... att ringa - Yours Truly svarar inte!

Alla vill berätta sin historia, helt OK - man kan imbilla sig att det ingår i jobbet.

Men... just idag låser jag ute världen i all dess hemskhet... måste bli klar med jobb, uppgifter, uppdrag... och utan ständiga avbrott oreserverat ta dessa om hand.

Just omhändertagande är ordet för dagen i denna galopperande galenskap. Unga människor som vet allt men kan inget ges fruktansvärda maktbefogenheter och kan när som helst begärda poliseskort för att på anekdotiska subjektiva värderingar "omhänderta" människors djur.

Ett smutsigt golv, ett par centimetrar som fattas... Vad är "rörig och ostrukturerad" miljö?

På vilket sätt lider djur av det? En människa som är (för?) fet, genomgår skillsmässa, är ofrivilligt barnlös, har bytt kön, är homosexuellt eller är konstig på andra vis enligt nyuppfunnen norm, är vips discvalificerad att hålla husdjur. Man överväger att avliva en häst för att den tappat en sko och har smuts i pälsen... I den nya sköna världen inhyres en särskild tjänst där vapenförsedda karlar släpps lösa i en stor inhägnad med små grisar.

Man skjuter grisarna och kallar det djurskydd - nassarna är intelligenta djur, de ser sina skjutna kamrater falla - ja, alla dör ju inte vid första skottet... skräckslagna djur försöker komma undan... det hela pågår i timmar. Det är plågsamt att ta del av. En hunduppfödare parar sin prima ungtik på tredje löpet, en fin kull föds. Allt är frid och fröjd, eller hur? Så räknar "någon" ut att det fattas ett par dagar... Tiken skulle, enligt den djurskyddsförordning som ständigt åberopas, vara ett par dagar yngre än stipulerade 18 månaderna... Stor karusell dras igång; indragen valphänvisning, SKK, kennelkonsultent, länsstyrelse, djurskyddsinspektör...

Uppfödaren mår pyton - ja, ni vet; snacket går och ingen rök utan eld... Så har vi den hela ras som hotas med att ej får registreras eller ställas ut för att någon annan "någon" fått för sig att "den är ful" (osund?), det formella skälet sägs vara att rasklubben inte samarbetar... Nu lär samarbetet förvisso kommit tillstånd, men varför ska den enskilde hundägaren drabbas? En annan rasklubb skickar ut brev till uppfödarna med anmodan att "skriva avtal" med klubben angående sin avel... Ingen särskild paragraf stadgar att man måste vara medlem i en rasklubb, ännu mindre att man ska nödgas göra och bete sig precis som den för dagen styrande styrelsen har tänkt.

I sammanhanget åberopas även här djurskyddslagen, precis som man hade ensamrätt på att tolka den. Rasen i fråga är nämligen så dålig mentalt så den lider, framhålles det...

Hur märker man det? Och ändå envisas folk med vilja hålla på med rasen och att trivas med sina hundar! Allt utmynnar i att det hela ska lösas genom mentalbeskrivning och en mycket väl tilltagen budget till sagda verksamhet. Å ANDRA SIDA påtalas städse att alla mentalproblem och raser som hotas av förbud är "hundägareproblem". Allt är hundägarens fel. Hur ska man ha det?Jag sitter och stirrar på bilder från mentalbeskrivning - hundar sliter och drar i kamptrasor. Vad får man ut av det? Hundägaren? Hunden? Leka med hunden är en annan sak - det gör man för det är roligt. Men på vilket sätt gagnas rasen/aveln av dragkampande? Ifrågasätts en är allvarligt menande verksamhet så får man ett medlidsamt småleende, ungefär som troende kommunister och frireligiösa sektledare består intervjuande reportrar....

Men SKA en gårds- och vallhund som västgötaspetsen drillas att dra i trasor? Och de nya ägarna... Vad är det bra för?

