Det var i början av 70-talet som den hemska sanningen gick upp - vårt land är töntarnas paradis, ivf i sett med utländska ögon. Vi står fortfarande i skogsbrynet och viftar med våra träredskap...

Dessförinnan hade väl Yours Truly inte funderat så mycket på den gängse nationella självbilden... var väl ansluten till vad som itutats från skola och på annat sätt; mandom, mod och morske män, ärliga blå ögon, fornstora da´r och dylikt som nu annekterats av nationalfascister.

Uppvaknandet var smärtsamt! Här klapprade de fram i sina träskor på Londons gator, på Olympia och Earls Court - ärans och hjältarnas söner och döttrar - i jeans och T-shirt med enormt framvällande finniga magar under, prilla under läppen och snusdosering i gällervarehänget - svenskarna! Ej undra på att Dog World suckade: overseas  invasion... Det värsta var att den myllrande horden inte kunde föra upp och inte begrep detta och dessutom blev fullast på fester.

Det sentida vikingasläktet när dessutom den outrotliga ambitionen att bli "erkända" - framför allt internationellt.

I brist på andra meriter ser man gärna sig som bror duktig och medlare. På betryggande avstånd från oroshärdar levereras bastanta moralkakor. Undrans på att engelsmän finner oss olidliga!

Nu har ett par svenskar hamnat i rampljuset, fast inte på det sätt man tänkt sig. Nigerias VM-lag har svenske Lagerbäck som coach. Han är sig lik, tuggummituggande, i påsig träningsoverall - det är bilden av svensken som kablas ut till hundratals miljoner TV-tittare - till skillnad från övriga länders ledare, prydliga i kostym och slips. Ingen respekt mot värdnationen... Vad värre är - inte heller den svensken vet att föra upp sig! Besviken över förlusten mot Argentina försvann Lagerbäck från plan utan att gratulera Maradona eller ens tacka spelarna för god match. Stillöst!

Och så det svenska chefssnillet Svanberg, numera ordförande i BP och därmed i högsta grad i smeten i amerikanska oljeutsläppet - en katastrof av hiddiösa proportioner. Det är inte Svanberg som släppt ut oljan, men han har hållit sig undan och har, enligt internationellt media, helt enkelt ingen mental utrustning för uppdraget. Det är dagens bild av svenska ledare i utlandet. Fega och stillösa töntar, på sin höjd mogna vissa kamerala uppgifter.

Är vi förvånade?

Rasmus med Erik och Daniel

  Horrible weather, rain and blasting wind, Alf´s hogged in front of the telly (World Cup) - nothing to do...

We went on tour...

Först till Ingrid för att assistera med hemkörning av matvaror - lilla I hade i sin tur ordnat näringslivsblanketter till mor. Vi är såå hjälpsamma mot varandra inom familjen, vilket bidrar till god stämning.

Därefter till Astrids familj i Svanberga medförandes the Main Attraction - Rasmus. Arrangemanget var till ömsesidig nytta - dels fick Rasmus träffa barn, vilket han aldrig gjort. Dels fick våra tvillingbarnbarn Daniel och Erik träffa Rasmus...

Tack för besöket Astrid! Det var så trevligt.

Nu grämer jag mig att det inte blev någon bild där mamma Astrid är med - ni är så söta och fina alla tre!

Så det blev det bara pojkar på kortet... Rasmus tyckte det var bedårande med människor modell mindre och pojkarna fick gulla med en liten hund! 

1977: författaren och collieuppfödaren Kris Sandberg (Beldams) "upptäckte" och uppmuntrade Yours Truly att skriva i tidningar, Hundsports förre chefredaktör Bjarne Wilmarsgård gjorde detta möjligt...

Hur kul som helst! Jag gjorde rasspecialer och utställningsreferat på Stora Stockholm, fick åka till Cruft´s...

Förebilderna var Bang och Jolo, jag ville bli hundsportens Hr Ehrenmark! Den stil som odlades var kåserande och (som jag minns) rätt yvig... Så blev det tidningen Hunden och mycket utrymme! Man blev liderligt populär, en lisa för ett fragilt ego! 

