All avel vilar på fyra ben - stammen (stamtavlan), föräldradjuren, uppfödaren och miljön (där djuren föds upp). Det måste råda balans mellan dessa fyra paramentrar för att harmoni ska råda och ett gott resultat ska kunna uppnås. Det gör det inte i svensk hunduppfödning. Perspektivet är förryckt, kort och förträngt.

Hela Hantverket, själva skickligheten som gör en duktig uppfödare så framgångsrik, är bortsopat. Kvar är bara ett enda stort Äsch! - en slags legering mellan valpproducent och IKEA...












Nuförtiden är en oproportionerligt stor uppmärksamhet fokuserad på föräldradjuren, eftersom dessa är lättast att kontrollera (via data). Men man behöver ju inte kontrollera allt, bara för att det (idag) går att göra? Och valparna ärver ju inte bara föräldrarnas egenskaper, utan även gener från övriga individer i stamtavlan!












För den enskilda avelstikens välbefinnande har det ingen betydelse om det är 12 månader och 23 dagar mellan två valpkullar eller om det är 13 månader och 1 dag. Men uppfödaren får ändå ett fy-brev från SKK, hur välrennomerad kenneln än är. Det är upprörande och kränkande.












Uppfödaren då? Den person som med sitt namn, sin arbetsinsats och sitt tänkande ska stå för det hela - hur blir man uppfödare?












En betydelseglidning har skett mellan vad som är viktigt och vad som är oväsentligt. Idag är uppfödaren reducerad till inbetalare av diverse avgifter; för medlemskap, tävling, kennelnamn, hälsoundersökningar, etc. Det är straffavgift på att avla på s.k omeriterade föräldrar...Precis som om valparna blir bättre av att pappa fått en 3:a i öppen klass! Kennelnamn är obligatoriskt fr.o.m 3:e valpkullen, oavsett om man vill ha det eller ej.












Förr i tiden - kära unga generation - då fanns krav på den person som aspirerade på ett kennelprefix. Man skulle kunna hänvisa till prisbelönta avkommor av uppfödningen, innan det gick an att ansöka.












Nu kan vem-som-helst köpa sig ett kennelnamn, man behöver inte ens ha fött upp en kull. Knepet är att få tag i ett prefix som inte redan är upptaget. Eftersom Sverige är värst i världen på kennelnamn, så är de flesta användbara namn redan upptagna...












Förr eller senare kläcker den förhoppningsfulle fram ett namn som godkänns och får kvittera ut detta mot ett par tusenlappar. Jag har inget minne av att det kostade något för c:a 40 år sedan. Nu är kennelkommersen en viktig inkomstkälla för SKK. Förra året ansöktes om närmare 1500 kennelnamn.












Hur står det till med miljön där hundarna ska vistas och valpar födas upp? När Yours Truly ansökt om kennelnamn dök ett par kennelinspektörer från SKK upp och kollade hur hundarna hade det. Jag vill minnas att det vara särskilda plus i protokollet att "det fanns soptunna på gården", samt att hundmediciner förvarades "i särskilt skåp".












Idag kallas SKK:s kontrollanter för kennelkonsulenter - en rundare och mer omhändertagande benämning. På KF (Kennelfullmäktige) underströk ordförande i uppfödar- och kennelkonsulentkommittén, Ioni Oskarsson, att man från SKK:s sida såg särskilt strängt på vanvård och djurplågeri. Det lät seriöst och betryggande. Men tittar man närmer på det hela så visar det sig att dessa fall sällan kommer på kennelkonsulenternas lott, då de vanligtvis inte har att göra med medlemmar i SKK. Har man varit SKK-medlem går man ur när det börjar osa katt. Aktuella lagöverträdare faller därför ur ramen och hamnar som djurskyddsärenden på kommunens bord. SKK håller efter sina uppfödare på andra sätt.











Det finns c:a 14.000 kennlar inom SKK. Dessa föder upp 12.000 valpkullar/år. Förra året fick 426 uppfödare reprimand från SKK. Det är 3,5 % av alla registreringar, en ökning med 0,5 % mot året innan. Övervägande del av dessa gällde överträdelser ang hälsoprogram (som vederbörande uppfödare kanske inte kände till eller förmår inse nyttan av). Därutöver fick ett okänt antal uppfödare andra fy-brev från SKK; om kort tid mellan valpkullar, även om det gäller bara några dagar - som ovan beskrivits - eller för unga föräldradjur, eller för gammal mamma, eller... Det är en orimlig byråkratisk överbyggnad. Balans?