Är det inte tillåtet längre att bara vilja ha en vanlig klok hund? Kejsaren är naken och Caesars hustru får inte ens misstänkas... Undrans på att man helst stänger omvärlden ute... Driv månglarna ur templet!

Contemporary Art; ett verk av en av de främsta expressionisterna, Patrick Graham.

The Approach (for Father Munch) - 1983 olja 94 1/2 x 94 cm

The Octagon Gallery, Belfast

Nu i privat ägo. (L. Högman)

--

 Priest
Good Caiaphas
The council waits for you
The Pharisees and priests
Are here for you

Caiaphas
Ah gentlemen, you know why we are here
With not much time, and quite a problem here

Crowd Outside
Hosanna! Superstar!

Annas
Listen to that howling mob
Of blockheads in the street
A trick or two with lepers
And the whole town's on its feet

All
He is dangerous! He is dangerous!

Crowd
Jesus Christ, Superstar
Tell us that you are who they say you are

Priests
He is dangerous, dangerous
That man is in town right now
To whip up some support
A rabble rousing mission
That I think we must abort
He is dangerous

Crowd
Jesus Christ, Superstar

Priests
He is dangerous
Look Caiaphas
They are right outside our yard
Quick Caiaphas
Go call the Roman guard

Caiaphas
No wait, we need a more permanent solution to our problem.

Annas
What shall we do about Jesus of Nazareth?
Miracle worker, pilgrim or fool

Priest
No riots, no Romans, no fighting, no slogans

Caiaphas
One thing to say for him, Jesus is cool

Annas
We dare not leave him to his own devices
His half-witted fans will get out of control

Priest
But how can we stop him, his glamour increases
With every minute, he's top of the pole

Caiaphas
I see bad things arising
The crowd crown him King
Which the Romans would ban
I see blood and destruction
Our elimination because of one man
Blood and destruction
Because of one man

Voices
What can we do about this Jesusmania?
How can we deal with the carpenter king?
Where do we start with a man who is bigger
Than John was when John did his baptism thing?

Caiaphas
Fools! You have no perception
The stakes we are gambling
Are frighteningly high
We must crush him completely
So like John before him
This Jesus must die
For the sake of the nation
This Jesus must die
Must die, must die
This Jesus must die

(Jesus Christ Superstar)

  

foto: Jessica

Ända sedan artiklarna i Hundsport publicerades om länsstyrelsernas djurtillsyn med åtföljande omhändertagande av djur har min telefon m.m varit konstant blockerad... Under mina 33 år som journalist har jag aldrig varit med om något liknande. Nedanstående mejl, som här publiceras med vederbörligt tillstånd, är typist för många av läsarreaktionerna. Läs och begrunda:

"Hej Lisbet! Det var med viss fasa samtidigt enorm tacksamhet jag läste dina artiklar i de två senaste numren av hundsport. Det är ju tyvärr inte bara hundägare eller hästägare som drabbas av de nya inspektörernas nitiska kontroller där man jagar centimetrar.

Tidigare fanns vissa utav dessa på kommunerna men den sstora skillnaden var att lagen ändrades/skärptes och de blev hårdare kontroller- samtidigt som det då gick att få dispens under en övergångsperiod. Samt att mådde djuren bra så var det kanske inte alltid så noga med 2 cm hit eller dit. Vi är både hundägare och fårägare och försöker så långt det är möjligt bedriva ett bra sunt jordbruk efter alla konstens regler och går de kurser som erbjuds inom lammproduktion. Under vintern har jag gått en kurs inom just lammproduktion, hantering, ekonomi, djurhälsa osv.

