
Det är 40 år sedan. Den höga taxibilen såg robust ut på ett säreget sätt, bildörren sjöng av gedignare plåt när den smälldes igen. Detta var något nytt!
Och det dröjde inte länge förrän man var fast... Verklighetsbilden bekräftade alla deckare och romaner som jag läst - England var (och kanske fortfarande är?) det verkliga stället! Denna överväldigande känsla för kvalitet som nästan inte finns någon annanstans: en vördnad inför cashmere, tweed, läderväskor, randsydda skor, hundvalpar, fullblod, shetlandsponnyer, stiltonost och Rolls Royce. Allt detta anammade Yours Truly vips och ville göra till sitt. Brittiskt helylle! Och så denna sälla männskoätt, the great british reserve, så befriande när jag ibland upplever svenskheten som gnälligt ängslig och fantasilös. Vänliga okonventionella regler hur människor ska vara mot varandra. Manners, friendliness, grace. Och Englands grönaste gräs därtill...

Erika
24 juni 2009 12:19
Apropå att "gräset är grönare på andra sidan" så fick jag höra följande historia nyligen.
Nu har nuvarande styrande i Rasklubben för Dansk/Svensk Gårdshund genomdrivit att Hälsoprogram för rasen Dansk/Svensk Gårdshund kommer att införas.
Vad nyttar detta till – mer än att på sikt slå ut en massa individer i rasen? Javisst ja, ”nyttan” blir ju att en hel del ekonomisk vinning för SKK, veterinärklinikerna m fl.
Men, är det verkligen rätt att koncentrera sig på EN ENDA faktor?
Som exempel på hur illa det kan gå är väl den senaste historien om Hundskolans verksamhet. Enligt aktuell hörsägen så av 120 hundar befanns endast 2 vara fläckfria efter att ha genomgått olika ”hälsoundersökningar” som t ex HD, ED, ögonlysning, gentest, färgtest i ett antal olika ursållnings- & felsökningsverktyg. För att råda bot på detta importerades en hel kull nya, friska, fräscha valpar i förbättringssyfte – det var bara det faktum att samtliga individer blev tvungna att kasseras pga defekter även de. Då la någon förslaget att;
”-Vi importerar ett avelsdjur, en hanhund som redan har genomgått alla tänkbara tester och fått grönt kort.”
Sagt och gjort, hanhunden köptes för en helt berg av medborgarnas skattekronor och importerades till kära Svedala.
Det vara bara det lilla faktumet….han var kasterad!
Får det verkligen gå till så här? Får medborgarnas skattemedel missanvändas på detta sätt?
Är det inte dags att vända på kikarsiktet och börja leta fördelar & egenskaper i hundaveln?
http://:www.stoltaebbas.se
Lisbeth
24 juni 2009 13:04
HA HA HA... man borde skratta ihjäl sig om det inte vore så att historien är lika sorglig som sann.
Det är lätt att förstå varför de initierade från SKK ser besvärade ut och hummar väldeliga när den skattefinansierade tjänstehundsaveln förs på tal!
Duritzan
24 juni 2009 21:19
Skulle man börja ställa samma krav på perfektion för att få sitta i SKK:s styrelse (eller någon specialklubb) skulle verksamheten få läggas ner. Gällde det att få skaffa barn skulle mänskligheten snart dö ut...
Anja
26 juni 2009 02:03
Hade tänkt entligen lägga mig efter dagens mödor och korrespendens på nattkröken.
Men ville kika in på Lisbets blogg innan.
Precis som ni ovan lägger era ord är en svensk hundavel.Perfektion i högsta grad efter att också läst i HS Specials sista nummer.
Men det ska ju inte födas några handikappade människor heller.Fostervattens diagnoserna eller ännu finare metoder ger ju möjlighet att selektera bort dem.
Vi inriktar oss på det perfekta så lite kostsamma samhället som möjligt.
Ordet "naturliga" och "balansen" i naturen
på gott och ont ska inte längre få plats.
God natt.
http://www.steadwyn.se