det, då minskar ju avelsbasen i nästa generation.

http://www.Gatefields.se

 

Ewa

16 december 2011 09:19

.. om det fanns ett nobelpris i "sunt förnuft" skulle jag ge dig det baserat på det jag läst, ÄNTLIGEN någon som kan uttrycka sig och se bortom "jag kan allt/vet allt smogen"

Lisbeth

16 december 2011 10:31

"jag kan allt/vet allt smogen" - Gud så bra!

Tjo

Förarglige Olfert

 

Ewa

16 december 2011 11:18

.. och du har också haft marsvin ser jag på Ulvus hemsida.. shelties var min passion, dog som flugor de som jag köpt av landets mest vinstrika uppfödare... nu är det collie som gäller från en "normal" uppfödare vilket resulterat i en vacker, klok, lugn och extremt rolig "grabb"..som glatt o villigt hänger med på allt utan minsta ängslan...enligt en domare :äntligen en collie som ser ut som en collie...
Katter kan jag inte så mycket om annat än att jag älskar deras vighet o självständighet.. Kul blogg att läsa fick tipset av min collieuppfödare...Ha en fin helg!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...