På ett av dessa kurstillfällen var det med elever från SLU i Skara som ska bli just djurskyddsinspektörer. Jag och flera med mig blev direkt mörkrädda över de frågor som ställdes ang hantering och hälsa angående fåren. Det fanns inga som helst förkunskaper att tala om. Kan man ett stordjur inom lantbruk så förstår man även andra någorlunda - detta saknades uppenbarligen hos flera av de deltagarna. Samtidigt så kan man vända det till att det var ju positivt att de fick komma ut och träffa oss djurägare och höra lite om vår vardag MEN tyvärr är det dessa personer som ska bedömma om vi sköter våra djur rätt i framtiden. Det är ju inte utan att tanken slår mig flera gånger under kvällens föreläsning; Har de så här dålig förkunskap inom får var har de sin kunskap om djur över huvudtaget.

Visst att några har mkt kunskap om hund, katt, kor, grisar eller vad det nu kan tänkas vara men någon visste inte ens var juverinflammation var än mindre än mastit (en annan term för juverinflamation). Juverinflammation kan ju precis alla djur som diar/ producerar mjölk drabbas av.

För några år sedan var det flera personer som gick på SLU i Alnarp och ville arbeta som djurskyddsinspektörer som var med i organisationer som Djurens rätt - de var emot höns och kycklingproduktionen i dess form (vet av egen erfarenhet att den kan vara direkt motbjudande). Tyvärr tycker många gånger denna typ av människor att lagen ska tolkas mycket hårdare och strängare än vad som egentligen hade behövts. De har en tendens att börja leta fel hos djurägarna som många gånger gör så gott de kan. Dessa personer följer lagen till punkt och pricka utan att alltid se till hur djuren verkligen mår.

Nu vill jag inte spy min galla över situationen på dig men jag vill samtidigt göra dig lite uppmärksam på att många som söker dessa utbildningar inte har några större praktiska erfarenheter av djurhållning och djurhantering oavsett stort eller litet djur.Jag vill inte heller på något sätt försvara de djurägare som gör fe l- MEN många gånger finns det personliga tragedier bakom och då kanske länsstyrelsens besiktningsmän ska försöka hjälpa till att avveckla och ge råd så att den personliga tragedin inte blir större än vad den redan är - för många gånger blir det djurägaren som får betala för avvecklingen, polisingripande o dyl.

När de djur som går att sälja är sålda eller slaktade så tas dessa pengar för att täcka de kostnader som har funnits för själva omhändertagandet.

Kvar blir sällan något över till djurägaren som ofta står med både skulder och driftskostnader för anläggningen.

För andra handlar det om att bli av med sina bästa vänner - djuren betyder oftast väldigt mkt precis som du beskriver med mannen som fick sina draghundar omhänder tagna."

  

Felix med mormor har varit på en trevlig turné i vackra Sörmland - man kan säga att det var en kombinerad titta-på-fina-djur och kulinarisk resa...

Först till Anita för att kika på hennes valpar efter Solveig och Niilo. Det var nästan högtidligt - här fick man se resultatet av samarbete mellan tre toppkennlar; Svedala, Fennican och Skogsbygden.

En guldkantad stamtavla med alla mina favoriter och här fanns nu sex jättefina valpar - så väluppfödda och kavata! Vilken förmån att få se dem! Vad månde bliva av dessa små? Lyckos den som får en av dessa förhoppningsfulla... Felix har lilla Tilly i famnen.

Så förtärdes lunchen - urgod Shepherd's pie! Det pratades och skrattades mycket, innan vi tog farväl av Svedala-gänget och styrde kosan till Gudrun som bor ganska nära. Nya fina djur! Vackra islandshästar beundrades vederbörligen liksom hela den stämningsfulla gården Vastravegred. Överkoll på allt har västgötaspetsen Märta, som är av min uppfödning och hennes bästis golden retrievern Nadja. Hur det nu kan komma sig så hade aptiten på nytt infunnit sig och vi satte oss ner till ett trevlig dukat bord i det fina gamla bondköket.

