Tro inte att mitt liv är en vandring bland rosor, även om det understundom kan låta så. Makadam är vägen, hemsk och ruggig... 2009 var ett helvete... 2010 ett värre helvete! Man känner sig alldeles mörkbrun inombords...  Som att konstant vara på väg mellan Bårhus och Dårhus... Och allt detta beror på personer och saker som är långt borta från min påverkan. Tur för dom! Grrrr...

Jag är inte långsint. Jag tror inte långsinthet är mitt karaktäristiska fel. Men det finns gränser även för mitt tålamod.

Jag har fått öva mig i tålamod de senaste åren; beskedlig min fast med själen i uppror... Har suttit på en stol och väntat på att de destruktiva oduglingarna skulle inse till slut att det är dumt att vara odugliga och sluta tänka bara på sina löner och förmåner och sina så kallade karriärer. Det blir bara ett tråkigt resultat: generationers arbete och förtroende raseras i ett nafs. 

Men nu har det gått för långt.

Den primitiva delen av Yours Truly har god lust att göra som Putin sa ang andra terrorister: Jag vill slå ihjäl dem på dass!

Den något mer kultiverade biten kan istället - som ett nytt stilistiskt grepp - följa James Joyce exempel: Ulysses' stream-of-consciousness technique:

... du klättergroda lilla... Äkta grodor (Ranidae)... eller varför inte Pilgiftsgrodor (Dendrobatidae)... jag är illamående av raseri! hur kan man bara skita i att göra rätt för sig?! eller åtminstone förklara eller höra av sig om något muppat sig... jag har all förståelse i världen för sådant...Men Icke! ...väl formar den starke med svärdet ... idag har vi mail, pappersbrev, e-post, SMS... och naturligtvis vanlig hederlig telefoni... och ändå går det inte att få ett vettigt besked eller förklaring eller ens kontakt... Lär dom sig sånt på chefskurserna? Management by Fear...här sitter man och är lojal till förbannelse... vad har jag för det? póg mo thóin! 

Shillelagh law was all the rage... And a row and a ruction soon began...

...tänker dock vänta med att skriva hur det verkligen ligger till...  Ivf tills jag fått mina pengar...

  Helgerna är slut, har just vinkat av k. far som åkt till arbetet. Så då är man ensam igen... I princip tillbaka till 60-talet, när vi först kom hit. Jag och djuren är de som är hemma... och här finns att göra. Alla kloka quinnor vet att vissa saker görs bäst i splendid isolation... 

Yours Truly är nu fullständigt tillfreds, den uttänkta strategin ska följas till punkt och pricka...

Bättre förekomma än förekommas heter det ju! Ska faktiskt börja med att skriva till skattmasen, men först måste jag tala med revisorn... Mail i all ära men inget slår Vox Humana!

Det har varit en lugn och mysig jul- och nyårshelg, trots kylan och all den myckna snön. Enda molnen på himlen är att tvättmaskinslagaren inte dykt upp (garantin!) och att taket läcker (snön!).

Yours Truly frågade k. far om han tyckte det var skönt att lämna västgötaspets- och snöskottningsinfernot och vila upp sig på jobbet, men han försäkrade helgen hade varit mycket trevlig. Så talar en vardagens hjälte.