Typiska fina skottevalpar! Med vänligt tillstånd från kennel Raglan, tackar!

En av rasens stora sa allvarligt: "Skottar är livet!" Detta börjar långsamt gå upp för mig... Och så alla dessa vänliga och kapabla skottepersonligheter...

"Utan skottar och allt sött

är väl livet hälften dött!"



Förlåt, den bara kom...

Men vädret är så trist, det är såå långt till vår´n, utställningar och greenery... Kände för att pigga upp mej och då blev det de här nyfikna och söta valparna.
Eller som de lärde sa:
"Misce stultitiam consiliis brevem: dulce est desipere in loco" - Blanda kortvarig dårskap med klokhet: det är angenämt att vara tokig vid rätt tillfälle.

Ser att bloggagratis nu har över trettiotusen bloggar! Oj!Då får man väl lov att känna sig lite imponerad av att lilla ulvusbloggen (än så länge) hänger med bland de hundra populäraste bloggarna!Hurra för alla tålmodiga läsare...

Någon bloggläsare kunde inte komma in på den rekommenderade länken nedan, så då kommer den här in extensio, snäll som jag är:

Mens sana in córpore sano...
...betyder inte "Bastubad, herravdelningen", på klingande latin, utan det mer träiga



"En sund själ i en sund kropp" (Iuvenalis, död 128 e. Kr)...



Tänk om man skulle börja träna igen? Mest för att chocka såväl omgivning som kroppen. Yours Truly är nämligen utled på alla kommentarer från folk som inte träffat mig på några år; "nämen, Lisbeth! Så illa du går... Det beror på en nerv som är i kläm med åtföljande krokig rygg. Vadå, för ett par år sedan kunde jag inte gå alls, i vart fall inte längre än 50 meter utan att behöva sätta mig ner. Dagens tillstånd ser jag som ett fall framåt!



Jaha, och vad ska jag göra åt det då?



Då får man en störtskur av goda råd; anti-inflammatoriskt! (forget it, sabbar blodtrycket), dundermedicin i form av pain-killers! (kommer inte på fråga, man blir lummig och kan inte köra bil), sjukgymnast? (hm sist jag prövade blev det plågsam sträckbänk), sjukhuset? (efter en nära-döden-upplevelse är förhållandet till sjukvården svalt...), massage? låter trevligt men dyrt, kotknackare? (törs inte), ortoped? (dito).



Damma av de gamla löpardojjorna och springa på mjukt underlag? Värt att pröva, då bestämmer man över processen själv och kan sluta när det tar emot. Dessutom är det gratis! Vi får se...



Så alla välmenade, snälla tjata inte om min krokiga ofullkomlighet! Hör inte till den del av mänskligheten som älskar att älta sjukdomar, det stör min självbild...

Idag var vi på visit hos kennel Mårax på Vendelsö! Vi, dvs vår äldsta dotter Marina & så jag, blev väl mottagna av matte Elisabeth och husets välartade vovvar i rasens alla vackra färger. Oj så fina skottar! Alla utan undantag i utställningstrim och med underbart temperament! När hundarna vederbörligen beundrats bjöds vi kaffe med hembakt, vilket smakade särskilt bra. Tänk så roligt det var och hur mycket som fanns att prata om! Tack Elisabeth som generöst delade med sig av närmare ett halvt sekels skotteerfarenheter! Fina Mortimer i Marinas famn är faktiskt 14:e generationen från stamtiken Måra f. 1960. Va! Här kan man tala om perspektiv! Och tack Marina som körde mor genom rusningstrafik och hemskt väder! Vi hann också med ett besök på redaktionen i Farsta för att hämta Ingrids recensionsböcker. En sån dag!

--

PS fö rekommenderas betraktelsen för ett år sedan "mens sana in corpore sano" - se länk till höger. Gäller även idag, med den skillnad att det går bättre nu... Nyfiken? Bara att kolla!