Gudrun och Carl bullade upp middag med fisk/skaldjursgryta, hembakat bröd och pannkakstårta till efterrätt. Mums! Såsmåningom tackade vi för oss och körde hem på diverse kringelkrokar /Sörmland är STORT och består av hur mycket småvägar som helst!

Med från besöken blev en glad och upprymd stämning och väldigt mycket inspiration till kommande egna stordåd.

Yours Truly blir lycklig över vackra gamla hus som är pietetsfullt renoverade och bebos av människor som älskar djur och sköna ting! Tack, tack...

  

Mindens dikten Ugglor i Mossen, som inte lämnade Yours Truly någon ro... Var kom den från? Hur var resten? Vem var upphovsmannen? Nu vet jag! Den är ur Jeremias bok II av Levi Rickson (Erickson) pseudonymen "Jeremias i Tröstlösa", född 1868 i Almby socken nära Örebro, död 29 november 1967 (min 22-åra födelsedag, bara det...) En svensk författare, journalist, visdiktare och kompositör.Så här låter dikten/visan: *"Hör ugglera! Va ska en tro? Klävitt, klävitt! Hoho, hoho! - Snart dör le nåen här... jojo... Klävitt, klävitt! Hoho, hoho! - Snart blir dä lik i detta hus, snart ska ja inte finnas mer. Ja sörjer inte. Bäst som sker, en mask ja ä i jordens grus, i grava ska ja finna ro... Klävitt, klävitt! Hoho, hoho!"*----Ursäkta det läbbiga anslaget, men det är mycket fanstyg i luften just nu! Tack för alla mail och andra dokument utifrån... En del hade Yours Truly nys om sen tidigare, men det är bra att få papper på allt! Kommer att göra något av detta, dock inte just nu... Dä ä mycke nu, som Jeremias kunde ha sagt. F ö har jag inte tid, ena tidningens jobb är helt klara, den andras "så gott som"... Målningen är i kritiskt slutfas (ena färgen)... På söndag vinkar dock härifrån till ledigheten! Felix och mormor ska åka på trevlig utflykt i syd/sydväst. Återkommer!**********PS BruksHUNDENs tryckeri i Ängelholm har brunnit upp! Hur löser man det?? Som sagt, mycket fanstyg... klävitt & hoho...

Mera... Hundsporten är extremt flygberoende - tänk alla dessa domare från när och fjärran! I avvaktan på det förväntade askmolnet förereder SKK för värsta tänkbara scenario... Inför Västeråsutställning med över 3000 hundar är nu 1500 - dvs hälften omlokaliserade till domare som kan tas sig till utställningen utan flyg. Minst 15 nya domare kallas in. Bara så ni vet!---Läs gärna förra årets inlägg - länk till höger. "Vad är det som händer?" Som av en händelse minst lika aktuellt idag.

Om någon nu undrar vad bloggtystnaden beror på så är det inte att Yours Truly dånat av eller att aktuella frågor saknas, snarare tvärtom... Faktum är att dagarna är proppfulla med febril verksamhet! Då jag numera servar två tidningar och dessa naturligtvis har sammanfallande pressläggning är det en förtvivlad kamp mot klockan... Dessutom har här inomhus igångsatts ett jätteprojekt! Hela nedervåningen målas! Det går rent vetenskapligt till väga; tvätt med avfettningsmedel, slipning av ojämnheter, skölj... och så målandet förstås. Har hittills avverkat nästan alla dörrar - det finns sex stycken, en del dubbeldörrar och de ska målas på alla sidor, samt merparten av köksskåp. Ett ohyggligt slit! Men det är tacksamt, för i ett gammalt hus är det som att spilla ut solsken inne - allt blir så fräsht och fint! Så dagarna går efter ett strikt schema; rasta utspisa och sköta djur.... research, skriva skriva... måla en dörr... skriva skriva... förbereda nästa målning... etc. Under tiden levs ett rikt inre liv! Mer om detta kommer i nästa inlägg - vilket gör bloggtiteln mer begriplig. Hinner inte mer nu!

