Hittade denna underbara bild på varghundsbloggen, vilken härmed hänsynslöst är kapad! Så lik far och mig på gamla dar, dvs "i stort sätt" för närvarande. Allt stämmer, respektive frisyrer, brillor, baskern - till och med katten och hunden är på pricken!
Hoppas det är OK, Helene?
Värdelöst Vetande: ang titeln - vad betyder den? Det vet jag, det vet jag!
Jo, IRA:s politiska gren Sinn Fein, grundad 1902 av Arthur Griffith, betyder just Ourselves Alone - a new Irish Republican group, originally a cultural revival movement - övergick med tiden till den politiska arenan.

Här sitter en annan, nyduschad och rask, redo för dagens id... Yours Truly har hur mycket arbetesuppgifter som helst att leverera, vilket är bra! Filerna bågnar av nyheter och dokument utfrån. Och helst ska man ju vara först och gärna också ensam om desamma! Då håller man sig pigg och kreativ, samt i slutändan förhoppningsvis vid sund bankbalans. Jag börjar som vanligt med det jag KAN, därefter vad som går att TA REDA PÅ. På slutrakan, när man fått upp ångan ordentligt, går det att ta itu med de verkligt JOBBIGA uppgifterna. Fungerar alltid! Dessutom har jag laga förfall när det gäller andra mindre lockande pålagor, som t.ex den genompiskat tråkiga städningen! Eller som Brecht så träffande fick till det; först kommer Käket sedan kommer Moralen...

I veckan har man duktat sig, samt tagit det oövervinnerliga steget över tandläkeriets tröskel, Ja! Tandläkar Bosse blev tilldelad när jag vid tidsbokningen bekände min undersökningsskräck; jag skulle först få en kvinnlig tanddoktor "som är jättesnäll"... Funderade ett ögonblick och sade: "Nä, jag vill inte ha en snäll en, jag vill ha en som är SKICKLIG! Och då blev det tandläkar Bosse som släpptes lös på Den Onda Tanden. Det gick alldeles utmärkt! En stor personlig framgång i detta! Som tidigare antytts lider jag sedan några år av beröringsskräck vad det gäller alla former av sjukvård; ingen jävul släpps över bron! Detta har gjort tillvaron enkel eller i varje fall billig för mig, och förmodligen även för sjukvården. Men nu var det gjort. Hurra!

En liten sak till: denna enkla betraktelse är utan illustration... De tilldelade bilderna har i stort tagit slut! Kanske lilla I kan hjälpa mor? Har någon bild kvar, den sparas om det händer något verkligt anmärkningsvärt. Så intelligenta personer ur den högt värderade läsekretsen får själva visualisera dagens stämningsläge!

Konsulterade familjens stilpolis om det är OK att skriva en betraktelse med ovanstående rubrik. Fick tummen upp av Ingrid, så då gör jag det:


Har nämligen mången gång funderat över varför Yours Truly, i likhet med många kvinnor, känner en extra stor trivsamhet i umgänge med homosexuella män. Jag menar då förstås det vardagliga varandet; känner mig tillfreds, avspänd, sedd och uppskattad (imbillar jag mig). Samtidigt kan jag inte förstå varför en del ägnar så mycket påfluget intresse åt andras sexuella preferenser... Främst då tyckare ur religiösa grupper, men även andra s k samhällsbärare ger sig rätten att lägga sig i och fördöma. Va! Det ska man väl fullständigt ge fanken i... Folk lär väl, oavsett etiketter, ligga med varandra under utvecklande av samma lust, passion, vana eller leda. Det är en privatsak vad man gör och med vem eller vilka. Tycker jag då lite stillsamt.


Men mina kära bögar - vi kan kalla dem så i en samlingsbeteckning, inget vanvördigt i detta - homo - bi- och transor, anything goes! Jag tror att den ömsesidiga trivseln har att göra med att vi tycker om och är intresserade av samma saker. Så enkelt är det. Och det är Människan som man tycker om, är förälskad i, trivs med, har förtroende för, samverkar eller jobbar tillsammans med. Bögar har liksom en särskild känslighet, ett rikare inre liv, flera strängar på lyran än vad vanliga heterosexuella män har - eller aldrig behövt utveckla. Kanske är det så, vad vet jag?


