Från pressbänken på WDS 2008 - det gäller att vara nyrastad och fulltankad för att klara en sittning genom alla finaler! Lisbeth & Ingrid laddar med SKK-bananer.

Foto: Gunnar Lindgren

Det är inte bara Yours Truly som är en lyckans ost och via en mild försyn fått en bättre tillvaro och nytt jobb. Även yngstdotter Ingrid låter via http://igurt.bloggagratis.se/ meddela olidligt skryt i den vägen + Familje-Nytt.Så nu är det bara att kolhydratladda och sätta igång och jobba! Ingen ska säga att vi inte bjuder på oss själva...

Eva Engvall med Ch Hillringens Tri-To-Follow och domare Hans Lehtinen

Quo Vadis? sa domare Hans Lehtinen om collie i Sverige. Hans Lehtinen är som alla vet en av världens mest aktade och kunniga domare och han skräder inte orden efter bedömningen av kort- och långhårig collie på Hund-93 i Stockholm. Intressant att notera att Hasse såg den centralt sanktionerade rasförstörelse som komma skulle. Så här skriver han i sin domarkommentar om långhårig collie (Colliebladet):"QUO VADIS? - fel proportioner, korta fula huvuden, låga öron, dåliga stop, fula uttryck - smala kroppar, avsaknad av ull - fula, korta, ringlade svansar - dåliga rörelser, korta steg, höga fram - några överpälsade." Den som fanns nåd inför Hans Lehtinen var ett korthår:"BIR-tiken Hillringens Tri-To-Follow, en av mina favoriter. Allt stämmer på henne."

Hasse var inte ensam om att tycka om den fina Kessi. Hon var under sin tid rasens främsta ambassadör och vann många BIR och andra prominenta placeringar och fick med tiden följande imponerade titulatur: DKUCH, INTUCH, NORDV-87, NUCH, SV-89-90, SV-93. Så här säger stolta matte Eva Engvall om sin ögonsten. "Kessi är nog den vackraste hund jag någonsin har haft och kommer att ha. Hon var en underbar personlighet och snygg så man svimmade, dessutom med ett riktigt rastypiskt kortistemperament."

Vi kan spinna vidare på tankegångarna. Det är många domare som förfasar sig över tillståndet bland brukshundraserna. Yours Truly stötte på en utställning för några år sedan ihop med Lehtinens landsman och domarkollega, Rainer Vourinen, internationell allrounder och colliespecialist. Han såg alldeles förstörd ut:- "Vad har ni gjort med era brukshundar? De ser förskräckliga ut, dessutom är många aggressiva i ringarna. Detta är mycket allvarligt!"

Vad gör man då från centralt håll? Något lite, men det mesta har inte sipprat ner till verkstadsgolvet... Istället för stödja eller ivf respektera de erkänt skickliga uppfödarna tillåts dessa bli trakasserade och motarbetade å det gruvligaste och detta får fortgå. Agendan för rasförstörarna (hemskt uttryck man kommer inte på något bättre) är att använda ett betydande inflytande i en kombination av durkdrivenhet och tillfälliga påhitt genom tvinga fram en experimentverkstad för kostsamma och äventyrliga favoritprojekt inom mentalitet och hälsa.

Vem ska betala? Uppfödarna? Valpköparna? Båda kategorierna överger raserna i förskräckande omfattning. Nå är detta något som stör nomenklaturan? Knappast. De som måste ställa ut behöver till exempel inte besvära våra nordiska världsnamn. Man kan ju söka få meriterna på mer avsigkomna ställen, för de vanliga inhemska i de lägre divisionerna eller andra hemska från Lång-bort-i-stan. På det att man må vinna de åtråvärda certen och samtidig teologisk frid i själen.