... för framtids segrar...











Top winning Sheltie in UK 2005 & Irl 2006











 INTUCH FINUCH, EECH, LTCH, SUCH, GBCH, IRLCH











Lundecock's Xit From Hell uppf Jonny Andersson, Västergötland, Sverige











Så här i Wasaloppstider med vidhängande nationell uppfyllelse, kan man med nöje fördjupa sig i hur rasen shetland sheepdog förvaltats i Sverige. Bra, uppenbart! Svenska och svenskuppfödda hundar stod för topp-placeringarna på såväl Sheltie World Show som World Dog Show i somras. Svenska sheltie är goda nog att segra över världseliten, dessutom att exporteras till hemlandet, som ovan Lundecock's Xit From Hell, och bli årsbästa i sin ras!











Detta är egentligen ganska enastående, om man betänker de svårigheter sheltieuppfödarna hade från början. För ett halvt sekel sedan skrev Olaf Roig:... det har fordrats tid och tålamod för att konsolidera typen hos en ras som är uppbyggd på en blandad grundval." Sigyn Littorin, samma tid: "Storleken inom rasen är variabel och avelsarbetet måste bedrivas med största noggrannhet och förutseende för att den eftersträvade typen av collie i miniatyr skall kunna bibehållas."











Och det lyckades sheltieuppfödarna med, inte minst de i Sverige. Vad beror det på?











Givetvis är det så att shetland sheepdog har varit lyckligt lottad och hamnat i skickliga och kärleksfulla händer. Hänger förhållandet på något vis samman med något annat än rasfolket? Jo sedan mer än ett kvarts sekel har de varit betrodda att verka inom en specialklubb med eget avelsansvar!











Specialklubbsstatus behöver inte per automatik innebära en lyckosam framtid, men just i det här fallet verkar det så.











Sheltiefolket kunde i lugn och ro fortsätta rasbevarandet i enlighet med hemlandets traditioner.











Uppfödarna fick helt enkelt vara ifred...











Detta till skillnad mot collie, som har en liknande ursprungsbakgrund. Efter 1900-talet första hälft skulle en brittisk fårvallare - den skotska collien - inlemmas i en specialklubb vilken rasmässigt helt dominerades av tyska skydds- och vakthundar. Det germanska synsättet på exteriörbedömning och avel är helt väsenskilt från motsvarande i den engelskspråkiga världen. Alltså mer tandräkning och mätning och kryss i protokoll samt s.k avelsvakter, vilka bestämmer hur du ska bedriva din avel och vilka valpar som ska få leva... Ursäkta, men är det någon mer som tänker på Dr. Mengele? Förlåt, jag är en gräslig människa...










Grovt förenklat uttryckt: enligt brittisk tradition är det fint "to be a stock-man", man ser på helheten, den enskilde har stor frihet och som uppfödare lika stort ansvar .











I Sverige, där vi i själ och hjärta egentligen är ett slags nordtyskar, har vi alltid vacklat mellan det "germanska" och det "brittiska". När det kommer till kritan sitter vi ängsligt och sätter kryss i rutor och känner oss ansvarsfulla...











Är det kanske därför som collien haft svårt att riktigt bli hemmastadd i Brukshundklubben?









Om nu sheltie "hängde lite i luften" - som ovan beskrevs så väl av lärda kynologerna Roig och Littorin, och collien vid samma tid gjorde samma sak (se tidigare inlägg å blogg). Vad var det då som gjorde den stora skillnaden för respektive ras? Den stavas SBK.









Men låt oss notera, för ordningens skull, att colliens första decennier inom SBK blev något av en framgångssaga. Det är kanske därför som turerna om hur collien stoppades in i nuvarande specialklubb kom att glömmas så energiskt. Nåväl, collien fick sin första Rikssegrare (dårvarande SM) och dessutom med den första kvinnliga föraren på pallen. Uppståndelsen blev stor och positiv! Sedan blev massor med collies bruksprovschampions, medaljörer på SM, tjänstehundar, m.m Den som tycker att jag skönmålar må begrunda vilka spasmer som collie framkallar inom SBK.











Detta måste jag hävda för att i fortsättningen kunna tala fritt.











Collien är numera är ordentligt på dekis, såväl i fråga om kraftigt sjunkande numerär, som bruksmässigt och exteriört. Detta bemöter man välmenande med "hårdare tag" gällande tvingande regler för MH, valphänvisning, avelsspärr, m.m











Svenska Brukshundklubben är inte bara specialklubb för 20 brukshundraser, man har flera andra åtaganden; hundägarutbildning, bruksprov, frivilligförsvaret. Avelsansvaret för brukshundraserna har blivit till något som kallas "rasutveckling". Utveckling av vadå? Det verkar snarare vara fråga om avveckling... I praktiken är avelsansvaret ingen prioriterad fråga; rasutvecklingen reduceras till två områden - mentalitet och hälsa. Det kan man mena är lite tunt... Jämför med sheltieklubben!











På WDS kunde svenskfödda brukshundraser inte alls hävda sig i internationell konkurrens. Detta var SBK-ledningen ovanligt lite generad över. (Se Brukshunden 7/08)










Då blev det ju också som det blev.