Samma sak med lesbianer? Är inte så säker på det... Här har det då aldrig sagt Klick! på samma sätt...


Ack hur väl minns jag inte en kväll i Dublin... Låt mig berätta!


Hade avverkat en lång arbetsdag, gick i min ensamma timme förbi en restaurang som rekommenderats, intog där en sen men förträfflig middag. Belåtet smackande bad jag att få betala samt frågade efter Ladies´ Room, för så gör man i dessa kulturkretsar. Det är bara svenskar som efterlyser Toaletten, samt i förekommande fall omtalar syftet...


Fick veta att den låg "down-stairs". Trevade mig nerför en mörk och brant trappa, kände en dörr som jag ryckte upp... Ett rum med massa folk, längst fram skymtade en bardisk... Nå, improvisation och handling äro ett hos Yours Truly! En sängfösare skulle väl vara den perfekta avrundningen på dagen? Armbågade mig fram och beställde, samt vände mig om... När ögonen vant sig i den dunkla beslysningen, märktes att något var fundamentalt fel... Inga manspersoner, till skillnad mot i Dublins alla andra otaliga pubar och barer, bara kvinnor. Fast de såg nästan alla ut på ett särskilt sätt; kortklippta, kan vi säga nästan aggressivt osminkade, rutiga skjortor, karlarmbandsur... Med mer eller mindre lyckat resultat hade alla kvinnliga attribut skalats av. En klubb för lesbiska! Några pussades och kramades, en stå-up-are gjorde mansimitiationer. Efter en stund upptäcktes min blygsamma person, framstötar gjordes... This could only happen to me... Försökte slingra mig ur situationen - det gick inte så bra... Besides that, I had a drink to finish... Till sist uppdagades att Yours Truly var icke-raggningsbar, dessutom "a foreign woman" vilket på katolska Irland har alldeles särskilt olycksbådande förtecken. Därutöver befanns nykomlingen vara gift och trebarnsmor och alltså "fraternizing with the enemy"... Stämningen blev nästan hotfull, uppbrottet liknande mest en flykt...


Detta om detta.


Men det är något annat med bögar, något som har med fantasi och tankens rörlighet att göra, vilket "vanliga karlar" i beklagansvärd omfattning saknar.


Exemplifierar hjälpsamt:


En paus på kennelfullmäktige, alla var trötta - jag hamnade vid ett litet bord tillsammans med en äldre man ur SKK:s ledning, en mycket vänlig och trevlig person, bekant sedan gammalt. Vi talade om dagens begivenheter och ditten och datten. Hur det nu var så gick samtalet i stå. Yours Truly blev något disträ... började tänka i bukter och finter... bl.a på Kristina Lugns underbara tidiga diktsamling "Bekantskap önskas med äldre bildad herre". En tanke rann upp i hjärnan, omöjlig att stoppa... Jag böjde mig fram, klappade SKK-mannen lite lätt på handen, antydde att jag hade ett personlig tillkännagivande att göra, tindrade med ögonen, fladdrade med fransen och sa: "Tänk, jag är väldigt förtjust i äldre bildade herrar..."


Fungerade icke! Motparten blev skelögd av förskräckelse och undviker numera min person som vore jag en radiumstapel. En bög hade omedelbart snappat att det var en Rolighet och skämtat tillbaka.

...vilket väder! Efter en sömnlös natt med dånande storm tittar man ut och där är lera och blött, blött... Den bedårande julfriden med vita vyer och frusen mark är ett minne blott!
Far har idag tagit min bil, bl.a till biltvätten. Hygglo! Man har all välja mellan pest och kolera; åka i genomlortig bil med vägsaltet hängande i stalakiter undertill - eller tvätta så att bilen åtminstone är ren. Visseligen blir den straxt smutsig igen, men det går ju inte att biltvätta i stark köld; bilen fryser omedelbart ihop till ett inbrottssäkert kassaskåp...


Det är bara att återgå till höstruskets evighetsarbete, sanering av mattor och golv! Eller som en god vän i liknande predikament så träffande beskrev: Min bästa kompis heter Ajax...


