Vi fortsätter den lilla miniserien om kennelorganiationen och har nu kommit till rasklubb. Svenska Kennelklubben (SKK) - Hundägarnas Riksorganisation - är det centrala organet för de ideella föreningar som ingår i SKK. Dessa föreningar - benämnda medlemsorganisationer - är länsklubbar, specialklubbar och ungdomsklubb. Inom SKK-organisationen finns också begreppet rasklubb. Verksamheten i rasklubbarna - eller hur styrelserna tolkar uppdraget - är högst varierande. Vilket måhända ligger i sakens natur...

 Svenska Collieklubben, SCK är en rasklubb som ingår som medlem i specialklubben Svenska Brukshundklubben (SBK). Det är SBK som av SKK har delegerats ansvaret för brukshundraserna. Rasklubben har till syfte att tillvarata de specifika intressena för den i rasklubben ingående rasen. Kristallklart, eller hur?

Eller?

"Tillvarata de specifika intressena" - ingenting kan låta vagare, mer svävande och ofarligt. Utrymme för högst kreativa tolkningar?  

Vem eller vilka "äger" rasen? Hundägarna? uppfödarna? specialklubben? rasklubben... Tillvaratagandet av de specifika intressena kan naturligtvis skötas på ett alldeles glimrande sätt - i klubbar där hyfsad endräkt råder, i klubbar där medlemmarna ser till att befolka styrelserna med intelligenta och bildade personer med stor raskunskap.

Inom klubbar där förhållandet är det motsatta och i konsekvens därav plågas av inre stridigheter blir resultatet därefter. Det här är inget nytt. Värsta skada görs när rasens angelägenheter enträget drivs i en viss riktning - när man inte strävar mot konsensusbeslut, alltså enighet - utan förlitar sig på majoritetsbeslut för att till varje pris köra över meningsmotståndare och genomdriva vissa förändringar. Hundrasen collie är i händerna - i formell mening - på tre centrala instanser - SKK, SBK och SCK.

Dessutom utövar fria debattörer ett betydande utomparlamentariskt inflytade, vilket kommit att införliva åtskilliga lösa påstående, formler och schabloner i föreningens avelsstrategi. Ett exempel på hur svada av rätt man - eller snarare fel kvinna - kan förvandlas till effektiv propaganda. Hur colliefolket avser att operera under påverkan tre olika organisationer, plus utanförstående ideologer, och där toppfigurerna i åtminstone två är identiskt samma personer, eller vad det är för mening med detta invecklade arrangemang undandrar sig allt bedömande. Frågan är väl snarare hur länge till det finns några svenska collie att tillvarata?

 På grund av stridigheter, drakoniska avelsspärrande regler och dålig stämning flyr uppfödarna, sedan 90-talet har registreringsantalet och därmed avelsunderlaget mer än halverats. Man är i alla fall överens om att man inte är överens om vad som är en bra collie. Alltid något.

Men det här rör väl bara collie?

Nej så enkelt är det inte. Colliedebatten och den av enskilda intressenter framdrivna fixeringen vid mentalbeskrivning, MH som alltings lösning vad gäller collierasen kommer att påverka hela hundvärlden.

Rädsla för arga hundar är det bärande fundamentet för SKK:s största satsning - Beteende- och Personlighetstest, BP-test (tidigare kallat BasMH). SKK-ledningen har intalat sig att medlemmarna och hundägarna alldeles som man själv oroar sig för aggressiva hundar, farlig-hund-debatt och en befarad plågsam mediauppmärksamhet.

Men medlemmarna/hundägarna tänker på helt andra saker, de är upptagna av problem med uppfödning, höga valppriser, kraftigt ökade kostnader för försäkring och veterinärvård. Mannen på gatan, den vanlige hundägaren - den tysta opinionen - är mycket mer intresserad av kostnadsutvecklingen och problem att fortsätta sin hobby. Att föda upp och hålla hund är numera ett högriskprojekt!

Det är ett skolexempel på att i en demokrati kan folk vara gripna av, engagerade i frågor som de ledande politikerna undviker, inte bryr sig om, vars betydelse de inte fattar trots att de är alla dessa människors valda företrädare. Har då kennelledningen verkligen missat vad medlemmarna bryr sig om?

