Och här är den söta framsidan! Jag skrev ett långt inlägg till den här bilden - julgransbilden skulle vara slutprodukten. Men allt försvann så det blev bara svansen kvar. Här kommer iaf fotot när lilla M provar en hemmatillverkad leksak - ett garnnystan modell mini. Sött!

  Mandy är som sagt fyra veckor - dags att tänka på registrering? Då ska man ju känna till viktiga kännetecken såsom kön, färg och hårlag... Det är busenkelt i fråga om hundvalpar. På ex vis västgötaspets noteras kön (så klart!), färg/ev tecken samt svansstatus (stubb el långsvans, etc,). 

På kattungar är det inte helt enkelt vare sig med det ena eller det andra. Könsbestämning göres bäst inom ett par dygn, sen är det knepigare. Hoppas verkligen att Mandy är honkatt, nu när hon fått flicknamn och allt...

Färg då? För Mandy; creme eller creme tabby - det är frågan? Ang hårlag gives två möjligheter; långhår (perser) eller korthår (då blir det en helt annan ras , exotic). Så spännande! Och hur ser man detta?

Enl expertisen ska man kolla på svansarna - ser svansen ut som "julgran" - perser. Ser den däremot ut som en "råttsvans" - exotic. Så nu är frågan: julgran eller...

... det kan vara skillnad. De militära förkortningarna AWOL och MIA betyder "absent without leave" och "missed in action" - ungefär bondpermis och saknad efter uppdrag/strid. Det är skillnad på "saknad"...

(Är rädd för att det här blir ett långt inlägg - och inga illustrationer! Hur illustreras "saknad"? Ett svart hål?)

But stick with me people - this is a good one! Ibland måste man skriva om sådant som värker och skaver. Och det gör det nu.

Att leva med djur är ju livet, eller hur? För det mesta är det självgående och det enda tragiska kan vara att kaffefiltret viker sig eller något banalt som en fästing på ögonlocket. Så plötsligt en dag är det liv eller död. Hur tacklar man sånt?

När det gäller Marina - co-owner/breeder i fråga om våra små missar (perserkatter) så är det en Guds försyn att vi har lika tänk och kan prata om det. Marina, den kloka kvinnan, sa (ang katastrofer och misslyckande):

- Det finns tre kategorier av människor (hur man reagerar).

1) De som sörjer, tar sig samman och går vidare.

2) De som sörjer och letar syndabockar.

3) De som sörjer och inte kan släppa "det där" utan reser äreminnen, firar årsdagar - ältar.

Vi var överens om att vi båda tillhör första gruppen. Som tur är.

För inget blir ju bättre av att älta och gräma sig och jaga syndabockar. Gjort är gjort. Man kan också se det som att man lärt sig något.

Men varför kommer olyckor i flock? På kort tid har vi blivit av med en hund, en katt, en kattunge... Var kommer allt elände ifrån?

För ett par veckor sedan började det, som ett svart omen om vad som komma skulle denna svarta oktober. En god vän ringde och sa: Igår hade jag fyra (friska och glada) hundar, idag har jag tre... Hastigt förlöpande magomvridning.

Samma dag ringer en valpköpare helt nedbruten. Familjens 6-åriga tik hade blivit påkörd och förolyckats.

- Det är så tomt...

Familjen, två äldre damer, bor långt-bort. Jag hade inga valpar... Det hela löstes (efter stor vånda från min sida) genom att vår 3-åriga Gerda fick komma och provbo. Success. Gerda fann sig genast tillrätta och har fått ett kärleksfullt hem. De nya ägarna är lyckliga. Puh! Vilken pärs... Det är hemskt att sälja en vuxen hund, men i detta fallet gick det bra... Lycka till, lilla gumman. Vi saknar dig.

Så blev det kattkullen, för tidigt född, såsom tidigare beskrivit. Vaknätter, veterinär...

Och så vår 11-åriga innekatt Ture, som i ett obevakat ögonblick kom ute i en främmande och kall värld och lyckades irra ut i det okända. Grannar är alertade, det finns annons i dagens tidning, Ture är polisanmäld som "saknad" - en underbar polis ringde och engagerade sig i fallet. Nu får vi vänta och se.

---

Det finns annat som saknas... För att hålla skallen igång de senaste veckornas nätter så tog sig Yours Truly igenom en del av SKK:s protokoll (ingår även i jobbet). Brukar vara föga upphetsande läsning, men i alla fall... Plötsligt registrerar hjärnan att något saknas... Läser och läser igen... En person i en central kommitté är borta... Gone. Out of the picture. Ingen förklaring. Inget "anmält förhinder", "entledigad" - sjukdom, familjeskäl, utsparkad - eller på vilket sätt man nu kan försvinna ur rullorna. Det står ingenting! Har man falluckor därnere som folk försvinner i?

Tanken känns inte helt bekväm.