Våra tvillingbarnbarn Erik och Daniel fyllde åtta år! Grattis! Vi morföräldrar begav oss till Svanberga för födelsedagskalas. Efter firining och presenter fick pojkarna grundligt slå mormor i TV-bowling - fråga mig inte hur det spelet går till, men åttaåringarna har ju mer träning än föredettingar... Sedan satte vi oss - en hel bunt släktingar - till ett delikat kalasbord. med urgoda bakverk av mamma Astrid och farmor Clary. Tyvärr hade ingen av oss tänkt på att ta kamera med, så bilden är från ett tidigare besök. Storasyster var med! Syster Ia hade åkt från Solna och det känns underbart att få träffas. Systris är spänstig och snygg som få, dessutom välorienterad... Ingen kan tro att 70-årsdagen nalkas med stormsteg! Hörde just att det löneförhandlats, kan tänka mig att chefen, som väl är ungefär hälften så gammal, inte hade mycket att sätta emot...
Dessutom... fick jag mig till livs de mest häpnandsväckande uppgifter! Som t.ex att vår far arbetade vid Ulriksdals slott! Hos kronprins Gustaf Adolf! Farsan körde häst! Va! Vår familj lär ha haft potatisland därstädes. Det hade jag inte en aaaning om... Visserligen var jag väl bara ett par år då, men i alla fall... Kära syster! Vi måste ses oftare! Hur ska jag annars få reda på något? Som nu om detta med blommor... Alla andra har gröna fingrar; Inger, Astrid, Marina, Ingrid, Clary - inte jag... Är vild av avundsjuka! Det enda gröna som jag lyckas med är petunior och amaryllis samt vinterkaktus. Systris tipsade om att ge sagda växt en slurk matolja. Det skulle göra susen. Farmor Clary vidimerade visdomen, så då får jag testa...
Tack Astrid, Jocke, Erik och Daniel för en härlig dag!

Har fått en trevlig hälsning från Jenny, matte till Ulvus Emil Engelbert "Bayron". Hon berättar att Bayron, liksom hela familjen mår bra, samt att man nu förbereder för tillökning (bebis) i familjen! Oj, vilken stor händelse, för Jenny med man och son givetvis, men också för Bayron!
Våra egna västgötaspetsar är nu tillsammans igen efter helgerna, då de fyra tikarna löpte. Glädjen står högt i tak - västgötaspetsar är verkligen familjekära!
På förekommen anledning meddelas att inget särskilt planeras med hundarna - ivf ej inom överskådlig framtid (valpkull, utställning, kurs, vallanlagstest, ögonlysning, HD-röntgen). Skälen till malpåsen varierar och inte mycket att orda om. Hur som helst mår hundarna bra och sysselsätts med familjeliv och promenader.

på Ingrids http://igurt.bloggagratis.se/


Bl. a. senaste nytt från Sandkilens underbara värld. Alltid nöjsam läsning... Lilla I simmar vidare, vovvarna Uno & Viggo är kvarterets glädjespridare, Viggos husse har börjat på Stockholms universitet... Frid och ro råder i Skottebo!***Läste på Agilitysportens intresseförening www.agif-agility.se (ordf rader) om avancerade planer för nytt huvudmannaskap. Draghundsportförbundet har beslutat skriva om sina stadgar och öppnar därmed för andra hundidrotter, vilket möjliggör bildandet av ett "hundidrottsförbund" i vilket agility ämnar ingå. SBK, som f n är huvudman för agility, ska även fortsättningsvis stå för meriterandet för cert & championat, medan det mer pekuniärt intressanta tävlandet ska ske i hundidrottsförbundets regi. Är det tänkt. Undrans vad SBK säger om det? Känner ledningen till planerna? Intressant... Agility är den största sporten inom SBK och har 20.000 medlemmar.