Tiden gick...

Det blev många tidningar; Vi Hundägare, finska Koiramme, Dog World Annual, djurfrågespalt i Allas Veckotidning under 30 år - kunna mycket om allt möjligt! Och så småningom också div dagstidningar... kunde aldrig säga nej! Tyckte att jag kunde jobbet, medlem i Journalistförbundet. Minsann.

Bjarne ville att jag skulle intervjua kennelklubbens ledning, alltså centralstyrelsen, CS - vilket ingen dittills gjort. Jag värjde mig: Jag vill skriva om hundar, inte gubbar...

Jag kan ingenting om SKK-politik! 

Men det man inte kan det kan man lära sig och jag blev raskt SKK-kremlolog. På så vis har jag haft min försörjning i mer än 30 år och är Bjarne för evigt tacksam. 

Under 80-talet upptäckte jag på allvar England och Irland - det blev en rad artiklar i olika hundtidningar, även Busstidning. Här fick man den rätta ödmjukheten...    I Dublins sköna stad 1984 foto Tony O´Shea

Det är inte självklart att fotografen tar bilder till reporterns texter, det kan i själva verket vara precis tvärtom! Jag hade förmånen att arbeta med ett världsnamn, Tony O´Shea, känd för sitt fantastiska foto och inte minst sarkastiska kommentarer... 

Under samma tid blev det en del jobb för tidningen Brukshunden. På Stockholms-utställningen i början på 1990-talet tillkännagav fotografen Gunnar Lindgren att han fortsättningsvis skulle vara redaktör... Om han sagt att han skulle rymma utomlands och bli knivkastare på cirkus hade det inte varit större sensation!

Kände Gunnar som en skicklig fotograf, men redaktörskapet kräver ju så mycket mer... Dock hade G på sitt omsorgsfulla och tålmodiga sätt tillägnat sig även den biten av tidningskunnande; publicistiskt ansvar, ekonomi, förhandla med tryckerier... Det blev början på ett långt samarbete som pågår än.

Gunnar såg (förhoppningsvis) en oslipad diamant... kom med kreativa förslag och tjatade: "Skriv kort! Skär ner! Annars gör jag det... Ta bort dököttet! Gör faktarutor..." Journalistens enkla regler ska sitta i ryggmärgen: Skriva neutralt och konstaterande, bara ta med vad som är sant och relevant. Den sköna konsten att bli färdig i tid! Jag fick omskola mig till riksdagsreporter, lära mig hitta i politikens irrgångar, känna folk... Åren med G som chefredaktör lärde man sig bli murvel.   HUND09 foto: Gunnar Lindgren

Still alive & kicking! Det är 25 år - ett kvarts sekel! - mellan bilderna... 

Jag sitter i mitt numera undersköna kök - ja Yours Truly har småå anspråk på trivsel i tillvaron - och hoppas att det som inträffat i höger sida från revben och neråt ska "gå över"... Gjorde någon överhalning på kursen igår och sedan dess orsakar varje kroppsrörelse utom ytterst försiktig andhämtning svårartad smärta! Men vad gör det - jämförelsevis?

Rasmus var duktig, kunde både sitt och ligg samt gick slalom elegant mellan koner. Vi hade en ny deltagare på kursen - så spännande! De små är mycket medvetna om varandra och håller ihop gruppen. Det är en trevlig liten kurs.

På grund av ryggskjutet är det inte säkert att det går att klara av var som föresatts av dagens beting, nämligen målning av schabloner; glada katter ska hoppa omkring under taket i köket, medan små leksakståg tuffar och flygplan surrar runt motsvarande i farstun. Stilpolisen I har haft synpunkter på barnkammarmotiven, men vafalls!

Kan Yours Truly hjälpa att barnasinnet är i behåll?

Förresten är det bara jag som är här om dagarna så ingen behöver bry sig och kära far har inga invändningar så länge jag gör artisteriet själv!

Har hittat fantastiska erbjudanden om gammeldags tapeter på internet! Få se vad det leder till...