Men det inte DET... som stämmer sinnet i moll. Det är den mänskliga naturens dumhet och klåfingrighet. Varför ska man ändra på fungerande system, bara för att det GÅR att ändra? Som nu detta med posten och idiotin med Citi Mail; vi får knappt någon post alls längre... Däremot massor av grannars och okändas post... Och allt vad det för med sig - viktiga handlingar från kommunen ang vårt avlopp har aldrig kommit oss till del... Jag blev av med DN under hela helgen pga att någon räkning aldrig kom mig tillhanda. Efter mycket tjat till pren funktionen kunde jag tillskansa mig fortsatt tidningsutdelning, men räkningen (som ska betala rubbet) lyser fortfarande med sin frånvaro.


Upplivad av lördagens lunchbegivenhet bläddrades i utställnings-PM. Mulnade betänkligt... Dessa voro fulla av domare som för mig är okända storheter med fler konsonanter i namnen än det går att uttala och med hemvist i länder som jag knappt visste hade någon hundsport... Av länsklubbarnas PM att döma ligger den kynologiska kompetensens centralorter i forna öststatländer... Inget ont i folk bara för att de kommer från Balkan, men jag vill faktiskt VETA vem jag ställer ut för; är det en han eller hon? (av namnet är det inte säkert att det framgår), i vilken rasgrupp har vederbörande sitt ursprung? Erfarenhet? Särskilda käpphästar? Bekant med vårt system? & C & C...


Det är numera så dyrt med utställningar, så Yours Truly har minimal lust att kasta pengarna i sjön - två hundars anmälningsavgifter blir nästan en tusenlapp, (minst) lika mycket för resa och omkostnader. Nä...


Länsklubbarna har blivit gigantiska utställningsmaskiner - the show must go on - och vad värre är; resebyråer med tjänster och gentjänster som specialitet. We don´t like that...


Gårdagen var annars riktigt trivsam... far och jag spankulerade i blåsten, stretande med var sitt knippe vovvar, jag städade lite åt djuren och på kvällen var det totalmys; Skånska Mord med underbare Ernst-Hugo Järegård som Veberödsmannen. Kanske är det därför som Yours Truly är så mordisk idag?

Viggo bekantar sig med kennel Night Flight´s väldigt stora men nyfikna och snälla grand danois

Ingrid och jag susade iväg åt nordväst till kompisen Jens som bjudit på lunch! Oj, vilken dag...



Efter en timmes körning i bukter och finter, stod så värden vid vägkanten och vinkade. Vi traskade in, med var Ingrids skotte Viggo, som också var välkommen. Vilket fint ställe! Underbart välordnat med vacker skogstomt, stora rasthagar i naturmiljö. Ja, kennels hundar är grand danois, så det behövs ju utrymmen... När vi kom gick fyra ståtliga grand danois upp på bakbenen, stängslet bågnade men höll. Ja, hundarna har högre mankhöjd än våra ponnyer... Lille Viggo upphör aldrig att förvåna... Sådana stora hundar har ju mäktiga resurser, även om de är vänliga. Men Viggo sprang rakt fram till kvartetten med svansen i topp och sa: Hej! Här har ni mej...



När Jens fina vovvar blivit förevisade och vederbörligen beundrade, så klev vi inomhus. Å så trevligt och inbjudande! Det var smakfullt dukat och bullades upp en lunch som var ren poesi: nässelsoppa med kräftstjärtar, varma bröd med honungsglacerad brieost, ruccolasallad med tomater och parmesan, fylld fläskfilé med oliver och soltorkade tomater, smörstekta kantareller, potatisgratäng som en dröm... Därefter kaffe med chokladmuffins som Ingrid hade bakat.



Vi hade så klart massor att tala om, och som alltid i trevligt sällskap, så rann tiden iväg alldeles för fort. Tack för en underbar dag, Jens!
--
PS Hemsidan är uppdaterad! Bara att kolla http://www.geocities.com/ulvuskennel/
Tack Michelle!

... registrerades i SKK förra året; 229 stycken, vilket är en ökning med 16. Den här helt underbara bilden visar vår lilla Gerda med fyra syskon, alltså Sänningegårdens halva G-kull. Foto: Bitte Sjö-Svensson.

Mina andra favoriter som ökar: tibetansk spaniel: 481 + 11 hundar, japanese chin registrerar 149 hundar, en ökning med 27 procent!

