Nya varma och innerliga kommentarer och mail! Tack, kära vänner... Jag är rörd över ert engagemang i vår kamp för Adas lilla familj. Jag kommer aldrig att glömma er medkänsla... Husse är ledsen, han ville först inte åka bort idag, som tänkt var. Felix fyller år. Men nu åkte han och livet måste gå vidare, även om man har svårt att se det just nu. Önskar att jag var lite piggare, rent kroppsligt. Då kunde man ha nytta av den extra skjuts av energi som katastrofer brukar generera på mig. Men jag måste skura och sanera, byta mattor och vetbeddar för femtielfte gången. Valpen mår i alla fall bra och Ada vakar över den som en hök. Än har jag inte kunnat tala med någon människa om det som hänt. Då tappar jag väl kontrollen och den behövs för att orka med. Själv är jag mest apatisk, helt tom inombords. Har inte ens gråtit - inte än.

Det är mindre än ett dygn mellan bilderna: från i torsdag fyra välmående valpar ligger och diar, till fredag eftermiddag: Ada och en ensam valp. Livet är skört. De döda valparna såg inte ens sjuka ut, är stora, runda och fina i pälsen. Varken veterinären eller jag har sett liknande sjukdomsförlopp; först vill valpen inte äta, är orolig och kryper omkring, piper, börjar sedan omgående få andnöd. Det hela går på ett par timmar. Man undrar: hur kunde det bli så här? Jag har mina funderingar, ska återkomma till det.

Men först vill jag sända mitt innerligaste tack för all medkänsla som strömmat in! Jag har inte kunnat svara, och inte kunnat förmå mig till att prata med folk. Det har varit fullt upp, Ada och jag har inte sovit en blund sen i onsdags. Det hela känns så overkligt. Och så måste man ju ta hand om de som är kvar.

Det är väldigt synd om de som väntat på en liten valp och som nu blir utan. Jag är så ledsen för er skull! Tack för mail och goda tankar. Ni är delaktiga i vår sorg och kommer alltid att vara kära vänner.

Vi är bedrövade över att vår önskekull gick om intet. Den var för bra för att vara sann.

Men mest synd är det om Ada som verkligen kämpat för sina små. Hedersgumman! Hon har varit duktig och burit sina valpar, fött och skött dem efter bästa förmåga. Hoppas innerligt att Ada får behållade sin lilla valp. Den är mörk och långsvansad och har (hittills!) klarat sig.---

Fredag eftermiddag klockan fem.