Hann med fakturering under gårdagens rush, snart kan jag betala dyr-Macen!     Nu återstår "bara" den anståndna deklarationen (svälj) - hoppas M kan hjälpa och skaffa rätt blanketter för företagets näringsverksamhet????!

I avvaktan på detta njuts otium cum dignitate, ett milt försommarregn vattnar syrenerna. Bliss!

---

I DN gratuleras artisten Stefan Sundström som fyller 50. Som motto citeras Bertrand Russell som sa apropå krigsindustrin i Tyskland 1932: "Det jobbas för mycket i den här världen". Är det inte lysande?

Samma gäller idag. Mycket skit och onödigt produceras; telefonförsäljning, reklam,vapen- och svinindustrin.

foto: Gunnar LindgrenHar förgäves vittjat brevlådan de senaste dagarna - tji Hundsport! Har ävenledes listat ut att HS delas ut av unpredictable #™±#©&!!! cittii mejl - det utdelandet är utanför min koll... Igår var kära far och klippte gräset hos grannen och kom hem med ett par tidningar i nypan. Kvack!

Kastade mig över publikationen - blädder, blädder... Mina sidor helt OK (oj vad mycket det var!) - lite titt här och var... och så på slutet... klubbannonser med inoff utställningar...

Yours Truly är perverterad såtillvida att valputställningar, näst efter valpkurs, är det roligaste som finns! Lilleman börjar snart få åldern inne...

Det var väldigt klent med (för oss) passande sådana! Var farao ligger Åmål? Klubbarna inom aktionsradien Stockholm, Mälardalen, uppemot Gävle har inga inoff utställningar! Här står vetenskapen frågande?

Det är inte riktigt fair...

Här har man en perfekt valputställningsadept av det sällsynta slaget som inte behöver släpas runt på obskyra undangömda platser för att "övas" och "vänjas". En välskapt naturbegåvning - står perfekt så fort han stannar utan att man någonsin behöver peta - med inbyggt showmanship alldeles av sig själv... Tänder stjärnor i ögonen på den mest uttråkade domarperson! Har det räknats ut. Valet borde vara enkelt. Och så har dom svikarna helt enkelt dragit in valplatsen! Eller val(p)platsen om man ska vara vitsig...

  Brukshundklubben har ingen utställning (det är lögn - RBK lär ska ha utställning i augusti men är inte med bland annonserna - oklart varför). Inte ens lokala KK där vi går kurs och som brukar ha en så treeevlig utställning...

Grubbel...

Forskning...

Kollade runt på div hemsidor - det var aktivering och träningstävling och rallylydnad för hela slanten. Rallylydnad?!! Det står en fadd, nästan frikyrklig doft runt detta beskäftiga pockande...

Jag vill ha - nej kräver - en gammaldags hederlig valputställning med gröna gräsmattor, färgglada tält, filt och vattenskål (till valpen) och stol (till mig), liten matsäck (till oss) - rosetter och glada vardagstrevliga funktionärer och försäljning av hembakat och smörgåsar. Helst "riktig" domare - behöver inte vara aukt på rasen, men hemmastadd i bedömningsprocessen och med lite flyt i ringen. Är det för mycket begärt?

---

Min spågummas kort för dagen dvs http://trollpackan.bloggplatsen.se 

Den yttersta domen

 Uj!

"En insikt och ett avgörande kommer in i ditt liv idag. Du kommer att hålla ”rättegång” med dig själv för att ta reda på vad du egentligen vill.

Det är viktigt vad du väljer eftersom det kommer att få konsekvenser.

Det är dags att släppa det gamla, och förlåta för att kunna fortsätta framåt.

Korten säger också: ”Det som göms i snö kommer upp i tö”.

Vilka hemligheter har ni som nu idag kommer att avslöjas ? Det ni har försökt att mörka kommer nu fram.....

Kan också vara möjligheter som idag kommer upp i ljuset!

Kortet talar om en förvandling som måste ske, en ombildning, transformation eller genombrott."

--

Det är knappt man törs åka ut och lämna gården... Och vilka ska jag förlåta? En klart kristelig tanke men det kommer att kosta på!

