... och med den alla pengar! Sommaren har varit oändligt skön, rolig och givande på många sätt, men...



Nu är festen slut och kreditorerna står för dörren. Suck!



Resor, kurser, anmälningsavgifter och vissa nödvändiga men dock extravaganser som inköp av t.ex nya glasögon har tagit sin toll. Ja, man måste ju leva också... men som Ingrid påpekade; "Vi lever ju ganska mycket..." Så sant! Ågren...



I morgon lär det vara utbetalning av den lilla pensionen - den går oavkortat till skattmasen... Stööön!



Och sen är det ebb, obevekligen. Det är fortfarande en tredjedel kvar av månaden och minst lika lång tid tar det tills arbetet ger utdelning i form av likvida medel...



Yours Truly hör nämligen till den tråkiga kategori av kulturarbetare som förutsetts leva såsom liljorna på marken - vilket ifs är sant - och nära sig av intet... ivf på sommaren, ety då kommer inga tidningar ut och ingen lön för mödan går att förvänta, än mindre skönja i fjärran. Hittills har det funkat att hanka sig fram genom diverse listiga manövrar, men nu är alla vägar stängda...



Denna förtvivlans jakt på pengar! Ångest, ångest min arvedel... Hur ska det gå?
Det värsta är att själv bekymrandet tär så mycket på krafterna vilket går ut över kreativiteten för nyttigheter, t.ex städande och arbete. En mänsklighetens välgörare i form av rikis med tio friska lakan i nypan skulle inte bara garanteras ett vänligt mottagande, utan (viktigare) göra mycket till för självhjälpen, om man så få säga!



Allt ordnar sig nog... på något vis... (Ingrid igen). Det brukar det göra, men det är j----gt jobbigt tills ordnandet är klart!


Spännande fortsättning följer...