Yours Truly brukar vakna straxt före gryningen, då det forfarande är mörkt - ligga kvar i sängen en stund och i tankarna ordna upp det som ska göras under dagen. Alltså först det som hör till Hemmet; djurskötsel, städning, matlagning. Sedan lista mer exklusiva projekt som arbete, nyinskaffningar, etc. På så vis blir det lite stadga i tillvaron och en bra start på dagen. Denna morgon blev detta till intet! Strax för 6.00 stod en mansperson vid min säng och tillkännagav att dagens DN uteblivit. Vafalls! Det har varit mupp med tidningen på sistone, dessutom har ingen faktura dykt upp... Vem/vilka ska misstänkas? City Mail? Snattande grannar...







Jag MÅSTE ha morgontidning och då helst förstås DN. Husfadern grimascherar över min "högerblaska" men läser den, det gör han...







I gårdagens DN t.ex stod en utmärkt text av Maciej Zaremba ang grundlagsutredningen. Där påtalas att grundlagsutredarna tyvärr har lappat och lagat i lagtexten, vilket ingalunda gör den till det hållbara instrument som är nödvändigt. Konstateras vidare att grundlagsutredningen varken haft rättshistoriker eller författare i sina led. Resultatet är att abstraktionerna staplas på varandra. Det blir en klumpig text som är svår att begripa och oskön att äsa. Hör här, lysande och belysande:







"Här måste man säga att den sortens klander blir aningen orättvist eftersom utredarna inte haft ambitionen att åstadkomma det yppersta utan endast det gångbara. Det vill säga ett förslag som inte skall väcka debatt utan jämka samman partiernas taktiska önskemål och ideologiska låsningar. I ett land där den konstutionella debatten ligger i respiratorn är det kanske det mest praktiska." Ypperligt! Precis så är det... Var och en begriper vips att det är texter som den här som får en att gå igång på alla åtta!







Dessutom lätta att överföra på den egna lilla världen. Som nu det här med rasstandards. Våra domares och uppfödares viktigaste instrument pillas på med jämna mellanrum. Genom åren läggs nya bitar till lapptäcket, utan hänsyn till texten i övrigt. Många rasstandards motsäger sig själva på flertalet punkter.







Hur ska man komma tillrätta med det här oskicket? Ingen aning, kennelprioriteringarna verkar ligga på annat håll...







Tar man del av SKK:s och SBK:s kalendarium förefaller det som om den organiserade kennelvärldens bästa gren är Konferenser, helst då Utbildningshelger. Det är ju fint, eller hur?







Nu tror jag inte att bästa receptet för hållbart lärande är att fösa samman en massa människor under samma tak en hel helg, korvstoppa dem med "information" samt konferensmat, och kalla detta för inlärningsprocess. Inlärning förutsätter förståelse och jag tror inte att det här är det bästa/enda sättet... Alla människor som ska lära sig något nytt kan väl ta del av kunskaperna på egen hand? Man får förutsätta att folk är läskunniga...







Dessutom vet var och en som flitigt närvarar vid konferenser att en stor del av tiden åtgår till annat... t.ex dyrbara managementkonsulter och stå-upp-are som river av ett lämpligt avpassat nummer, för att pigga upp församlingen och ingjuta Lagmoral, Strategi, Team-Building och Nya-Friska-Tag.







Jag avskyr konferenser och kick-off-ar med stor frenesi... Vill man vara vänlig så går det att framhålla det goda syftet... Eller att ens humor berörs av konferenslivets tomhet, dess alltigenom charlatanmässiga karaktär; denna chans till självförstoring och inbillad märkvärdighet, där Ledning och Styrgrupper kan gotta sig i högstämda tal och verklighetsflykt. Det blir såklart en del festligheter och skålande... Folk ska ju umgås och Verkligen Lära Känna Varandra. Man ska inte missunna människor vare sig det ena eller det andra, inte ens att kröka eller göka eller vad man nu hittar på. Men kallade det inte utbildning! Och framför allt; ersätt inte naturligt livslångt lärande med konferenser...