Direktlänk till inlägg 23 september 2008
Igår var det höstdagjämning. Det märks, inte bara ifråga om de stora askarna som nu börjat fälla sina lövknippen och draperar marken i nya färger, utan på så sätt att det ligger en fuktig dimma över skog och gård varje morgon. Ingen frost än men marken är våt, oavsett om det varit fint väder. Detta påverkar hundarnas villighet att göra vad som förväntas av dem ute, i vart fall i samband med morgonutsläppet. Åtminstone de som är västgötaspetsar. Ingen vill riskera att bli blöt om fötterna. Lilla tibben Mimmi plöjer modigt ut i gräset, medan resten ingår i tävlingen "hur många västgötaspetsar får rum på en trappa". Är detta rastypiskt? Alldeles uppenbart är det så.
Under arbetet med RAS och därtill hörande enkäter, ville en uppfödare ha med just denna egenskap, formulerad ungefär som "har svårt att bli rumsren". Det fick utgå, men skulle kanske ha varit med. Västgötaspetsarna vet visst vad rumsrenhet är. Det är bara det att behovet att vara rädd om tassarna tar överhanden. Har man en gång övertalat hundarna att gå ut i gräset, så är det inga problem. Det är ungefär som platsliggning i regn. Förståndiga förare låter hunden provligga en stund i blötan innan det är dags för provmomentet. Då brukar det gå lättare.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 |
9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
|||
22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|