  

Uppsteg i gryning, störtade in till staden för besiktning av finforden. Detta var en säregen och för Yours Truly inte oangenäm upplevelse. Prickfritt protokoll! Jag är extremt bilberoende men aldrig ägt en ny bil - tvärtom, är slutanvändare av fordon och trivs med det. Då var det med en känsla av upprymdhet att gå igenom bilbesiktningen. För en gångs skull.

I vanliga fall brukar men uppsända den traditionella bönen - "Herre, låt dom slå ut den på något billigt..."

Tänker på bilar man haft... Den första var en Opel Rekord -52, köpt för 600 kr i början på 60-talet. Ja, Yours Truly hade inte åldern inne för körkort, men bil skulle jag ha! Inga problem, världen var full av manspersoner som gärna körde den åt ägaren tills den åtråvärda lappen var bärgad. På så vis var man garanterad en osinlig ström av trevliga pojkvänner!

Opel följdes av bättre bilar i takt med att inkomsterna strömmade till. Först en Citroen Berline 11 Sport, en underbar brännvinssmugglarkareta med fotsteg och allt. Tyvärr hade den märkets svaga punkt, dåliga drivknutar. Följdes av Packard Patricia de Lux, en tvåtons tanks med V8 och hur många hästkrafter som helst. Stor, stark och törstig, gick att pressa upp i 180, dessvärre sprack motorblocket. Sen blev man gift och måste anpassa de mobila krafterna efter småbarnsfamiljens skrala budget.

En lång rad gamla oplar följde, alla med det gemensamt att de rostade, startade nyckfullt samt hade bakhjulsdrift och var lätta baktill. Med det följde att de slirade hjälplöst i snö och lera. Otaliga mornar fick man uppstiga ur sängen och knöla in sig i bakluckan för att den unga husfadern skulle komma av gården. Ledsnade på det och skaffade framhjulsdrift - alltså Citroen - igen. Alla dessa gick bra när de gick, men rostade något bedrövligt och var nyckfulla som alla fransyskor.

Värst var den sista, Citroen BX, som hade detta för sig att plöstlig få mupp med elektroniken - t.ex släcka ner lyset vid omkörning på motorväg. Hade en del nära-döden-upplevelser... Såg mig om efter något pålitligare! En av våra mest kända allrounddomare sålde sin trotjänare - en Volvo 245. Rena slitvargen! Den gick nästan 40.000 mil och var bra på det mesta.

Så blev det en rad fordar, alla bra, startade och gick - men rostade. Den senaste är med mina ögon nästan ny, så jag räknar med att ha den i överskådlig tid.

Jag älskar min fina Ford!

Señor , Can you tell me where we heading?

Lincoln County Road or Armageddon?

Seems like I been down this way before Is there any truth in that, Señor?

Señor , Señor, Do you know where she´s hiding?

How long are we gonna be riding?

How long must I keep my eyes glued to the door?

Will there be any comfort here, Señor?

There´s a wicked wind still blowing on that upper deck

There´s an iron cross still hanging down from around her neck There´s a marching band still playing in their vacant lot

Where she held me in her arms one time and said - forget what we got - Señor,

Señor, I can see the painted wagon

Smell the tail of a dragon

Can´t stand the suspense anymore

Can you tell me who to contact here, Señor?

Well the last thing I remember before they stripped and kneeled

Was a train load of fools born down in a Maganatic field

The gypsy, where he broke a pike and a flashing ring

He say, - Son this ain´t a dream no more, it´s the real thing -

Señor, Señor, You know their hearts here are hard as leather

Well give me a minute, let me get it together

Just gotta pick myself up off the floor I´m ready when you are, Señor?

Señor, Señor, Let´s overturn these tables

Disconnect these cables

This place don´t make sense to me no more

Can you tell me what we´re waiting for, Señor?

(Bob Dylan)