Och vem har hittat på det stora mentalprojektet? Det hela är som en nebulosa som hela tiden ändrar form och innehåll. Går man igenom de senaste årens verksamhetsplaner finns inte ett ord om om mentalitet - annat än en pliktskyldig skrivning om att motverka "exteriöra abnormiteter och aggressivt beteende". Men mentalbeskrivning, MH, som SBK/SKK hittills satsat allt krut på - och även det nya BP-testet - har ingen testsituation som ger utslag för aggressioner. Tidigt bortvalt av etiska skäl var barnfiguranter, hundar och annat som kan väcka aggressivitet.

Vald slogan "mental sunda hundar" är inget fel på - någon däremot?

Det är det ensidiga fastklamrandet vid ett enda projekt som väcker undran och tveksamhet.

Kennelpolitikerna synes ådagalägga en förbluffande dragning till ytterlighetslösningar! Vägen för nymornade projektet "för mentalt sunda hundar" - från utvärdering av MH - vilket hittills inte presenterats! - via framforcerandet av BasMH/BP-test med tillörande konvulsioner (reservationer i CS, avhopp inom projektledningen) är ett bättre exempel på att i alla sådana aktioner blir de moderata, hundkunniga och framsynta initiativtagarna snabbt överspelade medan ytterlighetselementen tar över. Just aggressionsdelen är den enda opportunistiska anledningen att SKK alls blåser liv och pengar i projektet.

Se där - ett bra exempel på hur enskilda intressenter knutna till en rasklubb kan komma att påverka en hel riksorganisation.

 

Birgitta

28 juli 2010 08:57

Klockrent -igen! Du satte huvudet på spiken.
Så många problem och höjda kostnader som finns för den enskilda uppfödaren gör att många backar eller kommer backa vad gällande uppfödning. Detta ska vara roligt (och det är det än så länge) och vara en hobby!? Men vissa klubbar vill styra som en värsta diktatur, och man kan fundera på om det har det blivit bättre? Knappast. Ingen fullständig utvärdering på vissa projekt har presenterats men läsbart i statistik är att det inte blivit bättre-trots kraftiga förhållningsregler i avel. Men någon har blivit rikare på sin idé!
Låt uppfödarna få tilltro till sin kunskap, ha några regler för den som känner sig osäker, välkomna nytt blod, hjälp den uppfödare som så önskar, utbilda nya uppfödare.
Många har en stor kunskap som visat sig i uppfödningens framgångar, låt dessa få lita på sin fingertoppkänsla. En hobby är en hobby, den ska vara rolig. Självklart ska man som uppfödare göra sitt bästa för att föra rasen frammåt såväl exteriört som mentalt.

 

Marianne

31 juli 2010 07:40

Sofia Tengle Nyberg har forskat och redovisat bl a följande:
"Hundar anmälda kod A eller liknande går inte att i förväg identifiera via MH"
Detta står att läsa i samma samling av utredningar som visar att arvbarheten du kan utläsa ur ett MH-protokoll är i snitt 2-20%, av bl a Per Arvelius, SLU. Tänkvärt och viktigt, tänk om viktiga individer plockas bort ur avel för att en möjlig arvbarhet på 12-13% (en siffra som Per A uppger i ett annat sammanhang ang MH) skulle göra dem olämpliga i avel? Då riskerar man att gå miste om en mängd goda arvbara egenskaper som inte kan utläsas ur ett MH.
Man ska också veta att seriösa forskare framhåller att mentalitet har en ganska liten arvbarhet och att det är svårt att mäta arvbarheten just när det gäller mentalitet. Det är så oerhört många faktorer som påverkar hur individen utvecklas mentalt, uppfödaren, miljö i hemmet, stimulans osv i all oändlighet.
Det har jag bl a lärt av forskaren Sofia Malm. Hon definierar f ö graden av arvbarhet såhär:
LÅG arvbarhet: 20% eller mindre.
HÖG arvbarhet: 40% eller mer.
Givetvis måste alla seriösa uppfödare arbeta för att bevara och utveckla sina raser i bästa riktning, såväl mentalt som exteriört. Att lägga mycket stor vikt vid något som har så LÅG arvbarhet som det du kan utläsa ur ett MH-protokoll är i mitt tycke inte speciellt seriöst.
Men det är lätt att verka seriös genom att hänvisa till MH och utge sig för att avla "för mentalitet". Jag gissar att 95% av alla uppfödare är måna om mentaliteten eller mycket måna t o m. Men många ser längre än till MH eftersom de tar hänsyn till arvbarhet och inser vidden av en bred avelsbas. Man måste alltid komma ihåg att skilja på genotyp och fenotyp.

http://www.gatefields.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...