News from over there - "våran Pigge" - som bodde här under sitt första år och blev far till våra två valpkullar - är nu Amerikansk & Svensk Champion Nalinas Peleus!
Grattis!

This fortress built by Nature for herself




    Against infection and the hand of war,




    This happy breed of men, this little world,




    This precious stone set in the silver sea,




    Which serves it in the office of a wall,




    Or as a moat defensive to a house,




    Against the envy of less happier lands,




    This blessed plot, this earth, this realm, this England,




William Shakespeare, Richard II, Gaunts dödstal akt 2




Yours Truly får ta till den högre litteraturen för att beskriva känslorna denna glåmiga novembermorgon. Far och jag har med gemensamma herkuliska krafter återställt hemmet i dess forna trevnad. Min lycka och tillfredställelse saknar ord... God, we did it!

Tack far som höll ut under alla år! Tack familj för hjälp i nöden! Tack vänner som stöttade!




Vad hände? Jo, från millenniumskiftet och framåt var livet en kamp. Vi och vårt och och allt runt om och inte minst huset drabbades av alla olyckor som tänkas kan, den ena efter den andra. Det tog aldrig slut... Tillvaron var inte längre vardagliga trivialiteter, utan helt enkelt en fråga om att få finnas till... Enda lättnaden var att arbete fanns och att djuren var friska. Men jag kunde inte se det så - då... Jag var så trött, så trött... bara jobbade, hjärnan var skär gröt, i ådrorna sipprade ljummet diskvatten. Jag stupade i säng vid midnatt, kunde inte sova... vacklade upp varje morgon till nya hemskheter. Så höll det på, månad efter månad, i åratal... Under den här utarmande tiden går det inte att minnas några segrar, fast de naturligtvis måste ha funnits, inga nyanskaffningar till hem eller garderob eller annat som jag, mitt värdsliga kräk, kunde liva upp mig med. Jag öppnade inte en bok... Hur man kunde fortsätta att gå omkring bland andra människor och fungera och till och med skämta ibland och le, det övergår mitt förstånd...




Botten nåddes i slutet av 2004 när min älskade första västgötaspets Bero, gick bort i en hastigt förlöpande sjukdom. Hans efterträdare Jack fyllde tomrummet och livet återvände, fast med myrsteg, bokstavligt talat. Sjukdom och olyckor, nu kunde jag nästan inte gå längre... än mindre böja ryggen. Tillvaron var fortfarande minst sagt besvärlig.




I våras, när det såg ut att ljusna - då miste vi en fin valpkull, just när valparna öppnade ögonen, började kravla runt och vara som sötast...




Sådana gruvligheter har vi varit med om förr, det ingår i alla ups and downs att föda upp djur. Men just då fanns det ingen mental beredskap. Man satt mest helt apatisk.




Ett led i sorgearbetet och som terapi började jag pyssla med den lilla skottebloggen och allt vad därtill hör. På så vis och på något sätt återupptäckte jag England, engelsk hundsport, alla uppfödare och profiler - stiff upper lip! Kände lusten återvända, kunde plocka med gamla tidningar och böcker, känna glädjen över att hitta en länge sedan glömd bok och lära en dikt utantill. Wodehouse, Bates, Christie, Shakespeare, Churchill, Graham Greene... På 70- och 80-talen var jag i England (och länderna runtomkring) fyra gånger per år och kunde aldrig få nog!




O Joy! O Rapture! Jag måste åka tillbaka till England och se om känslan finns kvar!




Men först... För att markera den nya ordningen har bloggen fått ny rubrik, från Graham Greene´s The End of the Affair - Slutet på historien. Påfruset idag! Hurra! Än lever Gud... Nu jävlar ska här städas!