I går var det näst sista gången på valpkursen. Det var mycket trevligt. Rasmus är duktig, han älskar att gå kurs! Han gillar hela situation, kursdeltagarna, valparnas hussar och mattar. Det verkar ömsesidigt. "Nu kommer Rasmus!" säger folk och ler.

För övrigt är det inte helt enkelt att veta vad som rör sig i huvudet på Rasmus.  

Vägen till hans hjärta går via magen, det kan omedelbart konstateras. Den lille är obönhörligt konsekvent med sitt. Han skulle nu gå över till vuxenkost. Tycker vi. Det brukar inte vara några problem. Men Rasmus vill fortsätta med välling. Han är en levande reklam för devisen: Välling byggde denna vackra kropp....

Hans ägare anser att det är hög tid att sluta med barnsligheterna. Rasmus är inte direkt smal. Vi säger inte längre "välling" - det har blivit lite skämmigt. Den hemliga lasten omnämns nu "V"... Vi har nästan börjat tala med låga röster ungefär som bekymrade föräldrar till en tumsugare eller en treåring som inte vill lägga av med napp: Han borde faktiskt sluta med det där...

Yours Truly brukar vänja av valpar via i tur och ordning; köttfärs, välling och valpfoder. Och det är ingen välling-vad-som-helst utan en kaloribomb, kärleksfullt tillredd av mjölk, maizenamjöl, smör och äggula. De nya valparnas ägare får receptet och fortsätter i en mild övergång i några veckor, kanske en månad. Sedan "växer de ifrån" valpvällingen och då löser det hela sig av sig själv.

Rasmus tänker aldrig växa ifrån sin morgon- och kvällstreat...

- Det här blir problem, sa husse, som utspisar första målet. Han förväntar sig sin V...

- Ge honom liiite A-fil istället, föreslog jag.

Resultatet visades en halvtimme senare. Rasmus hade lyckligt stoppat ner nosen i sin skål och bespetsat sig på sin varma goa gegga. Vad som bjöds var kallt! Och suuurt...

De stora grabbarna Jack och Gunvald satte i sig det hela. Rasmus drog sig tillintetgjord tillbaka till sin korg.

Det var då jag kom ner och undrade vad som hänt. Min västgötevalp kom inte fram och hälsade...

Rasmus är inte lik husets andra västgötaspetsar, vilket inte är så konstigt för de är inte ett dugg släkt. Vid något tillfälle påtalades att lille R faktiskt påminner mer om Ingrids skotte, Viggo, folklig och robust. Hans senaste reaktion lutar dock snarast mot palatshundens...

Min första pekingese kom glad och mötte matte som varit en vecka i London. Bara för att få syn på en NY pekingesevalp som medförts från England. Då var det kört! I en veckas tid låg hon i sin korg med ryggen till och vägrade befatta sig med omvärlden. Rasmus ryggtavla ser precis likadan ut.

Hur ska det gå?

 

Astrid

3 juli 2010 14:27

Har faktiskt ett svagt minne av Första Mötet mellan pekingese 1 och 2... Goldie och Roy, stämmer det?

Kramar//Astrid

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...