PS Och kom nu inte och säga att jag "rackar ner" eller något sådant. Det är bara att slita av de rosafärgade brillorna och läsa innantill av tillgänglig statistik vad gäller resultat på bruksprov, utställningar och andra instrument som vi har för att värdesätta våra rashundar. Och kanske även titta på hundarna, för omväxlings skull. Sedan kan man ju fundera på om det är klokt att till varje pris genomdriva en utopisk vision: att göra om en hel ras till något som den inte är för att passa 2000-talets tävlingsregler.

 

Ann-Kristin

1 mars 2009 18:35

Hej!
Återigen STORT TACK för dina fortsatta inlägg om collien.
Efter att i går 28 februari varit på Collieklubbens årsmöte, kan man nog inte ens tala om en collie i fritt fall. Vår vackra,vänliga fantastiska collie är snart ett minne blott. Motioner, förslag från styrelsen som alla röstades igenom vid årsmötet. Jag blev bara beklämd, ledsen och framförallt arg. I närheten av mig satt några som jäspade och inte hade den minsta aning av vad de röstade om. Bland annat skall dessa röster i demokratisk anda nu bestämma att uppfödare ännu hårdare skall begränsas i val av avelsdjur.
Ann-Kristin

http://www.cantera.info.se

 

Nilla

1 mars 2009 20:21

Ohhh vad härligt när det oooosar fram sanningar!!

Mer mer av denna vara............

Mvh Nilla

 

Marketta

1 mars 2009 21:54

Bra skrivet. Gårdagens årsmöte var verkligen en deprimerande historia :-(. Egentligen borde det införas att såna som varit medlemmar mindre än ett år inte skall få rösta, för att därmed undvika denna medlemsvärvning som tydligen skall ha pågått iår inför årets möte.

Ja, jag blev verkligen ledsen över att det gick som det gick. Värsta är att dom inte själva vet vad dom har ställt till med utan går omkring och klappar sig på bröstet och tycker dom är duktiga. Som jag har skrivit på min sida så biter dom sig själva i svansen.

http://colliekompisarna.bloggagratis.se

 

Anja

2 mars 2009 01:01

Först vill jag ge dig Lisbeth ett stort tack för ditt engagemang.

Eftersom bruksraserna i stort inte kunde hävda sig på WDS, borde i så fall medlemmarna i vår egen rasklubb ha varit stolta och glada över att svenska långhårs collien hävdade sig både på vår Collie-SM, 151 anmälda och på WDS, 192 anmälda i en hård internationell konkurens.

Där bedrog jag mig totalt. Tongångarna blev tvärtom bland ett stort antal medlemmar.
Det var naturligtvis fel kennelnamn som stod för bedriften att först på SM vinna BIR,
BIS uppf.grupp och dagen efter med en annan hund få WW-08, BIR. SM vinnaren stod som r-WW.
Tyvärr, det är som en tjock mur att stånga sig igenom hela tiden.

http://www,steadwyn.se

 

Nilla

2 mars 2009 06:15

Kan bara beklaga att det verkar gå till I Collie klubben som hos Västgötaspetsen!

Dom vet inte vad dom ställer till med i Vgs-klubben heller...........TYVÄRR

 

Viktoria

2 mars 2009 09:12

har levt med collie, sedan tonåren för min syster är galen i denna ras. Jag kan hålla med.Däremot skulle jag aldrig gå med i deras rasklubb för det finns inget av meningsfyllt utbyte därifrån, de gånger jag följt med har jag kännt väldiga obehag från klubbens individer, Ditt inlägg här ger mig däremot vällust..att veta mer, att söka likasinnade och se att de finns:D Kommer följa detta och lämna länken vidare, ditt läsarantal kommer öka...fortsätt så

 

Ann-Sofie

2 mars 2009 23:55

Jag var på SCK's årsmöte och det var verkligen en dålig stämning där. Och debatten har bara börjat... inget är vunnet!

http://www.collieforever.blogg.se

 

Seppo

3 mars 2009 19:04

Hejsan,
Det som var mest beklämmande enligt mitt synsätt var att endast "bruks" blev "premierade" på årsmötet, inte ett ord eller tillstymmelse till Anjas framgång på WDS. Däremot ett halleluja om bruks. Det påtagliga på årsmötet var att sålänge dem "aktiva" begärde ordet var och förblev ordet fritt, direkt då någon av dem utställnings intresserade bad om ordet då skulle det dras streck i debatten.

Precis som i en tidigare kommentar så var det ett ytterligt fåtal händer som åkte upp i luften då frågan om rädda hundar togs upp. Alla dem händerna satt på dem aktivas sida.

Som grädden på moset så gick såväl den avgående som nyvalda styrelserna istortsett mangrannt från Charlotte Höijers föreläsning (undrar vem som avtackade henne å styrelsens vägnar?), förståeligt iof.. utseendet är ju inte det viktiga för dem, en collie är en collie om det står så i stamtavlan, det oavsett om jycken i änden på kopplet liknar en sankt bernhard eller en beagle..
mvh

Seppo

http://har ingen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...