En skabbräv låg utanför Kvilundas ladugård. En stor fin räv, det var så synd om den. Jag knackade på hos Polis-Anna och bad att hon skulle skjuta räven och förkorta dess lidande.Imorse kräktes Jack - massor och många gånger. Jag sprang efter med skurhink och mopp och försökte tänka ut vad han drabbats av. Kräkandet fortsatte och detta utan att han ens gnagt på minsta lilla älgben! Veterinären nästa?Jag har tagit ställning i en viktig principiell fråga. Yes! Jag vet att jag har rätt och tänker framhärda och inte vika ner mig! Än så länge har min meningsmotståndare inte klart för sig min inställning och med lite tur så går detta att lösa - in good grace och with a minimum of personal pain...I annat fall blir konsekvenserna avsevärda... Us Sikessons never give in...I avvaktan på den intressanta händelseutvecklingen bidar jag tiden som en orm i en bod.Idamantes, en himalaya sheltie, har varit vissen några dagar, sitter uppburrad och har ätit dåligt. I morse ville han inte ens ha gurka, så det måste vara allvarligt.Storasyster Inger ringde och tillkännagav att stenen på familjegraven har tippat.Nu kräks också Pigge!It´s the portent of doom!