Skottar och pekingese däremot minskar oroväckande, redovisas på skottebloggen.

Allt kan mätas i siffror, eller hur? Som den just pågående ekonomiska krisen. Läste i DN att mängden grovsopor i Stockholm på ett på månader minskat med 20%. How come? Jo, folk återanvänder och säljer det som tidigare kastades bort...

För egen del märker vi att det spån (som används till underlag i boxar och burar) plötsligt blivit bristvara. Sågen hade slut... Granngården hade slut... Varför? Jo, förklaringen kom i TV:s nyhetsprogram; byggbranschen är den första bransch som får totalförstoppning när ekonomin är i nedan. Alltså; ingen bygger, då går det inte att sälja virke, inte såga = det blir inget spån...

Det enda som är bra med nationella kriser är att det plötsligt borde gå att diskuterar och tom överge gamla tillkorkade frågor, där konsensus rådit. Som t ex vissa regler för registrering och vissa hälsoprogram för hundavel. Som t.ex HD. Här har man sedan långliga tider stöttat sig på mycken tro och lite vetenskap, fast det borde vara tvärt om, så många miljontals hundar som röntgats under ett halvt sekel.Vill man raljera så skiljer sig evidensbaserad vetenskap från eminensbaserad just genom att processen för att ta fram evidensen är strukturerad och inte baserad på konsensus. Konsensus får man ta till när evidensen saknas. --F.ö om den tålmodige bloggläsaren till äventyrs tycker att dagens inlägg är lite syrefattig, så rekommenderas förra årets "Jag är myndig, vit och fri..." se länk t.hDen (återanvändningen) gäller lika bra idag!

Förlåt, den bara kom! Kommer ej ihåg upphovsman... Gammal låt dök upp ur minnets most remote corners... Tecken på osedvanligt gott humör? Sign of old age? Håll till godo! Nu Johan på Snippen har köpt sej klaver, mö åttio basar å fint faner.Och nu ä de' dans varje lörda gu' ger, så på bönemöte går nog ingen mer.När som Johan tar klavere mellan sina hänner, jäntera di skrattar så di visar sina tanner, och när han drar uppå bäljen ett drag, så blir de' dans intill ljusande dag. Alla våra pigor liksom alla våra drängar känner melodien liksom taktens alla svängar.Johan han spelar så skjortan blir våt,lägger sin själ i varenda dragspels låt. 2. Nej, kors! Se bå' farsan å morsan ä me' di trives nog bäst där de' livat ä '. Fast gammel en blir när som åra går te ska' en välan inte va less' för de'. Dansa de' kan alla både käringar å gubbar, så att dammet ryker mella' tuvar, sten å stubbar, får di en gammel å känd melodram, dansar di av sej minst ett kilogram. Gamla Fia stå ej längre si så där å skolka, killar inte de' i tårna när di spellar polka, fast du ä' sjutti å ja' sjutti-fem, så ska vi jazza mä' gammal bonnakläm. 3. Och Bloggarpåpelle å Hackstorpajon, di kom mä' en väska direkt från station. Di har vatt i stan å fått hem sin ranson, de' syns nog på bena de hörs på ton. Hoppa flickor, så ni visar hela underkjolen, dra på bälgen, Johan, så du trillar unner stolen. Tjo, ska' du ha dej en stor pilleknark? Den gör i piglocket stort undervark! Hadeliå hadeliå haderiderala. dansen går så dammet står tess tuppen börjar gala. Tack ska' du ha för du spela så bra, så hissar vi Johan! Hurra, Hurra, Hurra! 4. Och nu går vi hem, hör du Lotta kom hit, så ska ja' dej följa på vägen en bit. Ä hunn' inte lös går ja' me' änna dit. i fall ja' får lönen för möda å flit. Ni som inga flickor ha gå genast hem i snarken, så att inte ni i morron utav bonn' får sparken för att ni sover bak stutar å plogvi som ha flickor vi klarar oss nog. Johan uppå Snippen, om du ingenting har för dä, ställer vi te skräll igen på onsda' eller lörda'.Ja de' ä' säkert, de' tummar vi på, ajöken å tack för i kväll, i flickor små.