undrar Odetta fyra månader.... Nej, det gör hon förstås inte, men vill gärna anmäla sig som filbunksavsmakare.



- Kolla matte! Jag sitter fint!


***


I min ungdom hade jag en kompis som hette Ola och som bodde på Frejgatan i Stockholm. Ola var en tillbakalutad 18-åring och föll inte i farstun i första taget.


När de andra kompisarna slog sig för pannan eller varandra eller försjönk i hopplöshet eller vrede och sparkade på bildäcken, då var Ola den som behöll fattningen. Det värsta han kunde säga - om något riktigt överjävligt hänt eller någon kom med en verkligt sinnssjuk åsikt eller förslag. Då sa Ola:


- Tycker du verkligen det?


Smaka på det - en hel världsdels visdom i denna milda invändning. Vilket finlir!


Ibland önskar jag mig vara Ola.


Med saktmod och överseende skulle man - om inte finna sig i människors dårskap och ondska - så åtminstone kunna låta bli att ta illa vid sig.


Ska utveckla det här lite senare för här finns lärdomar att dra.

Nej, det blir ingen bastant moralkaka, så ni kan gott läsa vidare...

Det hela hänger ihop med rubriken och valpen Odetta och så Ola, som visste hur människor är funtade.

Fortsättningen... om vilken jag längre fram, d.v.s någon annan gång, skall berätta... följer.


***Att syssla med djur, och då särskilt hundar, är att vara ständigt ifrågasatt - såväl utifrån som internt. Att leva med hundar dessutom kan vara roligt får man efter bästa förmåga söka dölja för den kynologiska ledningen, enligt den svenska lag som säger, att bara ledsamma verksamheter är sant respektabla.En god vän sa:- Kom ihåg - humor är en allvarlig sak!En annan god vän talade om nyttan av ens personlighet rent professionellt.- Hur då? envisades jag, som ville höra något berömmande.- Jo du ser hjälplös ut - utan att vara det...

 

Helene

23 juli 2009 16:16

Hjälp, vilken söthetschock! Helt bedårande fin!

 

Duritzan

23 juli 2009 18:38

Rubriken kom mig att tänka på följande text:

Being a veterinarian, I had been called to examine a ten-year-old Irish Wolf hound named Belker. The dog's owners, Ron, his wife Lisa, and their little boy Shane, were all very attached to Belker, and they were hoping for a miracle.
I examined Belker and found he was dying of cancer. I told the family we couldn't do anything for Belker, and offered to perform the euthanasia procedure for the old dog in their home.
As we made arrangements, Ron and Lisa told me they thought it would be good for six-year-old Shane to observe the procedure. They felt as though Shane might learn something from the experience.
The next day, I felt the familiar catch in my throat as Belker's family surrounded him. Shane seemed so calm, petting the old dog for the last time, that I wondered if he understood what was going on. Within a few minutes, Belker slipped peacefully away.
The little boy seemed to accept Belker's transition without any difficulty or confusion. We sat together for a while after Belker's Death, wondering aloud about the sad fact that animal lives are shorter than human lives. Shane, who had been listening quietly, piped up, 'I know why.'
Startled, we all turned to him. What came out of his mouth next stunned me. I'd never heard a more comforting explanation.
He said, 'People are born so that they can learn how to live a good Life -- like loving everybody all the time and being nice, right?' The Six-year-old continued, 'Well, dogs already know how to do that, so they don't have to stay as long.'

 

Ingrid

23 juli 2009 21:50

Odetta är en pärla, otroligt läraktig och rar!

Din barndoms Ola påminner starkt om MIN Ola; cool och tillbakalutad samt klok...

 

Lisbeth

23 juli 2009 22:30

Kära Lilla I - nu sa du två sanningar:

Odettan är så klok och duktig - I got a bursting feeling inside my ribs every time she look at me.

Ola d.y är mycket lik Ola I ---

 

Gunilla i Skåne

24 juli 2009 01:22

Vill bara lite snabbt påpeka att syster Siv faktiskt är precis lika fin. Hon använder dessutom svansstumpen som stöd när hon sitter vackert - liknar en känguruunge :-)
På kvällarna tycker farbror Sture att hon är AggreSiv när hon vill busa och bita honom i öronen eller kinderna och han bara vill ha lugn och ro.

 

Lisbeth

24 juli 2009 08:43

Tack Siv!

Visst är de ljuvliga!
Den okritiska uppfödare vill gärna vara snar och fylla i:
Jag tror att Hovslagare Björn, Skåne-Gunilla och Yours Truly är överens;
det var ena sjutusan till valpar vi fick!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...