Eng Ch Raglan Rose Maiden at Brio bred by Dan Ericsson owner Miss Miller
Den svenskfödda skottetiken står för svensk hundsports största framgång genom tiderna - BIS:2 på Cruft´s 2002 - världens främsta utställning! Det är ingen tillfällighet...
Pat Craig-Trotter från USA (känd för sina Vin-Melca gråhundar) sade vid sitt föredrag i Stockholm på fredagskvällen (före Stockholms hundmässa) att ”The absence of faults does in no way indicate the presence of virtues”. Fint sagt, men enligt uppgift lär det faktiskt ha varit Raymond Oppenheimer (legendarisk bullterriermann från England) som först myntade det hela. Klokt och värt att fundera på!
Det måste komma förr eller senare. Jag har haft mina rötter i gamla Hagalund där - bland soptunnor, gistna hus och dragiga utedass - har jag tagit skönheten som en vacker present, som jag fick därför att jag alltid, alltid - så länge jag minns - har längtat efter den. Jag har trått efter skönheten som efter en dröm och har fått den i form av vänner, djur, former och linjer, längtan efter att vara god och att vilja göra bra saker.
Att sträva efter skönhet och att uppskatta den, när det förunnas en människa att se den, är ett egenvärde i sig. Ett behov Yours Truly delar med andra likasinnande. Kan det vara så svårt att förstå?
OBS Har inget att göra med världsliga - höll på att skriva ovärdiga! uttryck för mänsklig bakslughet som fjäsk och egennyttiga syften.
Jag frågade en av de mer bemärkta svenska domarna varför han "höll på" med domeriet - egentligen? Måste vara jobbigt med alla dessa resor, döma hundratals hundar flera dagar i sträck, alltid vara på topp...
Efter en del hummanden om "göra ett bra jobb", "intresse", etc. kröp det fram; längtan efter det fulländade, sökandet efter den perfekta hunden, efter skönhet om man så vill. En del människor har den här förmågan, andra har den definitivt inte. Det är en speciell talangen att se rastyp, ha sinne för proportioner och parallellitet, "hundöga" är ett annat ord.
Ronnie Irvings ord (ordförande The Kennel Club) vid SKK:s generella domarkonferens:
- Breeding dogs, like judging, is an art.
Det handlar om konsten att kunna SE.
En del kan tränas upp genom idogt standardpluggande och nötande, men helst bör förmågan finns där från början. Annars blir man helt enkelt inte mer än en hygglig domare. Eller uppfödare. Och är man bara halvdan så kan man lika gärna låta bli.
Dan
28 december 2010 08:27
Oj, vad du skriver fint och tack för att Rose Maiden får pryda bloggen!
Dan
Lisbeth
28 december 2010 08:41
Åh, det är jag som ska tacka!
Det finns många vackra hundar, inte minst från din uppfödning.
Men Rose Maiden var det självklara valet för all illustrera vad jag ville få fram. Känslan för typ, proportioner... skönhet om man så vill... kan finnas även hos en liten svart terrier.
Det skall vara balans i varje del av en skotte!
Marina
28 december 2010 11:35
Vilken vansinnigt vacker hund! Min bild av Skotsk Terrier personifierad, dessutom har hon ett vackert namn. Visst har du rätt Mor, som vanligt. Det är därför alla du-har-väl-obducerat-uppfödare-experter-på-djur aldrig kan får fram något värt namnet. Man fokuserar på att djuruppfödning är en exakt vetenskap som kan lösas genom en ekvation. Man fokuserar oändligt på vad man inte ska avla på, istället för att faktiskt fundera på VAD man ska avla på. Harmoni och typ får stå i skymundan för tekniska detaljer, DNA-tester, ja vad som helst. Ett djur har så många egenskaper, både exteriört, mentalt och hälsomässigt. Vissa har blick för det, vissa kan aldrig få det.
Lisbeth
28 december 2010 13:05
Gudars så klokt sagt!
Säg "tekniskt korrekt" och mor griper efter spiskroken...
Kram
mamma
Taina
28 december 2010 15:17
Så otroligt intressant att du tar upp ett ämne som jag själv upprepar som ett mantra:-)Man måste kunna SE.
När du groomar hunden för utställning så ser man vad som är vackert och vad som stör. När man planerar en parning så "ser" man vad som kan bli resultatet om allt slår väl ut.
De som kontinuerligt föder upp högklassiga hunder har "gröna fingrar, hundöga"
Nu tror säkert "vissa" personer att man skiter i hälsa m.m Nej då, man gör det svårare genom att ta hänsyn till ALLT:-)
Taina
http://www.chiroskas.se

Birgitta
28 december 2010 17:40
Vilken fröjd att SE denna svarta skönhet! Gratulerar både uppfödare och ägare till framgångarna!
Att SE (och förstå)är en gåva ganska få förunnat! Visst är det som L skriver: övriga blir troligen hyggliga i sin verksamhet.
Men att SE duger inte idag tyvärr. Idag ska det visas siffror, statistik, kryss...you name it. Aveln ska styras å det värsta.
Följden blir en ras som troligen byter utseende fortare än kvickt, om den inte redan gjort det. Tänk om man kunde SE och förstå det.
Tänk en domare som under året har varit i Sverige och hade stora förväntningar över att få återse sin ras, men gråter av beskvikelse över vad som hänt med den under en ganska kort tid i landet. Minnen fanns med rastypiska, välbyggda, harmoniska, välgående hundar som DÅ (ca 15-20 år sedan)syntes över mängden. Nu är det nästan raserat. Det är tragiskt
Från ringens sida på en av de sista utställningarna under året chockades jag över en uppfödargrupp i en ras. Där var hundarna så aggresiva (fullkomligt fel temperament för den rasen) att de inte kunde stå bredvid varandra utan att mordhållas. Dessutom låg svansarna så högt rullade att jag ALDRIG sett något liknande. Men DET är kanske ett blivande avelsmål att sträva efter om man ska tro siffror och protokoll och glömma vad man SER och KÄNNER.
Hur har det blivit så här? Hjärtat blöder.