SKK har c:a 100 kennelkonsulenter och dessa gör c:a 2000 kennelbesök per år. Det faller på sin egen orimlighet att alla uppfödare får en påhälsning. Fast det kanske inte behövs? Uppfödarna kontrolleras ju via data.

 

Erika

16 juni 2009 09:42

TACK! Som vanligt sätter du blyertsspetsen mitt i prick! :)

http://:www.stoltaebbas.se

 

Gunilla

16 juni 2009 10:27

Hej Lisbeth!
Vi har två morgontidningar, dels Sydsvenska Dagbladet så att vi håller oss lite uppdaterade kring vad som händer i malmö / Lund området, och dels lokaltidningen Ystad Allehanda. Den senare är en riktig lantsortstidning som utkommer sex dagar i veckan, lider av ständig nyhetstorka, blandar som regel alltid samman namn och datum, innehåller de mest horribla stav- och skrivfel samt är i stort sett helt befriad från stilistiska förmågor.
Därför - är det härligt att läsa din blogg på morgonen. Då dämpas adrenalinhalten och dagen får en mera balanserad start.

= Du skriver härligt! fortsätt med det!

Med lilla Siv och farbror Sture är allt bara bra. Full rulle hela tiden, så som det ska vara. Igår fick de ett torkat skulderblad från en älg vilket var mycket populärt. Det ser ganska skojigt ut med proportionerna, liten hund - stooort ben.

//Gunilla

http://blogg.fallerej.se

 

Lisbeth

16 juni 2009 11:08

Gunilla - vilken trevlig blogg! Och så fick jag se hur lilla Siv har det!

Varma kramar från gammelmatte

 

Duritzan

16 juni 2009 15:39

När jag väntade min första valpkull tånkte jag att om den blev bra skulle jag ta en kull till plus en kull på den tikvalp jag tänkte behålla. Därmed tyckte jag att jag gjort mitt för att för att bevara de positiva egenskaper tiken har.

Då dök registreringsproblemet upp. Jag skulle inte få registrera den tredje kullen! Trots att jag (enligt egen uppfattning) definitivt inte är kvalificerad att ha kennel - så som jag uppfattar "kennel" såg jag mig nödsakad att ansöka om kennelnamn - lika bra att få det gjort direkt om jag nu ändå skulle dit...

Tack vare ovärderlig hjälp från "riktiga" kennelägare har det fungerat bra, annars hade det antagligen gått åt pipsvängen. Det rimliga borde vara att skilja på "tillfällig hobbyuppfödning" och seriös långsiktig "kenneluppfödning".

Men som du påpekar - det här systemet drar pengar till SKK från mig och mina gelikar.

 

Mitzie

16 juni 2009 23:15

Trots att vi aldrig träffats har jag bestämt att JAG GILLAR DIG!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Vi som  jobbat för tidningen hittar överallt i och utanförorganisationen och har decenniers erfarenhet av faktainsamling ochnyhetsförmedling. Men ack nej! Detta får vi inte ägna oss åt sen de senastetio åren. Medlemmarna kan ju störas i sin rosa...

    I dagar när pennor höjs mot skyn och millioner manifesterar för yttrandefrihet och pressfrihet, kan man bara konstatera att detta gäller inte den sfär där undertecknad tillbringat större delen av ett yrkesverksamt liv. Journalister är inte v...

  We are in Love and the Love i have for you never change do you know that Love? i feel same here ok.. You are my happiness you always make me feel better I love you more ...

    Supreme Champion Yffranes New Moon Rising JW COTY 1 2013 waiting in the wings for judges´decision together wirt Co-owner/Breeder Marina. Yes, "Mandy" was awarded "StockholmsMästare"   His son Yffranes Someone Special aka "Bonney" - our l...

Our Kits 4 months of age: Yfffranes Someone Special & Yffranes Tommy-Gun     Photo by Kicki Thenberg ...