Jag tolkar det dock som att jag ska anmäla Rasmus till första bästa tillgängliga utställning... Sen får vi se hur det blir med insikter och vidaregående och förlåtandet!

  Efter att ha tagit del av slutstyckets kommentar från sakkunnigt håll och Hundsports referat dvs lustmord på kongressen - och låtit detta sjunka in - så har Yours Truly inget att tillägga. Men det känns som en upprättelse.

För överblickbar framtid kan man därmed välja ämnen efter sällskap och lust, avhandla de allvarsamma, undersöka de invecklade, uppliva de glada, skingra de ledsamma... skämta utan att skada eller förarga - kort sagt: leva som en människa!

Go´natt sköna värld...

STOP PRESS - de stulna hundarna (Anitas blogg) är funna vid liv! Mer info är utlovad.

http://www.timesrecordnews.com/news/2010/jun/09/van-stolen-with-7-dogs-inside/

Foto: Gunnar Lindgren

Vi övar på lilla Rasmus och jag, totalt omedvetna om världens strider och mänsklig dårskap... Vi startar ju från Noll bevisligen, R är bara en lite västgötaspets 3 månader och hans valhänta ägare är hopplös på alla plan, så vi har inget att bevisa och har roligt i vår barnsliga enfald...   

Man nås av rapporter om olika grader av hemskheter... och så sådant som är lite mindre hjärtskärande, fast illa nog ändå... alltså tillståndet i ring- och domaredansen. Funderar allvarligt från att hoppa den biten, iaf för ögonblicket. Det är kuligare på hemmaplan!

Men så tänkte jag på hur hundutställare är funtade: "snart så e de freda då försöker vi igen..."

Och så blixtrade det till i skallen (därvid lite påskyndat av gårdagens proggprogram) - något som nästan handlar om samma sak, nämligen människan eviga tillkortakommanden och outrotliga optimism:

LIVET ÄR EN FEST (Nationalteaterns lyrics)

på fredags kvällen bubblar det i blodet han e kåt
vi skulle gå på vågen och dansa oss en låt
vi grundade med groggen greven, plast och jag
och fredagsdrömmen växte om en flicka varm och glad

livet e en fest
håll me om det folk och fä
och om livet e pest
fyllan värmer bäst

I ett tidigare inlägg har Yours Truly kommenterat en anmälan till SKKs disciplinnämnd ang otidigheter på nätet. I aktuellt fall en bloggerska som inte kan förlika sig med två av våra mest erfarna och respekterade domares bedömning - tagit sig före att begabba dessa namngivna å det gruvligaste.

Begabba = prima gammaltestamentligt ord, användbart i sammanhanget.

Det är alltså en av de uthängda som gjort DN-anmälan och det av skälet att tilltaget bör prövas principiellt. Hur mycket ska våra domare - vilka åker långt och ofta för att i stekande sol, regn och i dragiga hallar exteriörbedöma våra hundar - behöva stå ut med av offentliga karaktärsmord?

Bloggpersonen - av vad som framgår en begränsad och lokal förmåga, medveten om det och missnöjd med det - framhärdar dock i sin kritik. Ja, det finns olika sätt att bli nå´t i världen... Kan man inte hitta annat att klaga på än det ursprungliga ifrågasättandet av utbildning, raskunskap samt erfarenhet att döma rasen, så innehåller senaste inlägg andra synpunkter, bl.a på domarens "svulstiga handstil". 

Ja, nu har man väl kommit långt ifrån frågan - raskompetensen...

Yours Truly har gjort efterforskningar och kommit fram till följande:

Utbildning: examinerad för flera decennier sedan av två av rasens stora specialister.

Erfarenhet: skall man ge en bild av vederbörandes erfarenhet av att döma aktuell ras bör man begära statistik inte bara från Sverige utan främst från Norge, Finland, Danmark speciellt också Italien och Spanien, Australien, Canada, USA och Argentina; uppdrag i andra länder ej nämnda i detta. Detta inkluderar även stora rasspecialer med mer än 100 hundar, senast i Canada, National Speciality Manitoba 2008.

Aldrig har väl uttrycket "ute i ogjort väder" varit mer passande...