USA-resenärer har återvänt, dessvärre till sorg och förstämning. Ingrids äldsta marsvin Kasper hade avlidit. Efter en första chock, visade det sig att Kasper hade gått hädan dagen efter att hans matte och husse avrest. Det gör det hela lite lättare att ta till sig. Kasper hade förmodligen domnat av av ren ålderdom, inte på grund av miljöombyte eller stress. Han hade somnat in tillsammans med sina burkompisar i sitt kära hus och i den bostad där han levt större delen av sitt liv.



Det kan verka som mycket väsen för ett litet marsvin. Man Kasper var inte som andra grisar...
Kasper är nämligen en högst speciell gris; han har varit med om allt! Överlevt sellnic (en svår sjukdom som marsvin dör av om de inte behandlas i tid), ramlat ur buren och slagit av framtänderna, åkt cykelkorg, promenerat i sele på stadens gräsmattor, bitit en dum hund i nosen, varit i Mora...


Kasper är det levande beviset på att marsvin inte är tråkiga, eller i bästa fall gulliga, utan tvärtom högst personliga och mycket trevliga djur!
Han var en teddy, visade det sig, white-black-black roan, som det heter. Han satt ensam i en bur i djuraffären. Vi skulle inte alls ha något marsvin, men hur det nu var gjorde den lille svart-vite ett sådant intryck, så han fick följa med hem i en pappkartong. Detta skulle han fortsätta att göra dvs intryck på folk. Vi vet absolut inte något om Kaspers bakgrund, inte när han var född, mer än att han hade haft en bror som dött och den tidigare ägaren ville inte ha honom kvar. Först trodde vi och djuraffärens folk att han var en rex - vilket ledde till vårt fortsatta intresse för rexmarsvin.



Kasper älskade resor och äventyrligheter och blev med tiden ett mycket berest marsvin. Han har otaliga gånger åkt tåg, tunnelbana, buss, bil, alltid lika nyfiken och uppmärksam höll han koll på omgivningen. Kasper åkte fram och tillbaka mellan Nynäshamn och Norrtälje i sin lilla korg. Hade han med en tuss hö, sin morot och en bit gurka var han nöjd. Varje år firade K jul hos oss i Norrtälje. Den senast gången var Ingrid lite orolig att resan i julträngseln skulle bli jobbig för honom. Men K var helt oberörd och kunde som vanligt springa i sin älskade soffa och klättra upp på katternas liggplats. Kasper fick som sagt följa med till Mora... Där var det marsvinsutställning och älskade allt sådant, dra till sig uppmärksamhet från publiken och göra roligheter. Vi tittade längs burraderna och var stod det mest människor? Jo, hos Kasper som höll hov!



Det var inte självklart att K skulle med på sådanan begivenheter. Som rasmarsvin var K ingen hit. Han hade lång nos, ståndöron, hans päls låg platt med mysko pälsriktning och han hade dessutom en dubbel klo på sin ena framtass. Men trots sin skavanker lyckades K charma till sig en klassvinst och fick paradera i BIS-finalen! Så han njöt!

Sitt sista framträdanden gjorde K för något år sedan, tävlade i maskeradklassen, utklädd till djävul. K stod högt på plattan, drog in magen och var mycket nöjd med att vara i centrum för uppmärksamheten. Dock har han med åren blivit tämligen tjock och hans fina röda tröja, som tidigare passade precis, fick hastigt få djupa slits i sidorna och även ärmhålen fick klippas upp.


Tanken på att det inte skulle "finnas något kvar" efter Kasper var outhärdlig. Hjärtenupna och mot bättre vetande fick Kasper bli pappa. Ja, han hade varken stamtavla eller exteriöra förtjänster, men i alla fall... Kasper tog sitt faderskap på fullaste allvar och uppfostrade sina två sönder med stor nit. Det var inget snack om vem som var tuffaste marsvinet i familjen!



När K kom hem från julfirandet var han dock ganska trött, han snöt till en unge, gick in i sitt hus och sov där i fyra timmar med hälarna utanför.



Vi tänker på hans matte Ingrid och husse Ola. Alla som kände Kasper är ledsna att han är borta. En showman har gått ur tiden. Frid över Kaspers minne.

----

Så har skrev Ingrid i morse:



"Tillvaron är förfärlig just nu. Visst är vädret underbart, det är sagolikt

skönt att vara hemma igen och vi har massor av roliga minnen från resan.



Men tomrummet efter Kasper är som en avgrund.

"Bara ett marsvin" kanske folk kommer att säga. Men det lilla marsvinet

kunde fylla upp en hel lägenhet med sin personlighet, sitt kvittrande och alla sina upptåg. Kasper var mycket mer mänsklig än de flesta människor... Jag saknar hans lilla nylle som alltid stack upp vid burdörren, det svartavita ansiktet med spretande öron och nyfiken uppsyn...

"Hallå, vad gör du? Får jag vara med? Är det till mig? Varför får

hundskrället godis och inte JAG??!"



Det känns som om Kasper alltid kommer att finnas. His spirit can never fade

away.



Världen känns så tom och fattig nu.

---



Stop all the clocks, cut off the telephone,

Prevent the dog from barking with a juicy bone,

Silence the pianos and with muffled drum

Bring out the coffin, let the mourners come.



Let aeroplanes circle moaning overhead

Scribbling on the sky the message He is Dead.

Put crepe bows round the white necks of the public doves,

Let the traffic policemen wear black cotton gloves.



He was my North, my South, my East and West,

My working week and my Sunday rest,

My noon, my midnight, my talk, my song;

I thought that love would last forever: I was wrong.



The stars are not wanted now; put out every one,

Pack up the moon and dismantle the sun,

Pour away the ocean and sweep up the woods;

For nothing now can ever come to any good.



W. H Auden

 

Ingrid

10 juni 2007 23:47

Jättefint skrivet tycker både jag och O.
Du fångade Kaspers själ perfekt.
Tack.

/I & O

 

Denise

11 juni 2007 13:06

Åh, lilla Kasper! Hälsa till Bobby Love där uppe i marsvinshimmlen!

Kramar från Denise

http://novastardust.bloggagratis.se

 

Britta

11 juni 2007 19:02

Naturligtvis kan man sörja ett litet marsvin så att det svider i hjärtat.
"Bara ett marsvin"....inte då!

http://www.oxberget.se

 

elaina

11 juni 2007 23:31

beklagar sorgen...
:´0{

http://elaina.bloggagratis.se

 

Karin F

18 juni 2007 13:37

Så trevligt skrivet om Kasper & hans liv! Skicka till MM, nästa nr deadline är 10/7.
Beklagar förlusten...

http://myosotis.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...